Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
18 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling<br />
mellan Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet<br />
något högre, med avtalade löneökningar på 11,2 procent. 14<br />
Den sammanlagda kostnadsökningen på 10,2 procent betraktades<br />
som en norm i många efterföljande avtal i den privata sektorn.<br />
Bortsett från ovannämnda jämställdhetspotter motiverades<br />
merkostnaden i avtal med högre löneökningar i många fall av<br />
parterna med andra kostnadsbesparande avtalsförändringar, så<br />
att den sammanlagda kostnadsökningen inte översteg<br />
10,2 procent. Exempelvis kunde förändringarna gälla bestämmelser<br />
för nattarbete eller tillägg för obekväm arbetstid. Sådana<br />
besparingsåtgärder är svåra att värdesätta av andra än parterna<br />
själva. I många fall gjordes inga partsgemensamma kostnadsberäkningar.<br />
Det är i dessa fall svårt att exakt bedöma i vilken utsträckning<br />
avsteg gjordes från normen.<br />
I synnerhet inom avtalsområden med en stor del lågavlönade<br />
kvinnor blev de centralt avtalade löneökningarna högre än<br />
10,2 procent, en konsekvens av LO:s låglöne- och jämställdhetssatsning.<br />
Detaljhandelsavtalet mellan Svensk Handel och Handels<br />
innehöll löneökningar på 13,0 procent över tre år. Sveriges<br />
Hotell- och Restaurangföretagare och Hotell- och Restaurangfacket<br />
slöt efter medling ett avtal med löneökningar på<br />
13,6 procent över tre år.<br />
Inom den offentliga sektorn resulterade HÖK-avtalet 15 mellan<br />
Sveriges Kommuner och Landsting/Pacta och Kommunal,<br />
som omfattar ca en halv miljon arbetstagare i kommunal sektor,<br />
i löneökningar på 13,5 procent. Avtalen mellan Arbetsgivarverket<br />
och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) respektive<br />
SEKO resulterade i löneökningar på 10,2 procent, dvs. löneökningar<br />
i nivå med de avtal som omfattas av Industriavtalet.<br />
INGA UPPSÄGNINGAR AV AVTAL I FÖRTID<br />
I många av treårsavtalen var det sista året uppsägningsbart. Enligt<br />
de flesta avtal var uppsägningen tvungen att ske senast den<br />
sista september 2008, dvs. ett halvår innan det sista avtalsåret<br />
påbörjas. Både i medier och inom fackföreningsrörelsen fördes<br />
diskussioner om att urholkade reallöner, till följd av den oväntat<br />
höga inflationen, kunde vara skäl för uppsägning av avtalens<br />
sista år. Inget avtal har dock sagts upp med hänvisning till detta<br />
argument. 16 Ett starkt argument emot uppsägning var de sämre<br />
konjunkturutsikterna.<br />
14 Löneökningarna motiverades av kostnadsbesparande åtgärder på ca<br />
1 procentenhet. Besparingarna gäller förändringarna i OB-tillägg (obekväm<br />
arbetstid) och i arbetstidsbestämmelser.<br />
15 HÖK betyder Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor<br />
samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.<br />
16 Den 30 september sa Svenska Byggnadsarbetareförbundet upp Byggnads- och<br />
anläggningsavtalet med Sveriges byggindustrier. Som skäl till uppsägning angavs<br />
dock inte i första hand låga reallöner.
Change language