Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

28 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling
Diagram 26 Produktivitet i näringslivet
Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade
värden
6
4
2
0
-2
97
99
01
03
Lönebildningsrapporten 2007
Lönebildningsrapporten 2008
05
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
07
6
4
2
0
-2
vecklingen. Produktionstillväxten i näringslivet har sedan fjolårets
lönebildningsrapport justerats ner kraftigt, framför allt
utvecklingen 2008.
Att anställa personal är ett framåtblickande beslut och baseras
därför på den förväntade efterfrågan. Eftersom det tar tid
och är förenat med kostnader att anpassa personalstyrkan kan
den oväntat svaga efterfrågetillväxten ha bidragit negativt till
produktivitetstillväxten. I den mån företagen bedömer att den
svaga produktionstillväxten blir tillfällig är det sannolikt att de till
viss del behåller övertalig personal tills konjunkturen vänder upp
igen (s.k. labour hoarding). På grund av stora pensionsavgångar
de närmaste åren finns det skäl att tro att denna företeelse blir
något större i nuvarande konjunkturnedgång jämfört med tidigare
konjunkturnedgångar. Detta eftersom det blir extra kostsamt
att först säga upp de senast anställda (företrädesvis yngre personal)
för att en kort tid därefter behöva återanställa dem för att
ersätta de nyblivna pensionärerna.
Även utbudsfaktorer bedöms ha bidragit till den svaga produktivitetsutvecklingen.
Vissa av dessa är av kortsiktig karaktär
och påverkar endast utvecklingen 2007 och 2008, medan andra
kan påverka produktivitetstillväxten flera år framöver. Produktionsstörningarna
(t.ex. driftstopp) var mer frekventa 2007 än
vid tidigare liknande konjunkturlägen, vilket får en direkt kortsiktig
negativ effekt på produktiviteten eftersom arbetsstyrkan då
inte kan producera i den utsträckning som planerats. Även ett
högt antal nyinträden och arbetsgivarbyten under 2007 (även till
viss del 2006) kan ha påverkat produktivitetstillväxten negativt;
dels eftersom den nyanställde inte direkt uppnår full produktionsförmåga,
dels eftersom befintlig personal måste använda en
del av sin arbetstid till upplärning.
En svårare fråga är om den svaga produktivitetstillväxten
2007 och 2008 har implikationer för den strukturella produktivitetstillväxten,
dvs. när efterfrågerelaterade faktorer bortses ifrån,
även bortom 2008. Den strukturella produktivitetsutvecklingen
drivs till stor del av den takt som ny teknik och effektivare arbetsmetoder
implementeras i produktionen. Det är mycket svårt
att förutsäga denna utvecklingstakt. Därför används en empirisk
modell som stöd för att dela upp produktivitetstillväxten i utbuds-
och efterfrågerelaterade faktorer. 28 Dessutom används
data från Konjunkturbarometern för att analysera hur efterfrågeoch
utbudsrelaterade faktorer har påverkat produktivitetstillväxten
2007 och 2008. Där framgår bl.a. att produktionskapaciteten
28 Modellen ger en kvantifiering av dessa faktorer. Modellen kan dock inte användas
för att bedöma vilka specifika typer av faktorer på efterfråge- och utbudssidan som
ligger bakom produktivitetsutvecklingen. Resultaten tyder på att en betydande del
av den negativa produktivitetsutvecklingen 2007 och 2008 kan hänföras till
ekonomins utbudssida. Dessa negativa s.k. produktivitetsstörningar har negativa
dynamiska effekter på den strukturella produktivitetsutvecklingen även 2009–2011.
Se fördjupningen i Konjunkturläget, augusti 2008, ”Negativ produktivitetstillväxt:
orsaker och implikationer framöver” för mer information om tolkning och
kvantifiering av de utbuds- och efterfrågerelaterade produktivitetsfaktorerna 2007
och 2008.