Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

48 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling
Tabell 9 Löneutveckling och sammansättningseffekter 2006–
2007 i den privata sektorn
Procentenheter 1 Kort specifikation Lång specifikation
Total löneutveckling 3,69 3,69
Total priseffekt 4,09 3,75
Total sammansättningseffekt –0,39 –0,06
Ålder –0,17 –0,12
Födelseland a –0,04 –0,04
Andel arbetare –0,19 –0,10
Region b 0,00
Näringsgren c –0,02
Utbildningsnivå d 0,16
Utbildningsinriktning e –0,03
Arbetsplatsstorlek f 0,03
Andel män 0,02
Andel med timlön 0,00
Andel deltidsarbetare 0,00
Andel i låglöneföretag 0,09
Andel i höglöneföretag –0,06
1
Eftersom lönestrukturstatistiken bildar en roterande panel kan individer inte följas
över tiden och det är inte heller möjligt att identifiera om individen har bytt arbete.
Däremot är det möjigt att följa och skatta effekten för de individer som förekommer
i de båda urvalen för 2006 och 2007. Det handlar då om ett selekterat urval med
betoning på större företag. Runt 7 procent byter arbete under 2007 i denna grupp
vilket för gruppen medförde en extra löneökning. Detta ökade den totala
löneutvecklingen med 0,09 procentenheter jämfört med om jobbytarna hade haft
samma löneutveckling som övriga. Det handlar om en positiv effekt som är i det
närmaste försumbar för den totala löneutvecklingen. På individnivå varierar
löneeffekten av jobbyte kraftigt framför allt beroende på ålder och utbildning.
Anm. Summan av sammansättningseffekter och priseffekter ger den totala
löneökningstakten som i tabell 9 blir 3,69 procent. Denna siffra skiljer sig från den
som redovisas i tabell 8 på grund av att vi i dekomponeringsanalysen använder
logaritmerade löner. Log(Y 07 )–log(Y 06 ) är bara approximativt lika med den
procentuella förändringen av Y. Följande referensgrupper används: a svenskfödda,
b Stockholm, c Jordbruk, jakt, skogsbruk, fiske, gruvor och
mineralutvinningsindustrin, d grundskola, e allmän inriktning, f 1–4 anställda.
Källor: Lönestrukturstatistiken för privat sektor, 2006 och 2007, SCB och
Konjunkturinstitutet.
Tabell 9 innehåller två kolumner med resultat; den långa och den
korta specifikationen. Som framgår i kolumnen för den korta
specifikationen är sammansättningseffekten av åldersförändringar
något lägre än den partiella effekten av en ökad andel unga
som med data av tabell 8 räknades till 0,22 procentenheter. När
ytterligare variabler tillförs (se tabell 9, lång specifikation), sjunker
effekten ytterligare och den totala sammansättningseffekten
som kommer av förändringar i åldersandelar utgör
–0,12 procentenheter givet de förklarande variabler som ingår i
modellen. En motsvarande reducering ges för utrikes födda,
som isolerat gav en effekt på –0,07 procent enheter, och som vid
kontroll av andra faktorer sjunker till –0,04 procentenheter.
Om man jämför de totala sammansättningseffekterna som
presenteras på den tredje raden, ser man att de skiljer ganska
mycket mellan de två specifikationerna. Orsaken till detta kommer
av att det finns både positiva och negativa sammansätt-