Jobba statligt - Arbetsgivarverket

More documents

Recommendations

Info

A N N O N S Hela denna bilaga är en annons från Arbetsgivarverket A N N O N S Lantmäteriet är den myndighet i Sverige som har samordningsansvar för geografisk information, fastighetsindelning, det geodetiska referenssystemet och som fastställer ortsnamn. Några av uppgifterna är att hjälpa till med att ändra markgränser, registrera mark i fastighetsregistret och ta fram kartor över olika områden. Projektet Elips Elips är Lantmäteriets storsatsning som ska lägga grunden till framtidens tjänstebaserade geodataförsörjning. Tillsammans med kommuner, näringsliv och myndigheter ska Lantmäteriet göra geodata mer lättillgängligt och lättanvänt - samtidigt som hanteringen blir mer effektiv. Elips har också som mål att kostnaderna för att producera geodata ska sänkas. Det vill Lantmäteriet åstadkomma genom att skapa ett enhetligt system för att samla in, lagra och distribuera information. Då kan kvaliteten på informationen höjas, dubbelarbete undvikas och kostnaderna för hantering minskas. Det kräver ett nytt gränssnitt som ska fungera oberoende av de tekniska systemen hos de som ska hämta och lämna information. De nya systemen ska i största möjliga utsträckning byggas med program med öppen källkod. Elips består av grundstenarna: samverkan, enhetlig process, enhetlig lagringsmiljö, löst kopplade verksamheter, geodata som verk samhets objekt och SOA, tjänsteorienterad arkitektur. Åsa Åstrand och Per Hedén, Lantmäteriet Lantmäteriet möter het geodatatrend med nya system – Vi står mitt i en omvälvande teknikförändring där vi ska ersätta en stor del av våra system med nya smarta lösningar. Pär Hedén som är programledare på Lantmäteriet gillar de gamla systemen, som i vissa fall har sitt ursprung från 1970-talet, men idag är uppgiften att bit för bit riva dessa och ersätta det med något nytt. Utmaningen är stor eftersom Lantmäteriet var en av de första myndigheterna att lagra information storskaligt i datorer. Lantmäteriet är en av Sveriges mest datortunga myndigheter. Uppdraget att rita kartor, hålla koll på informationen om landets alla fastigheter och en lång rad andra uppgifter har allt sedan tidigt 1970-tal tvingat myndigheten att ligga i den tekniska frontlinjen. Många av de system som används idag har ett ursprung i de första egenutvecklade lösningarna. – Här finns alla system som tänkas kan, säger Pär Hedén som är programledare för ett av de större IT-relaterade utvecklingsprogrammen i myndighetens historia. Det är hans uppgift att leda arbetet med att riva allt det gamla och ersätta det med nya moderna och mer lättarbetade system. För närvarande arbetar omkring 60 personer aktivt i projekten. – Alla som är intresserade av IT blir begeistrade när de kommer hit och inser vilken tekniskt intressant arbetsplats detta är. Pär Hedéns program har fått namnet Elips och består av fem delprojekt med lite olika fokus. Gemensamt för dem är att de ska göra Lantmäteriet redo för en ny tid där kraven från samhället och kunder på att snabbt få tillgång till information hela tiden ökar. – Framtiden har plötsligt blivit väldigt spännande. Google Earth, Eniro och Hitta.se är bara några exempel på hur geodata kan användas på ett nytt sätt och som dessutom är begriplig för alla, säger Åsa Åstrand som är projektledare för ett av de fem delprojekten. Åsas uppgift är att utveckla ny teknik för att hantera den stora mängd geodata som redan finns och som hela tiden skapas. – Vi ska bygga en teknisk lösning som gör att vi kan utbyta information med andra utan att behöva ställa krav på vilken typ av system de använder. 10 Arbetet med att byta de tekniska systemen är ett prioriterat arbete vid huvudkontoret i Gävle. Att fortsätta med det gamla är inget alternativ. En stor del av den personal som en gång utvecklade systemen är på väg att pensioneras och riskerna att information ska försvinna ökar. Dessutom ställer EU nya krav på att myndigheten ska kunna leverera information med en definierad struktur bland annat av miljömässiga skäl. – I takt med att allt fler äldre medarbetare går i pension, samtidigt som Lantmäteriet fortsätter att utveckla verksamheten, har de som vill satsa på att göra karriär nu ett gyllene tillfälle. – Arbetet är dessutom inne i en spännande fas, säger Åsa Åström. Det enda som är tråkigt är att jag inte hinner åka på några utlandsuppdrag längre. Hittills har Åsa varit ute på ett tiotal utlandsuppdrag i ett flertal länder. Ett utlandsjobb på Lantmäteriet kan vara från några dagar till flera år. För Åsas del har det oftast handlat om att var ute några veckor och då hjälpa till med att bygga upp kompetens för att värdlandet sedan ska kunna komma igång med att samla in, lagra, och hantera geodata. – Att hjälpa länder med att bygga upp ett fungerande fastighetssystem är en viktig del av fattigdomsbekämpningen, säger Pär Hedén. Den som kan visa att han eller hon äger en fastighet har även möjlighet att belåna den, det har visat sig vara ett effektivt sätt att minska fattigdomen och skapa utveckling. Lantmäteriets verksamhet utomlands är omfattande, just nu är man delaktig i projekt i bland annat delar av Afrika, i flera länder på Balkan och i Asien. Enligt Pär Hedén är det inte bara teknikskiftet som gör att han trivs på jobbet. Den stora fördelen, ur ett privat perspektiv, är de förmåner som anställda med barn har. – Att vi som statligt anställda får 90 procent av lönen när vi är föräldralediga är bra men framförallt uppskattar jag att attityden mot småbarnsföräldrar är grymt bra. Jag har även möjligheter att jobba hemifrån, vilket underlättar.
A N N O N S Hela denna bilaga är en annons från Arbetsgivarverket A N N O N S Med projektet e-migration ska handläggningstiden för asylärenden kortas Under en stor del av 2008 har 5 grupper med totalt 35 anställda på Migrationsverket fått möjlighet att fundera på hur de vill att verket ska arbeta i framtiden. Målet är att skapa ett arbetssätt som både är effektivare och som ger en snabbare handläggningstid. I fokus finns användbarhetsfrågorna som har fått högsta prioritet. – IT är ett viktigt redskap men får inte bli ett självändamål, säger Lena Olsson Kihl på Migrationsverkets IT-avdelning. Grupperna har haft till uppgift att skissa hur både de interna processerna och de sökandes väg genom systemet skulle kunna se ut år 2011. En av idégivarna bakom storsatsningen är Lena Olsson Kihl. För drygt 20 år sedan började hon arbeta på en flyktingförläggning och jobbade därefter som informatör innan hon för tre år sedan fick en anställning som kravanalytiker på IT-avdelningen. – Jag blev intresserad av IT och framförallt användbarhetsfrågor när jag för tio år sedan var med och utvecklade vårt intranät. Då insåg jag hur viktigt det var för effektiviteten att systemet anpassades till användarna och inte tvärtom. Men då hade jag inte ord för att förklara vad jag menade. För att hitta de lösningar Lena Olsson Kihl anade sig till började hon vid sidan om sitt ordinarie arbete att studera. Under ett antal år blev det datorutbildningar vid både Uppsala och Linköpings universitet som till sist resulterade i en magisterexamen i teknik, design, kommunikation och mer konkreta idéer om hur jobbet ska organiseras för att människa och datorer ska bli ett väl fungerande team. – Jag vill att vi ska utveckla verktyg som stöttar arbetet och gör att vi kan vara effektiva i vardagen. Men det gäller att ha användarna i fokus och inte tekniken. Lyckas vi med det kommer vinsten att bli stor för alla i verksamheten. Lena Olsson Kihl har fått gehör för sina idéer hos myndighetens ledning. Inte minst genom projektet e-migration som engagerat alla delar av organisationen för att skapa ett nytt arbetssätt. – Idén bakom upplägget är att hämta kunskap från medarbetarna eftersom de vet bäst var problem och flaskhalsar uppstår. Nästa steg i processen är att bryta ner visioner och Lena Olsson Kihl, Migrationsverket mål till konkreta projekt. Först då kommer det att bli intressant att diskutera vilka verktyg som krävs. IT kommer med stor säkerhet att vara en viktig del av lösningen men inget självändamål. Det har funnits en viss oro att de medarbetare som varit engagerade ska undvika lösningar som effektiviserar arbete av rädsla att de ska förlora jobbet. Vi kan inte se några sådana tendenser. Alla anställda vill vara effektiva men kan hindras av att de arbetsrutiner eller IT-verktyg som de har idag inte är helt ändamålsenliga, eller att IT-stöd saknas. Även om visionerna är skrivna med sikte på år 2011 så kommer Migrationsverkets medarbetare inte att behöva vänta så länge med att få nya arbetssätt och verktyg. Under året kommer de första resultaten av arbetet men hela förändringsprocessen kommer att ta flera år. – Vår ärendehantering kommer att bli mer elektronisk och vi ska utveckla våra e-tjänster. Till glädje både för de anställda och alla sökande. Vi kommer också att få ett gemensamt ärendehanteringssystem, istället för många olika system som vi har i dag. – Det är även spännande med de internationella frågeställningarna, om vi ska lyckas med e-tjänster för de sökande måste vi förstå kulturella skillnader, till exempel hur datorer och telefoni används i andra länder. För Lena Olsson Kihl har utbildningen om interaktionen mellan människa och dator gett resultat. – Det är jätteroligt att ledningen avsätter så stora resurser för att skapa ett nytt arbetssätt, det är inte självklart att frågor om användbarhet får så mycket tid av den ordinarie verksamheten som den fått göra här. Nu kan vi satsa på att först se vilken verksamhet vi vill ha, först därefter funderar vi på vilket IT-stöd vi behöver. – Det är min övertygelse att det här är ett arbetssätt som lönar sig. Migrationsverket ansvarar för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt medborgarskap. Migrationsverket har också del i frågor som rör mottagandet i kommunerna av asylsökande som fått uppehållstillstånd och för samverkan och samordning mellan de myndigheter som berörs. Det är Migrationsverkets uppdrag att vara den sammanhållande länken i svensk migrationshandläggning. e-migration Migrationsverket vill med projektet e-migration skapa en e-förvaltning där modern teknik används för att effektivisera verksamheten. Idag har varje verksamhetsområde olika system och användargränssnitt vilket leder till ett onödigt komplicerat och tidskrävande arbetssätt. E-migration ska leda till att verksamhetsområdena samordnar sina arbetssätt och rutiner i högre grad än i dag, ett gemensamt ärendehanteringssystem och en elektronisk ärendehandläggning. Idag måste många ansökningshandlingar skickas fram och tillbaka vilket gör att handläggningstiderna tar onödigt lång tid. Genom projekt e-migration ska den sökande själv få möjlighet att fylla in sin ansökan och hålla koll på sitt ärende via Internet. Förhoppningen är att det ska ge en bättre service, bidra till kortare handläggningstider och ge en ökad tillgänglighet. 11
Page 1 and 2: A N N O N S A N N O N S Hela denna
Page 3 and 4: Internationella programkontoret fö
Page 5 and 6: A N N O N S Hela denna bilaga är e
Page 9: A N N O N S Hela denna bilaga är e

Jobba statligt - Arbetsgivarverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?