Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

More documents

Recommendations

Info

52 Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? den strukturella utveckling av näringslivets förädlingsvärdespris som är förenlig med Riksbankens inflationsmål (se kapitel 4). 51 Med strukturell utveckling avses den ekonomiska utvecklingen när konjunkturella obalanser bortses. Även om den strukturella arbetskostnadsutvecklingen begränsar arbetskostnadsutvecklingen på lång sikt så utgör den ingen norm på kort sikt. Det är möjligt, och kan till och med vara önskvärt, att arbetskostnadsutvecklingen tillfälligt avviker från den strukturella utvecklingen. Om ekonomin exempelvis befinner sig i ett balanserat konjunkturläge och parterna har ambitionen att sänka jämviktsarbetslösheten kan de sluta löneavtal som innebär att arbetskostnaden växer långsammare än den strukturella arbetskostnadsutvecklingen under ett antal år. På samma sätt kan parterna dämpa arbetslöshetsökningen i en lågkonjunktur genom att sluta avtal som innebär en faktisk arbetskostnadsökning som är lägre än den strukturella arbetskostnadsutvecklingen. KONJUNKTURELLA OBALANSER Det rådande konjunkturläget är en viktig bestämningsfaktor för arbetskostnadsutvecklingen och därmed även för utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen. I en högkonjunktur växer normalt löner och arbetskostnader snabbare än i en lågkonjunktur. Anledningen är att när konjunkturläget är gynnsamt och arbetslösheten är låg så kan arbetstagarna kräva höga löneökningar eftersom risken för arbetslöshet är liten samtidigt som det finns många erbjudanden om jobb. Omvänt tenderar löneökningarna att vara lägre i lågkonjunkturer eftersom arbetslöshetsrisken är stor och jobberbjudandena få. Arbetsmarknadens parter har goda möjligheter att minska arbetslöshets- och sysselsättningsvariationerna vid konjunkturella obalanser. Om Sverige är på väg in i en lågkonjunktur vid ingången av en avtalsperiod och arbetsmarknadens parter ser framför sig att arbetslösheten kommer att växa snabbt under konjunkturnedgången, kan parterna bidra till att dämpa minskningen i arbetskraftsefterfrågan genom att sluta avtal som ger relativt låga löneökningar. 52 Detta medför att arbetslösheten inte ökar lika snabbt som vid avtal som ger en högre löneutveckling, vilket bidrar till att mildra de negativa sysselsättningskonsekvenserna av lågkonjunkturen. Arbetsmarknadens parter har alltså en möjlighet att minska konjunkturvariationerna i arbetslöshet och sysselsättning genom att sluta avtal som tar hänsyn till det rådande konjunkturläget och den framtida konjunkturutvecklingen. 51 Se även fördjupningsrutan ”Förändringar i kapitalavkastningskrav och teknologi” i <strong>Lönebildningsrapporten</strong> 2006 för en närmare beskrivning av sambandet mellan olika former av teknisk utveckling och dess relation till arbetskostnadsandelen och kapitalavkastningskravet. 52 Parterna kan förstås även riva upp gällande avtal om den konjunkturella utvecklingen är ogynnsam.
Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden? 53 AMBITION OM JÄMVIKTSARBETSLÖSHET I en marknadsekonomi pågår en ständig omvandling som innebär att individer byter arbete och att vissa företag slås ut. Samtidigt kommer nya företag och individer kontinuerligt in på arbetsmarknaden. Det tar tid för företag och individer att skapa anställningar. Individerna måste hitta ett lämpligt arbete samtidigt som arbetsgivarna måste hitta rätt individ genom annonsering, anställningsintervjuer och andra procedurer. Detta medför att det alltid kommer att finnas individer som är på väg från en anställning till en annan. Således kommer det alltid att finnas en viss s.k. friktionsarbetslöshet. Jämviktsarbetslösheten är den nivå på arbetslösheten som uppkommer när ekonomin är i konjunkturell balans och inflationen är stabil och i nivå med Riksbankens inflationsmål. Jämviktsarbetslösheten består dels av friktionsarbetslöshet, dels av strukturell arbetslöshet. Storleken på den strukturella arbetslösheten bestäms bl.a. av parternas ambitionsnivå för jämviktsarbetslösheten. Arbetsmarknadens parter kan bidra till en låg jämviktarbetslöshet genom att sluta löneavtal som innebär låga arbetskostnadsökningar när arbetslösheten är hög. Om arbetsmarknadens parter i stället sluter avtal som innebär hög arbetskostnadsutveckling, trots att arbetslösheten är hög, blir också jämviktsarbetslösheten hög. Om parterna har en ambition om låg jämviktsarbetslöshet och agerar så att arbetskostnadsutvecklingen bidrar till att inflationen blir lägre än inflationsmålet, kan Riksbanken tillfälligt sänka räntan. Därigenom stimuleras såväl investeringar som efterfrågan på arbetskraft så att arbetslösheten kan varaktigt bli lägre, samtidigt som arbetskostnadsökningen är förenlig med inflationsmålet. Analysen i det här kapitlet handlar främst om arbetsmarknadens parters förmåga att påverka den genomsnittliga lönen och arbetskostnaden. En annan viktig aspekt av parternas agerande gäller relativlöner. Det är viktigt för sysselsättningen att skillnader i produktiviteten mellan grupper och individer också avspeglas i löner, och detta främjas av att centrala avtal tillåter en lämplig lönedifferentiering enligt prestation och arbetsuppdrag. Exempelvis kan höga minimilöner bidra till högre jämviktsarbetslöshet genom att individer, vars produktivitet inte motsvarar den arbetskostnad som orsakas av en utbetald minimilön, inte blir sysselsatta (se <strong>Lönebildningsrapporten</strong> 2007 för en analys av höjda minimilöner i 2007 års avtalsrörelse).
Page 1 and 2: Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVE
Page 3: Förord Regeringen har givit Konjun
Page 6 and 7: Begreppsförklaringar JÄMVIKTSARBE
Page 8 and 9: 8 Sammanfattning kostnaden förvän
Page 10 and 11: 10 Sammanfattning Diagram 7 Arbetsk
Page 12 and 13: 12 Sammanfattning Diagram 10 Enhets
Page 14 and 15: 14 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 51: 51 3 Hur bestäms löner och syssel
Page 55 and 56: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 67 and 68: Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 79 and 80: Resultaten här förutsätter att a

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?