Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
56 Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden?<br />
sjunker mot sitt jämviktsvärde. Omvänt, om sysselsättningen är<br />
under sitt jämviktsvärde, tenderar inflationen att falla. Företagen<br />
skulle vara beredda att betala högre reallöner än vad arbetarna<br />
kräver, och både priser och nominella löner utvecklas så att inflationsmålet<br />
underskrids. Riksbanken kan då sänka räntan så att<br />
sysselsättningen ökar. Endast när lönen är i jämviktsnivå är inflationen<br />
stabil.<br />
Figur 4 Ambition om lägre<br />
jämviktsarbetslöshet<br />
Reallön<br />
PS<br />
PS’<br />
WS<br />
WS’<br />
S<br />
B<br />
C<br />
S’<br />
U’<br />
Anm.<br />
WS= lönesättningskurva<br />
PS = prissättningskurva<br />
LSPS = långsiktig prissättningskurva<br />
AK = Arbetskraftens storlek<br />
U = jämviktsarbetslöshet<br />
S = sysselsättning i jämvikt.<br />
A<br />
U<br />
AK<br />
LSPS<br />
Sysselsättning<br />
AMBITION OM MINSKAD JÄMVIKTSARBETSLÖSHET<br />
Lönesättningskurvans position i figur 3 anger parternas ambition<br />
om jämviktsarbetslösheten. Ju längre ner lönesättningskurvan<br />
ligger, desto lägre blir jämviktsarbetslösheten. I figur 4 visas<br />
anpassningen till en ny jämvikt om parterna har ambitionen att<br />
minska jämviktsarbetslösheten. Parternas ambition att sänka<br />
jämviktsarbetslösheten illustreras som en förflyttning av lönesättningskurvan<br />
utåt så att den nya lönesättningskurvan blir WS’.<br />
Den nya lönesättningskurvan innebär att lönekraven är lägre vid<br />
varje nivå på sysselsättningen, vilket bidrar till att arbetslösheten<br />
kan sjunka.<br />
På kort sikt, innan företagen anpassat sin kapitalstock, blir<br />
den nya jämvikten i punkten B. I punkten B är reallönen lägre än<br />
i den långsiktiga jämvikten A och jämviktsarbetslösheten är lägre<br />
än i A. På lång sikt anpassar företagen dock sin kapitalstock så<br />
att en önskad kapitalintensitet uppnås. Företagen ökar sina investeringar<br />
och bygger ut sin kapitalstock av två skäl. Dels ökar<br />
avkastningen på kapitalinvesteringar då reallönen faller, dels<br />
minskar inflationstrycket i ett kortsiktigt perspektiv då lönekraven<br />
dras ner. Riksbanken kan därför sänka reporäntan tillfälligt<br />
vilket bidrar till att investeringarna kortsiktigt stiger snabbare.<br />
Företagen investerar tills avkastningen på investeringar återigen<br />
är förenlig med det internationellt bestämda kapitalavkastningskravet.<br />
Detta medför en större kapitalstock och en ökad efterfrågan<br />
på arbetskraft, så att arbetskraftsefterfrågekurvan förflyttas<br />
utåt. Den nya arbetskraftsefterfrågan PS’ är förenlig med den<br />
nya lönesättningskurvan WS’ och innebär att den reallön som är<br />
förenlig med en viss lönsamhet är högre för varje nivå på sysselsättningen.<br />
Anledningen är att den större kapitalstocken innebär<br />
att arbetskraftens marginalproduktivitet är högre vid varje given<br />
nivå på sysselsättningen.<br />
De lägre lönekraven har alltså möjliggjort en expansion av<br />
näringslivet som i sin tur för med sig en långsiktig ökning av<br />
sysselsättningen och en lägre jämviktsarbetslöshet. På lång sikt<br />
befinner sig ekonomin i den nya långsiktiga jämvikten i punkten<br />
C. I den nya långsiktiga jämvikten är reallönen återigen på den<br />
nivå som är förenlig med kapitalavkastningskravet medan jämviktsarbetslösheten<br />
har minskat från U till U’.<br />
Genom att minska lönekraven och acceptera lägre löneökningar<br />
under ett antal år kan arbetsmarknadens parter alltså sänka<br />
jämviktsarbetslösheten varaktigt utan att den långsiktiga löne-
Change language