Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

More documents

Recommendations

Info

60 Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? 1995–1998. Mellan 2004 och 2007 steg arbetskostnaderna med mellan 3 och 4 procent per år (se diagram 33). De lägre tillväxttakterna för arbetskostnaderna kombinerat med en lägre arbetslöshetsnivå under senare år kan tolkas som att lönekraven gradvis har sjunkit och föranlett att en lägre arbetslöshetsnivå nu är förenlig med en stabil inflation. En tolkning av diagram 33 är således att parterna genom Industriavtalets inrättande och den efterföljande lönenormeringen kunnat uppnå en lägre jämviktsarbetslöshet. Många andra förhållanden har också påverkat lönebildningen under perioden. Riksbankens över tid mer trovärdiga inflationsmål har gjort det dyrare att driva upp löneökningarna för mycket. Om prisökningarna som följer i kölvattnet av för höga löneökningar hotar inflationsmålet kan Riksbanken nämligen förväntas strama åt ekonomin så att sysselsättningen minskar. Den nya penningpolitiska regimen med rörlig växelkurs och inflationsmål kan därför ha underlättat för parterna att uppnå en effektivare lönebildning. Arbetskostnadsandelen var förmodligen lägre än sitt jämviktsvärde i mitten av 1990-talet. Då en arbetskostnadsandel som understiger sin jämviktsnivå ofta leder till höga arbetskostnadsökningar framöver kan detta bidra till att förklara mönstret med höga arbetskostnadsökningar i diagram 33. 59 De senaste årens utbudsåtgärder i form av jobbskatteavdrag och reformer av arbetslöshetsförsäkringen kan också i viss mån ha bidragit till en lägre jämviktsarbetslöshet. 60 VEM BÖR NORMERA? Det är inte självklart att den internationellt konkurrensutsatta industrins avtal ska utgöra riktmärke för lönenormeringen. Med rörlig växelkurs är det inte nödvändigt för svensk industris konkurrenskraft att de nominella löneökningarna i den svenska industrin sammanfaller med våra konkurrensländers. Det centrala är i stället att den bransch som normerar agerar på ett sätt som främjar en samhällsekonomiskt önskvärd nivå på de totala löneökningarna och att efterföljande branscher accepterar den norm som sätts. Två argument för att industrin ändå är en lämplig normsättare är att den är stor och välorganiserad. Om lönenormering ska fungera väl är det viktigt att den normsättande branschen är känslig för de negativa effekter på samhällsekonomin som för höga löneökningar kan ha. 61 Det är sannolikt att detta gäller stora branscher i högre grad än små, bl.a. för att ökad arbetslös- 59 Se avsnitt 3.2 i Lönebildningsrapporten 2007 för en analys av arbetskostnadsandels utveckling och dess samband med arbetskostnadsutvecklingen. 60 I kapitel 2 i denna rapport diskuteras Konjunkturinstitutets bedömning av den nuvarande nivån på jämviktsarbetslösheten. 61 Se Calmfors, Lars ”Kris i det Svenska Avtalssystemet?” Ekonomisk Debatt, årg. 36, nummer 1, för ett sådant argument, 2008.
Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? 61 het i en liten bransch främst betalas av löntagare i andra branscher genom ökade utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Stora branscher har också större möjlighet att ta hänsyn till de penningpolitiska återverkningarna av löneavtalen på ett sätt som främjar hög sysselsättning. Det faktum att industriavtalet omfattar både arbetare och tjänstemän inom industrin talar också för att industrin kan vara en lämplig normsättare. Industriavtalets starka ställning hittills kan också vara ett argument i sig för att industrin bör fortsätta att normera. Parterna i industrin har genom industriavtalet upprättat institutioner och samordnat sig på ett sätt som mycket väl kan gagna en effektiv lönenormering. Eftersom ordningen med industrin som normsättare varit i bruk under ett antal år har man därigenom byggt upp ett förtroendekapital. Om en annan bransch ska normera i framtiden måste ett sådant förtroendekapital återigen byggas upp vilket kan hämma förutsebarheten i lönebildningen under en övergångsperiod. AVSNITT 3.3 I KORTHET • Samordnad lönebildning kan underlätta för parterna att uppnå en önskad sysselsättningsnivå. • Lönenormering, där en bransch sluter avtal innan övriga branscher, är ett sätt att samordna lönebildningen. • Den lönenormering som gällt efter inrättandet av Industriavtalet kan ha bidragit till en effektivare lönebildning och lägre jämviktsarbetslöshet. 3.4 Lägre lönekrav leder inte till långsiktigt lägre disponibel inkomst I detta avsnitt analyseras de ekonomiska konsekvenserna av en ambition hos arbetsmarknadens parter att minska jämviktsarbetslösheten. 62 Lägre lönekrav under ett antal år främjar sysselsättningsutvecklingen och bidrar till lägre jämviktarbetslöshet. På sikt anpassar sig ekonomin så att reallönerna endast blir marginellt lägre trots initialt låga lönekrav. Lägre jämviktsarbetslöshet bidrar också kortsiktigt till en mer expansiv penningpolitik och en högre investeringstillväxt, vilket påskyndar sysselsättningsökningen och återhämtningen av reallönen. Till detta kommer att en lägre jämviktsarbetslöshet stärker de offentliga finanserna vilket möjliggör inkomstöverföringar från den offentliga sektorn 62 I beräkningarna har Konjunkturinstitutets makroekonomiska modell KIMOD använts. Se Bergvall, Anders, Tomas Forsfält, Göran Hjelm, Jonny Nilsson och Juhana Vartiainen., ”KIMOD 1.0 Documentation of NIER’s Dynamic Macroeconomic General Equilibrium Model of the Swedish Economy”. Working Paper No. 100, Konjunkturinstitutet, 2007. Tillgänglig på www.konj.se.
Page 1 and 2:
Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVE
Page 3:
Förord Regeringen har givit Konjun
Page 6 and 7:
Begreppsförklaringar JÄMVIKTSARBE
Page 8 and 9:
8 Sammanfattning kostnaden förvän
Page 10 and 11: 10 Sammanfattning Diagram 7 Arbetsk
Page 12 and 13: 12 Sammanfattning Diagram 10 Enhets
Page 14 and 15: 14 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 51 and 52: 51 3 Hur bestäms löner och syssel
Page 53 and 54: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 59: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 67 and 68: Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 79 and 80: Resultaten här förutsätter att a
show all

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?