Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

22 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling
Diagram 16 Centralt avtalad löneökning
och restpost för arbetare
Procent
2.5
Restpost
Diagram 17 Centralt avtalad löneökning
och restpost för tjänstemän
Procent
2.5
Restpost
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
1.6
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
1.6
2.1
2.1
1999
2.6
Centrala avtal
Anm. Restposten 2008 är prognos.
1999
2.6
Centrala avtal
Anm. Restposten 2008 är prognos.
3.1
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
2008
3.1
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Diagram 18 Timlön i näringslivet
Årlig procentuell förändring
6
5
4
3
2008
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
3.6
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
3.6
6
5
4
3
För tjänstemän är sambandet inte lika tydligt i konjunkturlönestatistiken.
Under perioden 1999–2006 är sambandet svagt positivt
(se diagram 17). Det till synes positiva sambandet var ett skäl
till de relativt höga löneprognoserna som togs fram strax efter
avtalsrörelsen 2007. Med de jämförelsevis höga centralt avtalade
löneökningarna för tjänstemän i 2007 års avtalsrörelse och den
förhållandevis låga restposten 2007 och 2008 förefaller sambandet
i stället bli negativt. Om sambandet är negativt tyder det på
att den lokala lönebildningen och centrala avtal kompenserar
varandra. Höga centrala löneökningar för tjänstemän intecknar
då löneutrymme på lokal nivå. Låga centrala ökningar skapar i
stället utrymme för högre lokala löneökningar.
STÖRRE DEL AV LÖNEÖKNINGARNA ÄN TIDIGARE FRÅN
CENTRALA AVTAL
Utfall för konjunkturlönestatistiken finns nu till och med augusti
2008, vilket är nästan halvvägs in i den treåriga avtalsperiod som
inleddes i april 2007. Utfallen under 2008 ger stöd åt Konjunkturinstitutets
bedömning att lönerna i näringslivet ökar med
4,0 procent 2008. 20 Löneökningstakten under perioden 2007–
2008 blir därmed i genomsnitt 3,7 procent per år 21 . Arbetares
löner bedöms öka i snabbare takt än tjänstemäns löner under
denna period, vilket avviker mot tidigare avtalsperioder under
2000-talet då tjänstemän fått något högre löneökningar än arbetare
(se tabell 3).
Löneökningarna i näringslivet utöver centralt avtalade höjningar
(restposten) blir i genomsnitt 0,7 procentenheter per år
(se diagram 18 och tabell 4). En förklaring till den låga restposten
är tjänstemäns relativt sett höga centralt avtalade löneökningar.
Restposten blir betydligt mindre än under tidigare avtalsperioder.
Under perioden 2001–2003 ökade lönerna i näringslivet
med i genomsnitt 3,8 procent per år, varav 1,2 procentenheter
utgjordes av restposten. Åren 2004–2006 var löneökningarna
lägre, i genomsnitt 3,1 procent per år, vilket återspeglar
den svaga konjunkturen. Restposten utgjorde då 1,0 procentenheter.
I offentlig sektor väntas restposten bli i genomsnitt
1,2 procentenheter per år 2007–2008, vilket inte är någon tydlig
avvikelse mot tidigare avtalsperioder. Inom både stat och kommunsektorn
ser restposten ut att bli i nivå med perioden 2001–
2003.
2
2
1
0
95
97
99
01
Centralt avtalade löneökningar enligt Medlingsinstitutet
Löneökningar utöver centrala avtal
Anm. Helåret 2008 är prognos.
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
03
05
07
1
0
20 Konjunkturlönestatistiken har ibland ifrågasatts eftersom de första preliminära
utfallen ofta revideras upp. Det första månadsutfallet underskattar regelmässigt det
slutgiltiga utfallet tolv månader senare. För att lättare kunna utvärdera
statistikutfallen räknar Konjunkturinstitutet upp ökningstalen de senaste
månaderna med tidigare års genomsnittliga revideringar. Löneökningstakten i
näringslivet är till och med augusti 2008 ouppräknat 3,9 procent och uppräknat 4,1
procent.
21 Löneökningstakten i näringslivet 2007 var 3,4 procent. Under april-december
ökade lönerna i näringslivet med i genomsnitt 3,5 procent i årstakt.