Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling 35<br />
Även om dessa antaganden kan vara en rimlig utgångspunkt,<br />
analyseras nedan hur slutsatserna påverkas av alternativa antaganden.<br />
Strukturell arbetskostnadsutveckling (första rutan i figur 1)<br />
Som framgick av ekvation (2.1) utgörs den strukturella arbetskostnadsutvecklingen<br />
av den arbetskostnadstillväxt som råder då<br />
ekonomin är konjunkturellt balanserad. Vid konstant arbetskostnadsandel<br />
utgörs den av summan av den strukturella produktivitetstillväxten<br />
och den strukturella inflationstakten mätt i<br />
företagens förädlingsvärdepriser.<br />
Som framgår av avsnitt 4.2 har den strukturella produktivitetstillväxten<br />
reviderats ner betydligt som en konsekvens av fallande<br />
produktivitet 2007 och 2008 samt en fördjupad produktivitetsanalys.<br />
Den bedöms nu uppgå till i genomsnitt<br />
ca 2,1 procent per år 2010–2012 jämfört med ca 2,7 procent i<br />
2007 års rapport. 36<br />
En lägre strukturell produktivitetstillväxt bör, enligt tankeramen,<br />
leda till en lägre arbetskostnadstillväxt och skulle därmed<br />
kunna vara en delförklaring till de låga utfallen för arbetskostnadsutvecklingen.<br />
<strong>Konjunkturinstitutet</strong> bedömer dock att effekten<br />
från nedväxlingen av den strukturella produktivitetstillväxten<br />
på arbetskostnadsutvecklingen 2007 och 2008 är begränsad. Det<br />
beror främst på antagandena (a) och (b) ovan, dvs. att parterna<br />
antas ha slutit avtal på basis av den, av <strong>Konjunkturinstitutet</strong>,<br />
förväntade makroekonomiska utvecklingen 2007–2009. Varken<br />
<strong>Konjunkturinstitutet</strong> eller andra prognosmakare förutsåg den<br />
svaga strukturella produktivitetsutvecklingen 2007–2008. 37 <strong>Konjunkturinstitutet</strong><br />
bedömer dock att den svaga strukturella produktivitetstillväxten,<br />
i någon mån, kan ha påverkat arbetskostnadsökningarna<br />
utöver avtal i lokala förhandlingar ute på företagen.<br />
En ytterligare strukturell faktor som kan ha haft en viss dämpande<br />
effekt på arbetskostnadstillväxten utöver avtal är utvecklingen<br />
av arbetsutbudet. Tillväxten i arbetskraften 2007 och 2008<br />
var högre än vad som kan förklaras av normal konjunkturell<br />
utveckling. Fler personer än väntat har därmed funnits att tillgå<br />
för företagen, vilket kan ha haft en viss lönedämpande effekt. 38<br />
36 Skillnaden i bedömningen jämfört med föregående års rapport är mindre för<br />
perioden 2010–2020; 2,4 procent jämfört med 2,6 procent per år i genomsnitt (se<br />
diskussion i samband med tabell 6).<br />
37 Arbetsmarknadens parter förefaller inte officiellt publicera sin uppfattning om<br />
prognostiserad strukturell produktivitetstillväxt. Därför antas att parternas<br />
gemensamma uppfattning inför avtalsrörelsen i allt väsentligt var den samma som<br />
<strong>Konjunkturinstitutet</strong>s.<br />
38 Som framgår av fördjupningen ”Har förändringar i sammansättning av<br />
sysselsättningen bromsat löneökningstakten?” i detta kapitel förefaller en förändrad<br />
sammansättning av sysselsättningen inte vara en väsentlig förklaring till den låga<br />
arbetskostnadstillväxten 2007.