Viktoria Konstenius Maria Schillaci.pdf
Viktoria Konstenius Maria Schillaci.pdf
Viktoria Konstenius Maria Schillaci.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KBT-baserat skolnärvaroarbete<br />
Helsingfors 10 oktober 2013<br />
<strong>Maria</strong> <strong>Schillaci</strong><br />
&<br />
<strong>Viktoria</strong> <strong>Konstenius</strong><br />
Leg. psykologer
Relaterade kunskapsområden<br />
Beteende<br />
och inlärning<br />
Relationer<br />
och<br />
kommunikation<br />
Motivation<br />
och förändring
Skolfrånvaro<br />
– en beteendeproblematik<br />
Ett systematiskt arbetssätt, med ett systemiskt KBT-perspektiv<br />
Skola-barn<br />
Skola-föräldrar<br />
Föräldrarbarn
Betydelsen av systematik<br />
• Systematik: sammanhängande, genomtänkt ordning<br />
• Kvalitetssäkring och likvärdighet<br />
• Lita på dig själv, men var sunt skeptisk mot din<br />
”magkänsla”<br />
• Lägg din kraft på det som forskningen har visat<br />
fungerar<br />
• Handlingsplan och rutiner ger trygghet och kontinuitet<br />
Kartläggning Planering Åtgärd Utvärdering
Systematiskt processarbete<br />
Kartläggning<br />
Utvärdering<br />
Förståelse<br />
Åtgärd<br />
Planering
Hela spektrat av skolfrånvaro<br />
Strövis frånvaro, med eller utan tydligt mönster – finns ej på skolan<br />
Frånvaro vissa lektioner/moment, korridorvandrare –<br />
fortfarande på skolan<br />
Regelbundet sen ankomst<br />
Närvaro under stark oro/ångest<br />
Vägran att gå till skolan helt och hållet, hemmasitteri
Detta vill vi förmedla<br />
• Likvärdighetsfråga – demokratisk aspekt<br />
• Relationernas betydelse<br />
• Internationella likheter - kulturella skillnader<br />
• Kunskap om KBT gör skillnad<br />
• Förebygg! Åtgärda!
GRÄNS-<br />
SÄTTNING<br />
ATT FÖREBYGGA<br />
PROBLEMBETEENDEN<br />
ATT UPPMUNTRA OCH<br />
FÖRSTÄRKA POSITIVT<br />
BETEENDE
Varför är det så viktigt att<br />
fånga upp dessa elever?<br />
Hjälpa barn/ungdomar i en svår situation.<br />
Förebygga psykopatologi.<br />
Förebygga social problematik som kommer av bristande<br />
skolgång, normbrytande beteende och utvecklandet av<br />
en alternativ ”karriär”.<br />
Att arbeta med ökad skolnärvaro är ett framtidsbygge –<br />
både för individen och för samhället!
Konsekvenser av skolfrånvaro<br />
Kunskapsmässiga? Psykologiska? Sociala? Ekonomiska?<br />
Samhälle<br />
Skola<br />
Familj<br />
Individ
Varför gör de så här?<br />
Alla beteenden har en funktion, en inneboende<br />
logik, med en inlärningshistorik – de funkar!<br />
Undviker skolrelaterade stimuli som väcker oro och nedstämdhet?<br />
Flyr från jobbiga sociala och kravfyllda prestationssituationer (ex prov)?<br />
Söker uppmärksamhet?<br />
Hittar ”belöningar” utanför skolan?
Men långsiktigt då?<br />
De konsekvenser som har starkast makt över vårt<br />
beteende…<br />
• - sker i nutid / närtid<br />
• - medför något önskvärt<br />
• - har ett säkert utfall<br />
…livet är för kort för långsiktiga konsekvenser?
Varför KBT?<br />
Minns att de allra flesta inte har någon diagnos - MEN alla<br />
”beter sig” och alla har tankar och känslor som samverkar med<br />
dessa beteenden.<br />
Förändrade beteenden är det som leder till en faktisk skillnad i<br />
elevens situation, och KBT medför ett strukturerat och<br />
systematiskt förändringsarbete.<br />
Förändrade beteenden och situationer gör det möjligt att också<br />
känna och tänka på nya sätt, genom nya erfarenheter.<br />
KBT-fältet innehåller mycket kunskap om beteendens funktion,<br />
hur vi människor etablerar beteende- och reaktionsmönster och<br />
hur detta går att förändra.<br />
men…det är INTE tanken att skolan ska bedriva terapi
”Kognitivt BeteendeTänk”<br />
Tanke<br />
.<br />
Känsla<br />
Handling
Grundläggande förhållningssätt i KBT<br />
• Vetenskaplighet<br />
• Aktivitet<br />
• Nuet<br />
• Behandlingsmetoder bygger på forskning<br />
• Klienten är aktiv och ansvarar för sin förändring.<br />
Sessionen stannar inte i rummet, hemuppgifter ges<br />
och följs upp<br />
• Klientens problem är påverkbara och påverkas av<br />
kontextuella faktorer i nuet. Historiska händelser har<br />
avgörande roll för nuet, men dessa händelser är inte<br />
tillgängliga för behandling i nu-situationen
Huvudaspekter i KBT-perspektivet<br />
• Självkontroll<br />
• Klienten själv, med hjälp av terapeut, har ansvar för<br />
sin egen behandling. Detta stärker självkänslan och<br />
kompetensen att hantera problematiken, vilket ökar<br />
chansen att förändringen blir bestående<br />
• Inlärningsfokus<br />
• De flesta problem utvecklas, vidmakthålls och<br />
förändras genom inlärning
Olika inlärningsvägar<br />
• Modellinlärning/observationsinlärning:<br />
Vi ser någon utföra en handling och imiterar dem. Ex gympapass<br />
• Instruktioner<br />
Vi läser eller får en vägledning om hur något fungerar. Ex ny mobil<br />
• Egen direkt upplevelse. Att pröva sig fram i tankar,<br />
känslor och handlingar (trial and error)<br />
Vi är med om något nytt eller agerar så att vi på egen hand<br />
upptäcker hur något känns, fungerar eller skall göras. Ex körkort,<br />
rida osv
Fokusera på att förstärka det önskvärda!<br />
• Det har aldrig påvisats en positiv effekt av skäll, inte heller av<br />
tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov<br />
• Men däremot följande effekter:<br />
• Bristande entusiasm<br />
• Mindre uthållighet<br />
• Svagare koncentrationsförmåga<br />
• Depression och låg självkänsla<br />
• Somatiska problem<br />
• Motstånd, sämre samarbete<br />
Berätta därför vad barnet ska göra<br />
… och tala om när det blir rätt!
20<br />
2013-10-15
Att förstå beteenden<br />
Beteendedefinition – inre/yttre<br />
Beteendets funktion<br />
Beteendeöver-/underskott<br />
Beteendeinlärning – förstärkning, försvagning,<br />
utsläckning<br />
Beteendekonsekvenser – alltid flera/konkurrens<br />
Konsekvensstyrka (närtid, attraktivt, säkert)<br />
Vidgat inlärningsfält, modellinlärning<br />
Beteendeanalys - SORK, ABC, SBK
Risk- och skyddsfaktorer<br />
• skolfrånvaro i sig en riskfaktor för framtida<br />
problem<br />
• risk- och skyddsfaktorer i samverkan<br />
• hög komplexitet<br />
• aktivt arbete med skyddsfaktorer (dvs öka<br />
underskott)<br />
• aktivt arbete med riskfaktorer (dvs minska<br />
överskott)
Motivation och förändring<br />
En drivkraft att uppnå kort- och/eller långsiktiga mål<br />
Ytterst individuellt vad som motiverar – unika förstärkare, som<br />
också ändras över tid<br />
Inre och yttre motivationskällor, belöningssystem<br />
Konkurrerande drivkrafter – ambivalens<br />
Motivationsbrist eller praktiska svårigheter?<br />
Omotiverad eller motiverad för något annat?<br />
Hur öka motivationen hos elev/familj/skola?
Balans<br />
Metod<br />
Relation
Relationskompetens<br />
• Pedagogens förmåga att ”se” det enskilda barnet på dess egna<br />
premisser och att anpassa sitt eget beteende efter detta, utan att för den<br />
skull frånsäga sig ledarskapet.<br />
• Förmågan att vara autentisk i kontakten = det pedagogiska hantverket.<br />
• Pedagogens förmåga och vilja att påta sig fullt ansvar för relationens<br />
kvalitet = den pedagogiska etiken<br />
• Den känslomässiga vuxen-barnrelationen<br />
• Den professionella vuxen-barnrelationen<br />
• Relationsförmågan är ett lika viktigt redskap i mötet mellan människor<br />
som hammaren är för snickaren<br />
Fritt efter Helle Jensen och Jesper Juul ur ”Relationskompetens i pedagogernas värld”, 2002
Metod<br />
Relation
Affekter – emotioner - känslor<br />
• Affekter är informationsbärare om hur en situation tolkats, och deras funktion är att starta<br />
en reaktion.<br />
• Affekter smittar, visar forskning. Affektsmitta är en medfödd förmåga, och innebär det<br />
första ledet i affektutvecklingen som i sin tur utvecklar förmågan till empati.<br />
• Vissa individer har svårigheter med den fortsatta empatiutveckling. De utvecklar inte<br />
förmågan att skilja mellan egna och andras affekter säkert<br />
• Därför reagerar vissa bara på ilska:<br />
• med ilska, och därför fungerar inte skäll<br />
• med ångest, man överväldigas av affekt<br />
• med skratt för att slippa affekten<br />
• Barn som uttrycker stark ångest, skrämmer vuxna. För den som jobbar med ångestfyllda<br />
individer är det viktigt att känna till ångestens funktion och förlopp, så att man inte<br />
förstärker det som vidmakthåller problematiken.
Habitueringskurva -<br />
”ångestlök”
”Varje pedagogiskt nederlag<br />
kräver en plan”<br />
Varje pedagogisk framgång förtjänar<br />
dokumentation och uppmärksamhet!
Generell kartläggningsrutin<br />
• Registrera närvaro – reagera på frånvaro och sen<br />
ankomst.<br />
• Klara riktlinjer på skolan – alla gör lika!<br />
• Informera vårdnadshavare samma dag som frånvaron<br />
inträffar.<br />
• Vårdnadshavare rapporterar frånvaro varje dag som<br />
eleven är hemma.<br />
• Om elev avviker från lektion/skola ska det rapporteras<br />
till rektorsexpedition, skolsköterska eller motsvarande<br />
– bestäm vilket!
Arbetsflöde för närvarostöd<br />
Upprätta samverkan med föräldrar.<br />
Gör en gemensam kartläggning.<br />
Ta hjälp vid behov.<br />
Finns det mönster<br />
i frånvaron?<br />
Vad fyller frånvarobeteendet<br />
för funktion?<br />
Vad förstärker eller vidmakthåller<br />
beteendet?<br />
Skolfaktorer?<br />
Hinder? Resurser?<br />
Elevfaktorer?<br />
Hinder? Resurser?<br />
Familjefaktorer?<br />
Hinder? Resurser?<br />
Kamratfaktorer?<br />
Hinder? Resurser?<br />
Omgivningsfaktorer?<br />
Hinder? Resurser?<br />
Sammanställ kartläggningen och upprätta åtgärdsprogram.<br />
Kolla av att alla förstått lika och är motiverade. Om inte, arbeta med förståelse och motivation.<br />
Formulera mål och delmål. Fördela ansvar och erbjud stöd.<br />
Kontinuerlig uppföljning, och vid behov justeras åtgärdsprogrammet.
Kartläggning<br />
Skolfaktorer<br />
Elevfaktorer<br />
Familjefaktorer<br />
Kamratfaktorer<br />
Omgivningsfaktorer<br />
Kartlägg både hinder och resurser!!!<br />
Bestäm vilka som behöver involveras i<br />
kartläggningsarbetet – vilka känner eleven<br />
och dennes situation, eller har annan<br />
värdefull kompetens?<br />
Bedöm motivationsgrad för förändring
Framgångsfaktorer<br />
-närvarande vuxna<br />
-krav och förväntningar, liksom struktur och rutiner<br />
-tidig upptäckt och tidiga insatser<br />
-utvecklad Elevhälsoverksamhet<br />
-relationskompetent nyckelperson samordnar<br />
-samverkan<br />
-systematisk kartläggning och systematiskt arbete för återgång<br />
-handledning och stöd till skolpersonal och föräldrar<br />
-tydlig arbetsgång och ansvarsfördelning<br />
-uppföljning
Förebyggande arbete<br />
Se problemen i tid – tidiga tecken, vänta inte på<br />
att det växer bort<br />
Registrera närvaro<br />
Hanteringsstrategier – mobilisera resurser för att<br />
hantera livet<br />
Hur förmedla skolans värde?<br />
Insatspyramiden<br />
Samverkan
Tack för ert intresse – lycka till!
Change language