Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
Lönebildningsrapporten - Konjunkturinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
13<br />
2 Avtalsrörelsen 2007 och<br />
makroekonomisk utveckling<br />
Avtalsrörelsen 2007 resulterade i relativt höga centralt avtalade<br />
löneökningar, jämfört med tidigare avtalsrörelser under<br />
2000-talet. I <strong>Lönebildningsrapporten</strong> 2007 prognostiserade <strong>Konjunkturinstitutet</strong><br />
såväl en stark konjunkturutveckling som relativt<br />
höga löne- och arbetskostnadsökningar. Både löne- och arbetskostnadsutfallet<br />
under 2007 och det första halvåret 2008<br />
blev dock betydligt lägre än förväntat. Efterfrågeutvecklingen i<br />
svensk ekonomi växlade ner under 2007 och BNP växte endast<br />
obetydligt under de första två kvartalen 2008. Sysselsättningen<br />
fortsatte samtidigt växa starkt under det första halvåret 2008.<br />
Produktivitetsutvecklingen blev mycket svag under denna period.<br />
Den svagare ekonomiska utvecklingen kan dock endast till en<br />
del förklara den låga löneökningstakten 2007 och 2008. <strong>Konjunkturinstitutet</strong><br />
gör bedömningen att lönebildningen har fungerat<br />
bättre än vad som tidigare har antagits och att arbetsmarknadens<br />
parter har på lokal och central nivå tagit större samhällsekonomiskt<br />
ansvar. Jämviktsarbetslösheten revideras därför ner<br />
med 0,5 procentenheter.<br />
2.1 Inledning<br />
Lönebildningen är av avgörande betydelse för arbetsmarknadens<br />
funktionssätt. Den bestämmer vilken nivå på arbetslösheten som<br />
är förenlig med inflationsmålet. Lönerna ökar snabbare när arbetslösheten<br />
är låg och långsammare när arbetslösheten är hög.<br />
Det finns en nivå på arbetslösheten under vilken löneökningarna<br />
börjar överskrida den ökningstakt som är förenlig med inflationsmålet.<br />
När arbetslösheten underskrider denna nivå, dvs.<br />
jämviktsarbetslösheten, måste Riksbanken vanligen strama åt<br />
penningpolitiken för att dämpa efterfrågan på arbetskraft.<br />
Arbetsmarknadens parters agerande har därmed stor betydelse<br />
för samhällsekonomin. Jämviktsarbetslösheten påverkas dock<br />
även av andra faktorer, såsom demografiska förändringar och<br />
ekonomisk politik. 9<br />
I <strong>Lönebildningsrapporten</strong> 2007 presenterades en modellbaserad<br />
scenariokalkyl där ett ökat samhällsekonomiskt ansvarstagande<br />
bidrog till en lägre jämviktsarbetslöshet. Enligt denna analys<br />
kunde en permanent lägre jämviktsarbetslöshet åstadkommas<br />
genom övergångsvis lägre arbetskostnadsökningar under perioden<br />
2007–2009. Eftersom den initialt lägre löneökningstakten<br />
9 Se <strong>Konjunkturinstitutet</strong>s Specialstudie nr 11, Lundborg, P. m.fl. ”Den svenska<br />
jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget”, 2007, för en teoretisk och<br />
empirisk beskrivning av begreppet jämviktsarbetslöshet. Se även fördjupningen<br />
”<strong>Konjunkturinstitutet</strong>s bedömning av jämviktsarbetslöshetens utveckling 1980–<br />
2007” i <strong>Lönebildningsrapporten</strong> 2007 för en mer praktisk tillämpning av<br />
jämviktsarbetslöshet vid konjunkturella analyser.
Change language