Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

More documents

Recommendations

Info

38 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling löne- och arbetskostnadstillväxten inte är högre är en indikation på att lönebildningen är förenlig med en lägre jämviktsarbetslöshet. Som framgått ovan fanns dock, vid avtalstillfället, oväntade faktorer utanför den enkla modellen att ta hänsyn till. Lägre strukturell produktivitetstillväxt, högre arbetskraftstillväxt, samt svagare konjunkturell utveckling än förväntat bedöms ha haft en viss dämpande effekt på löneökningstakten. Konjunkturinstitutet bedömer dock att dessa faktorer bara delvis kan förklara den låga arbetskostnadstillväxten 2007 och 2008. Sammantaget innebär detta att en del av de låga utfallen kan förklaras av att svensk arbetsmarknad klarar av en lägre arbetslöshet än vad Konjunkturinstitutet tidigare antagit, innan arbetskostnadstillväxten överstiger den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Det är svårt att exakt kvantifiera denna effekt men Konjunkturinstitutets bedömning är att avtalsrörelsen och dess utfall på central och lokal nivå motiverar en sänkning av jämviktsarbetslösheten med 0,5 procentenheter till 5,7 procent. HÖJDA MINIMILÖNER KAN ÖKA ARBETSLÖSHETEN Avtalsrörelsen 2007 innebar att minimilönerna inom flera avtalsområden höjdes relativt mycket. Minimilönerna, som redan innan var höga i ett internationellt perspektiv, blev därmed ännu högre, vilket kan ha negativa effekter för sysselsättningen och bidra till att höja jämviktsarbetslösheten. De höjda minimilönerna innebar dock inte en generell löneinflation utan lönestrukturen pressades i stället ihop. 42 Å andra sidan motverkas minimilönernas effekt på arbetskostnaden och därmed arbetslösheten av flera politiska beslut, bl.a. nedsättningen av socialavgifterna för ungdomar, nedsättning av särskilda löneskatter för äldre och nystartsjobb. Konjunkturinstitutet har därför inte justerat jämviktsarbetslösheten till följd av ändrade minimilöner och ovan nämnda politiska beslut. ANSVARSTAGANDE – ETT SAMLINGSBEGREPP Parternas vilja och förmåga att minska jämviktsarbetslösheten benämns, liksom i tidigare rapporter, som samhällsekonomiskt ansvarstagande. Inom detta begrepp ryms dock flera olika orsaker till varför parterna sluter avtal som innebär att jämviktsarbetslösheten förändras. Vissa av dessa orsaker kan parterna själva påverka. Industriavtalet är ett sådant exempel. Dess inverkan på svensk lönebildning diskuteras i kapitel 3 och det är sannolikt att dess normerande verkan successivt har minskat jämviktsarbetslösheten sedan 1997. Parterna kan också själva ändra sin värdering av olika avtalsnivåer genom att exempelvis ta större 42 Se kapitel 4 i Lönebildningsrapporten 2007 för en analys.
Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling 39 hänsyn till de arbetslösas situation, vilket påverkar avtalsnivåer och jämviktsarbetslöshet. Exempel på faktorer som parterna inte kan påverka är utformningen av a-kassesystemen, tillämpning och nivåer i socialförsäkringar och den demografiska utvecklingen. Däremot kan parterna förstås välja om en regelförändring inom till exempel a- kassesystemet ska påverka deras agerande och avtalsnivåer. Ett visst agerande från parterna i en avtalsrörelse kan alltså inte med någon säkerhet härledas till någon av ovanstående eller andra orsaker. 43 Det centrala i analysen är den totala effekten på jämviktsarbetslösheten, oberoende vilken orsak som bedöms ligga bakom. PRELIMINÄRA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR NÄSTA AVTALSRÖRELSE De flesta större avtal har varit treåriga under 2000-talet. Det är därför av speciellt intresse att kortfattat studera hur den reviderade synen när det gäller strukturell arbetskostnadstillväxt och en ny, lägre jämviktsarbetslöshet påverkar den arbetskostnadstillväxt som är förenlig med Riksbankens inflationsmål under nästa förmodade avtalsperiod, dvs. 2010–2012. Som framgår av avsnitt 4.4 har den strukturella arbetskostnadstillväxten reviderats ner jämfört med bedömningen i 2007 års rapport. Det beror dels på att den strukturella produktivitetstillväxten bedöms bli lägre, dels på att den strukturella inflationstakten mätt enligt företagens förädlingsvärdepriser har reviderats ner med 0,3 procentenheter. Som framgår av tabell 6 nedan bedöms den strukturella arbetskostnadstillväxten uppgå till i genomsnitt 3,5 procent per år 2010–2012. För perioden 2010– 2020 uppgår den till 3,8 procent eftersom den strukturella produktivitetstillväxten då återhämtar sig. Dessa bedömningar är dock behäftade med relativt stor osäkerhet; se fördjupningen ”Långsammare eller snabbare återhämtning av produktivitetstillväxten?” i kapitel 4 samt avsnitt 4.4 för alternativa antaganden. På grund av konjunkturnedgången bedöms arbetslösheten överstiga den nya, lägre jämviktsarbetslösheten i början av nästkommande avtalsperiod. Vinstläget bedöms också vara sämre än vid 2007 års avtalsrörelse. För att vara förenligt med den lägre jämviktsarbetslösheten är Konjunkturinstitutets preliminära bedömning att arbetskostnadstillväxten (inklusive påslag utöver centrala avtal) under perioden 2010–2012 i genomsnitt måste understiga den nya, strukturella tillväxttakten på 3,5 procent för att den reviderade nivån på jämviktsarbetslösheten ska bibehållas. Konjunkturinstitutet kommer att presentera uppdaterade beräkningar i 2009 års lönebildningsrapport. 43 Som analyseras i avsnitt 3.2 bestämmer dessa faktorer och andra sammantaget den s.k. lönesättningskurvans läge, vilket i sin tur bestämmer jämviktsarbetslöshetens nivå.
Page 1 and 2: Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVE
Page 3: Förord Regeringen har givit Konjun
Page 6 and 7: Begreppsförklaringar JÄMVIKTSARBE
Page 8 and 9: 8 Sammanfattning kostnaden förvän
Page 10 and 11: 10 Sammanfattning Diagram 7 Arbetsk
Page 12 and 13: 12 Sammanfattning Diagram 10 Enhets
Page 14 and 15: 14 Avtalsrörelsen 2007 och makroek
Page 51 and 52: 51 3 Hur bestäms löner och syssel
Page 53 and 54: Hur bestäms löner och sysselsätt
Page 67 and 68: Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 79 and 80: Resultaten här förutsätter att a
Page 89 and 90:
Strukturell arbetskostnadsutvecklin
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
show all

Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?