Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet

Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk utveckling 17
NORMERING OCH JÄMSTÄLLDHETSPOTTER
Sedan avtalsrörelsen 1998 har avtalsområden som omfattas av
Industriavtalet regelmässigt slutit sina centrala avtal först. Den
avtalade löneökningen inom industrin har därigenom kunnat bli
vägledande för övriga avtal. LO tog även i 2007 års avtalsrörelse
sin utgångspunkt i att industrins förhandlingsresultat skulle vara
ett rättesnöre för LO-kollektivet.
LO:s samordning på förbundsnivå innehöll samtidigt en tydlig
ambition om ökad jämställdhet. Löneökningarna i det första
större avtalet som träffades skulle utgöra utgångspunkt för de
efterföljande förbundens yrkanden, där avtalsområden med relativt
lågt löneläge skulle få rätt att kräva högre löneökningar. I
LO:s samordnade avtalskrav ingick en jämställdhetspott som
sattes till 25 procent av löneökningarna i det första avtalet. Potten
fördelades utifrån en formel där andelen kvinnor med lägre
lön än 20 000 kronor per månad utgjorde en viktig parameter. 11
Syftet med jämställdhetspotterna var att höja lönerna mer i
branscher med jämförelsevis låga löner och en hög andel kvinnor.
Industrin, som är mansdominerad med en jämförelsevis
hög lönenivå, skulle därför enligt LO:s formel få lägre procentuella
löneökningar än LO-genomsnittet.
Förhandlingsresultatet visar att flera avtalsområden med hög
andel kvinnor fick högre centralt avtalade löneökningar än industrin.
Det är svårt att direkt mäta jämställdhetspotternas effekter
på löneskillnaderna mellan män och kvinnor. I fördjupningen
”Könslönegapets storlek och förändring” framgår dock att den
del av löneskillnaderna som inte kan förklaras av olika individspecifika
egenskaper minskade något bland arbetare under 2007.
Inom LO fanns också en ambition att höja minimilönerna i
2007 års avtalsrörelse, vilket också blev fallet i många avtal. 12
FÖRHANDLINGSRESULTAT INOM OLIKA AVTALSOMRÅDEN
Avtalsrörelsen 2007 inleddes med att Teknikavtalen mellan Teknikarbetsgivarna
och IF Metall, Sif (numera del av Unionen) och
Sveriges Ingenjörer slöts i mitten av mars. Medlingsinstitutet
beräknar den sammanlagda centralt avtalade kostnadsökningen
för löner och andra avtalsbestämmelser 13 i Teknikavtalen och
övriga avtal som omfattas av Industriavtalet till 10,2 procent för
hela den treåriga avtalsperioden. Inom industrin blev avtalet
11 Se Lönebildningsrapporten 2007, kapitel 2, för en närmare beskrivning av
formeln och LO:s samordning.
12 I Sverige är minimilöner reglerade i kollektiva avtal och inte i lag såsom i många
andra europeiska länder. Minimilöner förekommer framför allt i privat sektor inom
LO:s och TCO:s avtalsområden. Se även Lönebildningsrapporten 2007 för en
genomgång av minimilönehöjningar i 2007 års avtalsrörelse,
13 Andra avtalsbestämmelser inkluderar bl.a. arbetstidsförkortning, pensionsavtal
och förändringar av allmänna villkor.