10.06.2015 Views

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

52 Hur bestäms löner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden?<br />

den strukturella utveckling av näringslivets förädlingsvärdespris<br />

som är förenlig med Riksbankens inflationsmål (se kapitel 4). 51<br />

Med strukturell utveckling avses den ekonomiska utvecklingen<br />

när konjunkturella obalanser bortses.<br />

Även om den strukturella arbetskostnadsutvecklingen begränsar<br />

arbetskostnadsutvecklingen på lång sikt så utgör den<br />

ingen norm på kort sikt. Det är möjligt, och kan till och med<br />

vara önskvärt, att arbetskostnadsutvecklingen tillfälligt avviker<br />

från den strukturella utvecklingen. Om ekonomin exempelvis<br />

befinner sig i ett balanserat konjunkturläge och parterna har<br />

ambitionen att sänka jämviktsarbetslösheten kan de sluta löneavtal<br />

som innebär att arbetskostnaden växer långsammare än den<br />

strukturella arbetskostnadsutvecklingen under ett antal år. På<br />

samma sätt kan parterna dämpa arbetslöshetsökningen i en lågkonjunktur<br />

genom att sluta avtal som innebär en faktisk arbetskostnadsökning<br />

som är lägre än den strukturella arbetskostnadsutvecklingen.<br />

KONJUNKTURELLA OBALANSER<br />

Det rådande konjunkturläget är en viktig bestämningsfaktor för<br />

arbetskostnadsutvecklingen och därmed även för utvecklingen<br />

av arbetslösheten och sysselsättningen.<br />

I en högkonjunktur växer normalt löner och arbetskostnader<br />

snabbare än i en lågkonjunktur. Anledningen är att när konjunkturläget<br />

är gynnsamt och arbetslösheten är låg så kan arbetstagarna<br />

kräva höga löneökningar eftersom risken för arbetslöshet<br />

är liten samtidigt som det finns många erbjudanden om jobb.<br />

Omvänt tenderar löneökningarna att vara lägre i lågkonjunkturer<br />

eftersom arbetslöshetsrisken är stor och jobberbjudandena få.<br />

Arbetsmarknadens parter har goda möjligheter att minska arbetslöshets-<br />

och sysselsättningsvariationerna vid konjunkturella<br />

obalanser. Om Sverige är på väg in i en lågkonjunktur vid ingången<br />

av en avtalsperiod och arbetsmarknadens parter ser<br />

framför sig att arbetslösheten kommer att växa snabbt under<br />

konjunkturnedgången, kan parterna bidra till att dämpa minskningen<br />

i arbetskraftsefterfrågan genom att sluta avtal som ger<br />

relativt låga löneökningar. 52 Detta medför att arbetslösheten inte<br />

ökar lika snabbt som vid avtal som ger en högre löneutveckling,<br />

vilket bidrar till att mildra de negativa sysselsättningskonsekvenserna<br />

av lågkonjunkturen. Arbetsmarknadens parter har alltså en<br />

möjlighet att minska konjunkturvariationerna i arbetslöshet och<br />

sysselsättning genom att sluta avtal som tar hänsyn till det rådande<br />

konjunkturläget och den framtida konjunkturutvecklingen.<br />

51 Se även fördjupningsrutan ”Förändringar i kapitalavkastningskrav och teknologi”<br />

i <strong>Lönebildningsrapporten</strong> 2006 för en närmare beskrivning av sambandet mellan<br />

olika former av teknisk utveckling och dess relation till arbetskostnadsandelen och<br />

kapitalavkastningskravet.<br />

52 Parterna kan förstås även riva upp gällande avtal om den konjunkturella<br />

utvecklingen är ogynnsam.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!