Stadsvandra på Kungsholmen - Familjebostäder

dets första sjukhus och länge det enda för civilbefolkningen. Från början
hade det åtta sängplatser och finansierades genom tobakstullar. Inte långt
därifrån, på Hantverkargatan invid kyrkan, uppfördes på 1760-talet ett
fattighus. Pengarna kom från den blinda vedbäraränkan och fattighjonet
Anna Forsman som genom ett arv från sin systerson blivit en av de rikaste
invånarna på Kungsholmen.
I början av 1800-talet fick Abraham Niclas Edelcrantz tillstånd att
bygga en kvarn vid Kungsholmsbrons fäste. Från England lockade han hit
Samuel Owen för att där installera landets första ångmaskin. Detta uppdrag
kom han aldrig att utföra men hans etablering på ön medförde att
den svenska verkstadsindustrin föddes på Kungsholmen. Owens mekaniska
verkstäder tillverkade det mesta från tröskverk, staket och spisar till
Sveriges första ångbåt. Han gifte sig med August Strindbergs faster och
Augusts far skötte frakt- och biljettförsäljning för den ångbåtstrafik som
uppstod på Mälaren och i Göta kanal. 1843 gjorde fabriken konkurs,
tomten övertogs av Kungliga Myntet och några av maskinerna av bröderna
Bolinder. De startade sin verksamhet i blygsam omfattning i ett hus i
Kaplansbacken för att på 1880-talet ha vuxit till en jätteindustri. På
Kungsklippan byggdes ett gytter av små trähus för bolagets anställda.
Sverige upplevde det industriella genombrottet. Missväxt och nödår på
landsbygden bidrog till stor inflyttning till städerna. Kungsholmen förvandlades
till en utpräglad fabriks- och arbetarstadsdel.
Bostadsbristen var enorm. 1880 godkändes Albert Lindhagens stadsplan
från 1866 med strandgator, boulevarder och en stjärnplats vid
Fridhemsplan, förbunden med Karlaplan. Allt genomfördes inte men täta
stenstadskvarter bredde ut sig över Kungsholmen. Vid sekelskiftet var
Separator vid Fleminggatan landets största industri och S:t Erik vid
Kungsholmstorg landets näst största bryggeri. Stadsdelen hade
Stockholms snabbast växande invånarantal och kallades i folkmun för
Svältholmen. Förhållandena finns beskrivna i böcker av författare som
Maria Sandel, Henning Berger och Ivan Oljelund. Bland öns kända invånare
fanns Kungsholmskungen J W Smitt och Brännvinskungen L O
Smith. August Strindberg avfärdade dock Kungsholmen ganska snabbt
genom att i Röda Rummet låta Arvid Falk utbrista: ”Det där Kungsholmen
med alla sina lasarett har alltid förefallit mig lite hemsk.”
Kungsholmen blev Stockholms sjukhusstadsdel, vilket gav ön även smeknamnet
Dysterholmen.
Redan i början av 1900-talet flyttade många av industrierna ut från staden,
senare även sjukhusen. Kungsholmens karaktär förvandlades än en
gång. Nu till en institutions- och tjänstemannastadsdel. Hit lokaliserades
flera av rikets, länets och stadens förvaltningar. Många manifesterade sig
genom stora och ibland pampiga byggnader. Främst står naturligtvis
Ragnar Östbergs skapelse Stadshuset på Eldkvarnstomten som invigdes
1923, 400 år efter Gustav Vasas intåg i Stockholm. I den första arkitekttävlingen
var det avsett för stadens Rådhus, men detta kom i stället att
uppföras vid Scheelegatan.
Under 1900-talets första decennier fortsatte bostadsbyggandet på flera
platser på Kungsholmen. På 1920-talet byggdes mer koncentrerat i vissa
obebyggda områden, ofta i en enhetlig klassicerande form, som exempelvis
i kvarteret Båten. 1930-talet förde åter med sig stor inflyttning och livligt
bostadsbyggande, nu med ökat samhälleligt ansvar och inflytande.
Sverige hade då ännu, näst Finland, Europas lägsta bostadsstandard. 1932
fastställdes en ny stadsplan. På Kungsklippan revs den gamla träkåksbebyggelsen
och ersattes av HSB’s hyreshus i modern funktionalistisk anda
med en standardnivå i de relativt små lägenheterna som tidigare varit
mycket ovanlig. Under de följande femtio åren byggdes ytterst få bostadshus
på östra Kungsholmen.
Enligt 1950- och 1960-talets cityplaner skulle flera stora trafikleder
dras över Kungsholmen och hela kvarter som Åkermannen förvandlas till
parkeringshus. Stockholm skulle delas upp i zoner för olika verksamheter.
För Kungsholmens del blev det inte så mycket och borgarrådet Garpe
tyckte ”att det revs för lite i Stockholms uttjänta innerstad”. På 1990-talet
påbörjades byggandet av ett av stadens största nya bostadsområden vid
Sankt Erik, sjukhuset som tidigare var Grubbens – Allmänna Försörjningsinrättningen
för fattiga, gamla och kriminella, på platsen där en gång
Lenmans repslagarbana låg som i sin tur uppförts på lantliga gärden – på
Liderne.
FAMILJEBOSTÄDER
AB Familjebostäder bildades i januari 1936. Uppgiften var från början att
skapa bättre bostäder för barnrika familjer med små ekonomiska resurser.
Redan samma år färdigställdes de första så kallade barnrikehusen. I
mer än 60 år har sedan Familjebostäder varit ett av de drivande bolagen
vid tillkomsten av nya stadsdelar i Stockholmsområdet, från Kristineberg
på 30-talet till Hammarby sjöstad på 90-talet. Uppgiften att ge människor
bra bostäder till rimliga hyror gäller fortfarande, men idag bygger
Familjebostäder för alla invånare. 52 000 stockholmare bor hos Familjebostäder.
Familjebostäders fastighetsbestånd omfattar nära 2,3 miljoner kvadratmeter
med drygt 31 000 lägenheter. Av dessa ligger en tredjedel i
innerstan, en femtedel i västerort och nära hälften i söderort. Bolagets
årsomsättning uppgår till nära 1,8 miljarder kronor. Familjebostäder är
Sveriges första miljöcertifierade allmännyttiga bostadsföretag. Vi ingår i
Stockholms Stadshus AB som ägs av Stockholms stad.
Ingen som gick på en gata såg högre än till första våningen.
Arkitekterna hade aldrig behövt rita och smycka mer än en våning på
ett fyravåningshus, eller på ett sexvåningshus. Ingen utom arkitekterna
själva såg i alla fall högre än till den första våningen. Men högt
däruppe fanns i onödan en massa utsmyckning och dekor.
Ur Stockholmaren, av Ivar Lo Johansson 1954 – så låt oss då lyfta
blicken kära stockholmare!
Kungsholmen, Hjorthagen och Rågsved är fortsättningen på
den serie foldrar och stadsvandringar i Arkitekturmuseets och
Familjebostäders Arkitekturbildningsprogram som inleddes 1998
med Sofia, Rinkeby och Hökarängen.
Ingår i koncernen
Stockholms Stadshus AB
AB Familjebostäder Org.nr 556035-0067
Sankt Eriksgatan 47, Box 49103, 100 28 Stockholm
E-post: familjebostader@familjebostader.stockholm.se
Telefon: 08-737 20 00 Telefax: 08-737 21 21
www.familjebostader.com
Form och produktion: AFRAB Arkitekter AB Foto: Nino Monastra
Repro och tryck: Tryckindustri i Solna, 1999.
KUNGS-
HOLMEN
Efter Riddarholmen här vid staden, och Drottningholm ett stycke härifrån;
varför må icke Kungsholmen ligga däremellan?
Kung Karl XI den 9 september 1672
En stadsvandring i Familjebostäders kvarter
KUNGSHOLMEN
Kungsholmen är den senast bebyggda stadsdelen i Stockholm. På 1200och
1300 -talet ägdes ön av några av landets främsta adelsfamiljer. Det äldsta
namnet är Liderne, som kommer av ett fornnordiskt ord för backar
och bergssluttningar. Runt mitten av 1400-talet donerades marken till
Franciskanerordern, eller Gråbröderna som de kallades efter färgen på sina
kappor. Deras kloster låg på Gråmunkeholmen, som senare blev
Riddarholmen. På Liderne hade klosterbröderna slåtterängar, betesmarker,
fiskarbodar, begravningsplats och ute vid Rålambshov anlade de ett
tegelbruk. De munkar som drev det var antagligen Kungsholmens första
bofasta befolkning. Öns namn förändrades till Munkelederna, som i folkmun
blev Munklägret.
År 1527 gjorde Gustav Vasa sig till kyrkans överhuvud och drog in dess
tillgångar till staten. Kungsholmen blev kunglig jaktmark. Tegelslageriet
fortsatte dock ha stor betydelse för stadens tilltagande stenhusbyggande på
1500-talet. Vid nuvarande Sankt Eriksområdet anlades ytterligare ett bruk
vars rester fortfarande kan ses i en del murar. Tegelbruk var Kungsholmens
första viktiga näringsgren.
Åren 1644 och 1647 donerade Drottning Kristinas förmyndarregering
stora delar av Kungsholmen till staden. Stockholms förste överståthållare,
Claes Fleming, upprättade en regleringsplan med ett rätlinjigt gatunät
utan större terränganpassning för öns östra del. Nuvarande Fleminggatan,
Kungsholmsgatan, Hantverkargatan och ett antal tvärgator lades ut men
det tog lång tid innan stadsplanen blev bebyggd. Tvärs över holmen,
ungefär i St Eriksgatans läge, uppfördes ett tullstaket som markerade det
egentliga stadsområdets gräns med en tullport i nuvarande kvarteret
Grinden. Väster om staketet bredde långt in på 1700-talet ännu Stadens
Hage ut sig. På Kungsholmen ville staden främst lägga skrymmande, illaluktande
och brandfarliga verksamheter. För att få hantverkare att bosätta
sig där avskaffades skråtvånget på ön och de erbjöds tio års skattefrihet.
Rika tyskar anlade garverier längs vattnet kring Kungsholmstorg.
Trädgårdsmästare och repslagare etablerade sig längre in på ön. Melcher
Jung, som lärt sig blåsa glas i Venedig, startade 1641 glasbruk på ön. 1672
invigdes den provisoriska träkyrkan som 1688 ersattes av den nya stenkyrkan.
År 1672 invigdes även Kungsholmsbron som med sina 800 meter var
Europas längsta träbro, finansierad genom vägtullar. Fram till dess hade
bron över Blekholmen, som då fortfarande var en ö i Klara sjö, varit den
enda förbindelsen med staden. 1684 inrättades det kungliga hovjaktvarvet
och 1689 byggde Johan Nyman en 400 meter lång repslagarbana. Efter
det 30-åriga kriget donerades stora markområden till framstående adelsmän
och officerare. De kom att äga nära hälften av marken på
Kungsholmen där de anlade malmgårdar med stora trädgårdar. I kvarteret
Pilträdet uppförde t ex riksrådet Gripenhielm en gård. Den mest storslagna
trädgårdsanläggningen var dock den Piperska.
Del av Petrus Tillaeis karta från 1733.
Under 1600-talets sista decennier skedde en kraftig tillväxt på öns östra
del men på det stora hela så bestod den lantliga prägeln under hela 1700talet
och ännu långt in på 1800-talet. På Gripenhielms gård inrättade
Urban Hjärne laboratorium och medicinalträdgård där Carl von Linné var
verksam en tid. På 1750-talet byggdes det om till Serafimerlasarettet, lan-

1
2
TROSSEN & GRINDEN
Längs St Eriksgatan gick långt in på 1700-talet ett tullstaket som markerade
stadens gräns. I kv Grinden låg tullstugan – Grindvakten, fram till vilken
Flemingsgatan drogs 1644. Först på 1800-talet började Sankt
Eriksgatan bebyggas, med låg trähusbebyggelse och staketomgärdade trädgårdar.
Kv Grinden byggdes 1902 i tidens jugendstil med dekor inspirerad
av naturens växtslingor. När kv Grinden byggdes blev det stadens mest
tättbefolkade kvarter med många barnfamiljer. I kv Trossen från mitten av
1970-talet inryms Familjebostäders huvudkontor. Fasadreliefen i koppar,
Familjen, är utförd av Allan Runefelt.
1
3 4 BÅTEN
Kvarteret Båten byggdes i början av 1920-talet. Hörnhuset mot Fleminggatan
av Stockholms Sparbank, därav bankens emblem på hörnet.Bygget
var en av den blivande storbyggmästaren Viktor Hanssons första stora
entreprenader. Husen mot Grubbens Gata, i en enhetlig samkomponerad
20-talsklassicistisk stil, uppfördes av staden i en tid av stor bostadsbrist.
Ursprungligen hade husen enbart smålägenheter men med en för tiden
ovanligt hygglig standard.
5 SANKT ERIK
Tegelbruk på 1500-talet, repslageri på 1700-talet, Arbets- och försörjningsinrättning
på 1800-talet som på 1920-talet blev Sankt Eriks sjukhus
för att nu ha blivit ett attraktivt bostadsområde. Exploateringen föregicks
av ett ambitiöst programarbete och sammanhållande kvalitetsprogram
med 20-talets hantverksmässiga byggande som förebild.
6 7 8 ÅKERMANNEN
Flemminggatan hör till Kungsholmens äldsta gator, fanns med redan i
Claes Flemings regleringsplan 1644 under namnet Glasbruksgatan – som
på 1700-talet blev Repslagaregatan. Fick sitt nuvarande namn 1885 och
blev vid sekelskiftet den industrialiserade Kungsholmens fattiga storgata
inramad av hyreshuskaserner, fabriker och andra inrättningar – i folkmun
Svältgatan. Under senare delen av 1800-talet låg här Ekmans mekaniska
verkstäder som tillverkade prefabricerade trähus. Husen mot Kungsholmsgatan
från mitten av 1880-talet utgör en samkomponerad helhet i
tidens anda, symmetriskt uppbyggda reliefrika fasader med klassiska arkitekturelement
av vilket mycket hyvlades bort på 1930-talet. Mot slutet av
1880-talet, då Agnegatan 34 byggdes, strävade man efter renare fasader i
äkta material, dvs natursten och tegel. Dekoren utgörs av mönstermurning
med tegel i olika färger som i översta våningens nästan textila karaktär.
Grannhusen längs Agnegatan fram mot Fleminggatan är från början
av 1900-talet då jugendstilen slagit igenom som helt bröt med symmetritänkande
och de historiska stilarna. Inspirationen hämtades nu från naturens
växtslingor och andra organiska former.
9 RÅDHUSET
Jugendarkitekturen, med sina som man sade ytliga och främmande stillån,
utsattes för allt mer kritik. De yngre ville se en ny svensk byggnadskonst
med gedigna inhemska förebilder där gips, puts och gjutjärn ersattes med
tegel, trä och granit. Stadshusarkitekten Ragnar Östberg beskrev lyriskt
Stockholms Stadion som äkta byggnadskonst fast jordad i våra fäders
mark, ett manligt verk af inhemsk konst. I Rådhuset, ritat av Carl
Westman och invigt av kungen 1915, står förebilderna att finna i
Vasatidens slott. Som arkitektonisk stil färgade nationalromantiken hela
1910-talets byggande.
10 POLISHUSET
Gamla Polishuset ritades åren innan Rådhuset. Det är Sveriges enda motsvarighet
till de väldiga komplex i imperialstil som byggdes världen över.
Arkitekten Gustav Lindgren inspirerades av den tyska kejsarstilen som kallats
berlinerbarock och fick utstå hård kritik av sina samtida kollegor.
Även funktionellt kritiserades Polishuset då kommunikationer utgjorde
hälften av husets yta. Mellan polishuset och Rådhuset grävdes en underjordisk
gång som kallades ”Suckarnas gång”.
T
2
N
3
GRINDEN 20
11 12 MORELLTRÄDET
Kvartersnamnet hör till de äldsta på Kungsholmen, fanns med redan på
Tillaei karta från 1733 då markerna var avsedda för hantverk och trädgårdsodlingar.
Under slutet av 1800-talet låg här Gambrinusbryggeriet, vars sista
byggnadsrester revs på 1970-talet. Bergsgatan 47 byggdes 1931–32 med
Ture Sellman som arkitekt. Funktionalismen hade slagit igenom vilket återspeglas
i fasaden medan interiören fortfarande präglas av 20-talets gedigna
hantverk. I trapphuset blandas klassicismens och funktionalismens ornamentstil.
På gården i grannhuset finns en av Stockholms största brandmursmålningar.
”Parkfesten” utfördes 1981 av bildgruppen Katten, en av 70talets
målarbrigader som ville väcka stockholmarnas medvetande om vad
som hände med stadsmiljön. På statyn står Wallenberg som symbol för ”folkets
fiende” och runt om syns flera av gruppens medlemmar och vänner.
13 LANDSTINGSHUSET
Kungsholmen blev på 1800-talet Stockholms sjukhustätaste stadsdel vilket
föranledde smeknamnet Dysterholmen. Garnisonssjukhuset uppfördes i
början av seklet som soldatsjukhus och ritades av stadsarkitekten Carl
Christoffer Gjörwell i tidens strama nyklassicism.
14 VALNÖTEN
Längs Hantverkargatan uppfördes på 1880-talet flera fina bostadhus där
högre tjänstemän från Kungsholmens många industrier flyttade in. Husen
på nr 30 och 32 är välbevarade exempel på tidens stilarkitektur, ritade av
Oscar Eriksson som hörde till de mest anlitade arkitekterna.
11
15 BANANEN
I Parmmätargatans förlängning upp mot 12
Kungsklippan låg tidigare ett trähusgytter
med bostäder för arbetarna på Bolinders verkstäder.
Sveriges första proletärförfattarinna,
Maria Sandel, bodde där en tid i början av
seklet. På 1930-talet röjdes allt bort och ersattes
av HSB’s moderna bostadshus. Huset på
nr 9, i backen som förr kallades Lopp-backen efter krogen Loppan i grannhuset,
uppfördes 1930–31 och återspeglar arkitektoniskt 20-talets övergång
till 30-talet. Den klassicistiska dekoren är borta men har inte helt övergått i
funktionalismens helt släta fasader utan har kvar en kvaderstensritsning i
putsen.
16 ULRIKA ELEONORA – KUNGSHOLMS KYRKA
Efter 15 års byggnadstid invigdes kyrkan 1688, uppförd enligt tidens mode i
stram karolinsk arkitektur med likarmad korsformig plan. Arkitekt var
Matthias Spieler, lärjunge och svärson till Jean de la Vallée. Vid restaurering
på 1950-talet återfick kyrkan ursprungliga rektangulära fönster, som på
1880-talet hade ersatts av rundbågade. Många av orginalfönstren fanns lagrade
och kunde återanvändas. Mellantidens rundbåge kan fortfarande ses i
fasadens fönsteröverstycken.
Litteraturtips
Stockholms gatunamn. Stahre, Fogelström m fl 1992. En bok om Kungsholmen.
Per Anders Fogelström, 1965. Mödrar och söner. Per Anders
Fogelström, 1991. Hänt och känt på Kungsholmen. Harald Norbelie, 1996.
Kungsholmen, öster om Fridhemsplan. Birgitta Conradson, 1997.
2
4
13
10
5
14
13 14
LANDTINGSHUSET VALNÖTEN 11
7
6
9
8
3
BÅTEN 5 SANKT ERIK ÅKERMANNEN 32
4 7 8
BÅTEN 6 –11
ÅKERMANNEN 42
9 10
RÅDHUSET
15
5
11
MORELLTRÄDET 25
15
T
16
BANANEN 11
6
ÅKERMANNEN 38– 40
POLISHUSET
12
MORELLTRÄDET 20
16
KUNGSHOLMS KYRKA