Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

More documents

Recommendations

Info

54 Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? AVSNITT 3.1 I KORTHET • Arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet bestäms av den strukturella utvecklingen, konjunkturella obalanser och arbetsmarknadens parters ambition om jämviktsarbetslösheten. • Parterna kan sluta avtal som medför att jämviktsarbetslösheten blir lägre och som dämpar konjunkturvariationer på arbetsmarknaden. 3.2 Lönekraven avgör sysselsättningsnivån Figur 3 Tankeram för reallönen och sysselsättningsnivån Reallön PS WS Anm. WS= lönesättningskurva PS = prissättningskurva LSPS = långsiktig prissättningskurva AK = Arbetskraftens storlek U = jämviktsarbetslöshet S = sysselsättning i jämvikt A S U AK LSPS Sysselsättning <strong>Konjunkturinstitutet</strong>s tankeram för reallönen och dess samband med sysselsättningsnivån och jämviktsarbetslösheten illustreras i figur 3. 53 Arbetstagarkollektivet antas vilja uppnå en viss reallönenivå vid varje nivå på sysselsättningen. Den reallönenivå som arbetstagarna kräver beror på arbetstagarkollektivets förhandlingsstyrka, arbetslöshetsförsäkringens ersättningsnivå och arbetstagarnas preferenser mellan reallön och fritid. Ju högre förhandlingsstyrka arbetstagarna har, desto högre är reallönekravet för varje nivå på sysselsättningen. Lönekraven är också högre ju högre ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen är och ju mer arbetstagarna värderar fritid relativt reallön. Vidare är lönekraven högre för högre nivåer på sysselsättningen. Detta fångar sambandet att när arbetsmarknadsläget är stramt, dvs. när sysselsättningen är hög, så kan arbetstagarna kräva en hög reallön. Under dessa förutsättningar kan arbetstagarnas lönekrav illustreras av en uppåtlutande lönesättningskurva, betecknad WS i figur 3. 54 Sysselsättning och reallön bestäms förstås inte ensidigt av arbetstagarna; arbetskraftsefterfrågan är en lika viktig bestämningsfaktor för reallön och sysselsättning. Företagens prissättning har en nyckelroll i bestämningen av efterfrågan på arbetskraft. Ju högre priser företagen sätter, desto lägre blir reallönen givet en viss nominell lön. En ökning av de nominella lönerna leder till ökade kostnader för företagen. För att uppnå lönsamhet måste företagen antingen höja priserna för att vältra över kostnadsökningen på konsumenterna, eller minska produktionen och därmed efterfrågan på arbetskraft. Hur företagen reagerar på en kostnadsökning beror på deras förmåga att övervältra kostnader på konsumenterna och på möjligheten att anpassa kapitalstocken. På kort sikt, då 53 En läroboksframställning av en liknande modell för löner och sysselsättning återfinns i Björklund, Anders, Per-Anders Edin, Bertil Holmlund och Eskil Wadensjö, Arbetsmarknaden, SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, 2000. 54 Beteckningen WS refererar till den engelska termen ”wage-setting curve”.
Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? 55 kapitalstocken är given, kommer en löneökning medföra att efterfrågan på arbetskraft minskar om den nominella löneökningen är sådan att reallönen ökar efter att företagen anpassat sina priser. Prissättningskurvan (PS i figur 3) anger alltså en högre arbetskraftsefterfrågan ju lägre reallönen är, vilket beror på att arbetskraftens marginella produktivitet sjunker med stigande sysselsättning vid given kapitalstock. På lång sikt kan företagen anpassa sin kapitalstock genom att öka eller minska sina fasta bruttoinvesteringar så att avkastningen på kapital blir förenlig med det internationellt bestämda avkastningskravet. Detta illustreras av den långsiktiga prissättningskurvan LSPS. Den långsiktiga prissättningskurvan är horisontell eftersom det internationellt bestämda kapitalavkastningskravet bestämmer kapitalintensiteten i produktionen, och därmed arbetskostnadsandelen, så att företagens långsiktiga reala betalningsvilja är densamma för varje nivå på sysselsättningen. 55 Punkten A i figur 3 utgör en långsiktig jämvikt på arbetsmarknaden där reallönen är lika med den långsiktiga nivå som är förenlig med det internationella kapitalavkastningskravet och motsvarar löntagarnas lönekrav vid sysselsättningsnivån S. Skillnaden mellan S och AK, betecknad U, illustrerar jämviktsarbetslösheten, dvs. den del av arbetskraften som inte är sysselsatt i jämvikt. 56 Konjunkturella obalanser kan ses som rörelser längs kurvan WS men utanför jämviktspunkten A. Punkter längs lönesättningskurvan nordost om punkten A kan tolkas som en högkonjunktur där resursutnyttjandet är högt, arbetslöshetsnivån understiger jämviktsarbetslösheten och reallönenivån är högre än sitt jämviktsvärde. På motsvarande sätt kan punkter sydväst om A tolkas som en lågkonjunktur där arbetslösheten är högre än jämviktsarbetslösheten och reallönen understiger sitt jämviktsvärde. På längre sikt återgår arbetsmarknaden till jämvikt eftersom minst en av arbetsmarknadens parter är missnöjd med utfall som avviker från jämvikten. Om sysselsättningen är högre än i jämvikt är företagen inte beredda att betala den reallön som arbetstagarna kräver. Företagen höjer då sina priser för att återställa sina vinster samtidigt som arbetstagarna kräver högre nominella löner, dels som kompensation för prishöjningarna, dels för att nå sin önskade nivå på reallönen. Företagen vill då höja sina priser ytterligare och en prisökningsspiral uppstår. Prisökningarna innebär att inflationen ökar, vilket får Riksbanken att höja räntan, vilket i sin tur dämpar efterfrågan så att sysselsättningen 55 Friktioner på arbetsmarknaden kan ge upphov till att reallönenivån varierar något med sysselsättningen även på lång sikt. Om företagen möter kostnader för att anställa kan dessa kostnader öka med sysselsättningsnivån eftersom det krävs att företagen anställer kontinuerligt för att upprätthålla en hög sysselsättningsnivå. Dessa anställningskostnader minskar löneutrymmet, vilket innebär att reallönen blir lägre ju högre sysselsättningen är, även på lång sikt. Detta är fallet i avsnitt 3.4 ”Lägre lönekrav leder inte till långsiktigt lägre disponibel inkomst”. 56 Resonemanget i detta stycke bortser från teknisk utveckling, kapitalfördjupning samt förbättrad kvalitet på kapital och arbetskraft. Det ska därför förstås att en konstant reallön i Figur 3 innebär en reallönenivå som växer i takt med den strukturella arbetskostnadsutvecklingen.
Page 1 and 2:
Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVE
Page 3: Förord Regeringen har givit Konjun
Page 6 and 7: Begreppsförklaringar JÄMVIKTSARBE
Page 8 and 9: 8 Sammanfattning kostnaden förvän
Page 10 and 11: 10 Sammanfattning Diagram 7 Arbetsk
Page 12 and 13: 12 Sammanfattning Diagram 10 Enhets
Page 14 and 15: 14 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 51 and 52: 51 3 Hur bestäms löner och syssel
Page 53: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 57 and 58: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 67 and 68: Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 79 and 80: Resultaten här förutsätter att a
show all

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?