Dokumentation från utvecklingsdag genom metoden Open Space ...

Hur når vi det tillsammans?
Dokumentation från utvecklingsdag
genom metoden Open Space, 11 maj 2012
Processledare: Titti Walterum & Tove Wold-Bremer
1

Fredagen den 11 maj bjöds ledande tjänstemän och politiker inom Skaraborgs Sjukhus,
Primärvården Skaraborg, Habilitering & Hälsa, Tandvården, Hälso- och sjukvårdsnämnderna
i Skaraborg, kommunala verksamheter samt enheter inom VG primärvård in till en
utvecklingsdag som vid detta tillfälle var förlagt i Falköping.
Susanne Tedsjö, Hälso- och sjukvårdschef
inledde dagen med att hälsa alla välkomna
och berättade om Målbild 2015, det
gemensamma utvecklingsarbetet inom
hälso- och sjukvården i Skaraborg.
Vidare berättade Susanne om den
strategiska folkhälsoplanen och målet
Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i
Sverige år 2020 och hur man ska kunna
mäta hälsan och jämföra den för att veta
vad som är ”bästa hälsan”.
2

Vi inspirerades av Västerbotten som har visionen Bäst hälsa i världen 2020.
Maria Falck, Harriet Hedlund & Margaret Nordberg berättade hur man har arbetat i
Västerbotten de senaste 30 åren i förebyggande och främjande syfte och vilka resultat deras
arbeta har gett.
3

Efter en kort bensträckare startade dagens
Open Space, under ledning av Titti
Walterum och Tove Wold-Bremer som
berättade hur metoden Open Space går till
och förklarade syftet med dagen. Efter en
kortare ”presentationsövning” gjorde vi en
tillbakablick till 1982 – när Skaraborg hade
den bästa hälsan i Sverige!
Nästan 200 personer hade anmält sig till
dagen, med Temat för kvällen var Hur ska vi
nå målet ”Skaraborgarna ska ha Sveriges
bästa hälsa 2020”?”
Tove och Titti förklarade hur metoden Open Space går till, ”Lagen om de två fötterna” och de
två förhållningssätten och visade rent praktiskt hur man går tillväga.
Alla deltagare hade möjlighet
att lyfta fram olika
områden/frågor som de ville
diskutera i grupper, den fråga
man ville lyfta skrevs upp på en
lapp och personen fick berätta
lite kort för alla andra vad den
handlar om.
4

Sedan sattes frågorna upp på en vägg
som visade de olika parallella
seminarierna som man kunde välja
mellan.
När alla frågor hade kommit upp på väggen
fick alla välja vilka de ville diskutera mer
ingående under dialogpassen.
5

Dagen var upplagd med
två dialogpass, vilket
möjliggjorde att alla
deltagare kunde diskutera
minst två frågor.
Varje grupp antecknande
kort vad som sagts som
alla kan läsa i efterhand i
denna dokumentation.
Mellan första och andra
dialogpasset serverades
det lunch i restaurangen.
Nedan redovisas anteckningarna från dagen i sin helhet, om du är intresserad av att veta mer
ta kontakt med initiativtagaren eller någon av de andra deltagarna.
Med reservation för att anteckningarna kan ha feltolkats/utlästs felaktigt vid renskrivning i
efterhand.
6

Fråga: Hur kan vi få Skaraborgarna att känna sig delaktiga i målet? 1
Initiativtagare: Claes-Göran Borg
Deltagare: Bengt Karlsson, Bengt Sjöberg, Agneta Nilsson-Hörnlund, Lena Birkedahl,
Agneta Welander, Hasse Andersson, Peter Friberg, Marie Lindberg, Therese
Falk, Erik Frick
Anteckningar:
Ej uppfinna hjulet igen.
Ta med, använda det som finns.
Vi måste bli bättre på att nå ut till arbetslivet, arbetsplatser.
Uppmuntra till hälsosamtalet,
- Vara ekonomiskt fördelaktigt
Skolan gör undersökningar i årskurs 5 och 8. Få med lärare och barn, ungdomar i arbetet.
Skapa dialogform där barn och ungdomar deltar på deras villkor.
Forskning, högskola - en viktig resurs som vi ska använda.
Lite mer enhetliga metoder för att få effekt.
Skapa en gemensam ledningsstruktur, exempel politisk samverkan Skaraborg.
Behövs en organisation som ansvarar för att driva på, följer upp.
Ta med media för att få mål, budskap, resultat.
Ta fram en gemensam logga.
Långsiktighet – uthållighet
Folkhälsobudget – ”säkra långsiktiga investeringar, svårt med ettårs budget”.
Skolhälsovården, elevhälsan, familjecentraler en viktig samarbetspartner.
1 Frågan Hur kan vi få Skaraborgarna att känna sig delaktiga i målet? fick 60 prioriteringar
7

Fråga: Hur når vi de socioekonomiskt svaga grupperna? 2
Initiativtagare: Eva-Lott Gram
Deltagare: Lars Åke Karlsson, Ulla Brissman, Therese Falk, Elisabeth Olsson, Berith
Sörman, Lars-Åke Bergman, Gunvor Thorstensson, Sara Eriksson, Bengt
Karlsson. Susanne Tedsjö, Britt Marie, Marita Johansson, Karin Almersved,
Joakim Wassén , Anna-Karin Tidah.+ ngr till
Anteckningar:
Jämlikheten, Funktionsnedsättningar
Informationsmaterial på olika språk saknas
Ska kunna beställas på en central.
Beslutsstöd på webben – FHK råd.
Svårt att nå pga. Mottagarhinder, -misstroende - analfabeter, kunskap. Missbruksproblem.
Svårt att ringa PV på annat språk.
- Att nå ut till ♀ med mammografi cellprov.
- Högt antal rökar hur arbetar vi långsiktigt – nätverk
Kunskap hos vårdgivare – kulturell.
- Elevhälsans uppdrag. Kulturell kunskapsbrist.
- Ta lärdom av redan pg projekt. Uppsökande verksamhet. Mobila team.
Använd nyckelpersoner i invandrargrupper.
Identifiera resurser.
Hur tar kommunen ansvar i integrationen?
Vinsterna ska tas tillvara + täta skott emellan
Frivilligorg/idrottsföreningar/studieförb.
Vi gör mkt redan idag fortsätta att bygga på det.
Kunskap om svenska samhället. Ansvar som individ.
Se det som en möjlighet med nya goda vanor kulturellt.
Väntetider i vården, hinder i kulturen när barn far illa. Kan föräldrar nätta stopp för
vårdutredning?
Samverkan
Vems är ansvaret många olika instanser. Samordning mellan myndigh. Rätta till svagheter i
logistik
Familjecentralens möjligheter, - neutralt område
Kommunicera
UM. MVC. BVC. FamiljeC – uppdrag samverkan skolan soc.
Största vinsterna blir för individerna och samhället
2 Frågan Hur når vi de socioekonomiskt svaga grupperna? Fick 16 prioriteringar.
8

Fråga: Hur mäta bästa hälsa? 3
Initiativtagare: Stefan Håkansson
Deltagare: Sonja Kvist, Lars Åke Gustafsson, Ann Marie Widegren,
Mattias Nyström, Morgan Persson, Marianne Gustavsson,
Sofia Brunér, Monika Hellström, Anette Ohlin-Johansson,
Thomas Wahlberg, Mia Gustafsson, Henrik Hadimeri,
Madelen Schöldberg, Björn Bröne, Maj Ader, Hasse
Rasetorp, Gunilla Pettersson
Anteckningar:
Denna grupp skrev inte några anteckningar.
Fråga: Visionen Det goda livet 4
Initiativtagare: L-E Lind
Deltagare: Lisbeth Åkerstedt, Irené Johansson, Annelie Johansson, Lars-Åke Bergman,
Annette Trenge Jarlshammar, Elisabeth Rylander, Ingvor Johansson, Per Bjurén,
Jens Persson, Berit Sörman, Berndt Gustafsson & Britt-Marie Persson
Anteckningar:
Målet ej nått vad som avser ”HÄLSA”.
Psykisk hälsa
Eget ansvar
Kostvanor . övervikt/fetma
Ta tillvara medborgarnas kompetenser
Social trygghet
Långsiktighet – uthållighet
Alla vårdgivare ska delta i arbetet
För att lyckas behövs SAMVERKAN
3 Frågan Hur mäta bästa hälsa? Fick 5 prioriteringar
4 Området Visionen Det goda livet fick 10 prioriteringar
9

Fråga: Hur jobbar vi budgetmässigt? 5
Initiativtagare: Elisabet Stålarm
Deltagare: Carina Broman, Björn Fagerlund, Christer Dalvik, Per Bjurén, Mikael Ingsberg,
Ingemar Johansson, Agneta Nilsson Hörnlund, Johan Engelbrektsson, Elisabeth
Högberg, Lisbeth Walfridsson, Jens Persson, Isidor Escahellas, Gerald
Wallstersson, Lars Gotthardsson
Anteckningar:
Utmaning – få kommunerna att prioritera ämnet → samarbete i tex kommunalförbundet
Hälsounderökningar/samtal
Lösa ekonomin i nämnderna
Utföras av vårdcentralerna
→ ersättningssystemet sätts över
kräver bred pol.samling
Finns grönt för det långsiktiga arbetet
! Nu krävs startskott från reg/landstingspolitiker !
DEN POLITIKSA VILJAN/MODET
Barn/unga → hälsosamtal. Måste finnas resurser
Helhetstänkande tex DUO-konceptet
Använd beprövade instrument
Möjligt att avlasta sjukvården – tidig upptäckt
Den pol.enigheten.
Övervikten växande problem för unga kvinnor → förlossningsskador, allt hänger ihop
Utmaning – volymen –
Synsätt vad gäller kostnader
- kräver
Skola/elevhälsa – uppdrag att jobba förebyggande. Idag mest akutfall – ej
förebyggande tex tobak. Kan utveckla hälsosamtalen
Det sociek tankesättet tex utanförskap barn/unga
Krävs nya ek.system som verktyg gäller särskilt kommunerna
5 Frågan Hur jobbar vi budgetmässigt? Fick 68 prioriteringar
10

Gränslöst budgettänkande över mandatperioderna
Utmaning – det långsiktiga folkhälsoarbetet ↔ ettåriga budgetar
Finns långsiktig tanke redan nu – politisk nivå
Uthållighet
Möjlighet – enorma samhällsvinster
Krävs politiskt mod – i tider av knappa resurser
Krävs politisk samsyn
Utmaning – vad kan prioriteras bort?
→ För att frigöra resurser
Krävs tydlighet från reg.politik
- hjälp för kommunerna. Pga. att fråga tränger in i all verksamhet
Vad gör vi med de kostnader som genereras vid hälsoundersökn.
→ genererar patienter
Fråga: Hur får vi in Högskolan i arbetet med hälsa? 6
Initiativtagare: Christina Josefsson
Deltagare: Marie Lindberg, Lars-Erik Lind, Carina Eriksson, Lena Stuivers, Ann-Katrin
Jönsson, Erika Rang
Anteckningar:
behov vi har
Ge (uppdrag) C,D-uppsatser
Använda kunskapen – gentemot kommun och landsting.
Gemensamt utbildningssystem, doktorander etc.
Skaraborgsinstitutet – forskningsinstitut använda/gör känt
Ex utvärderingar, klinisk forskning i sin verksamhet praktikplatser
Magisterprogram Folkhälsa – samarbete. Behov av möte – Vi tar initiativ
- Kan högskolan utvärdera hela projektet Bästa hälsa i Sverige 2020?
6 Frågan Hur får vi in Högskolan i arbetet med hälsa? fick 12 prioriteringar
11

Fråga: Hur skall vi förbereda oss för ett uthålligt, prioriterat arbete? 7
Initiativtagare: Inger Hannu
Deltagare: Lisbeth Götberg, Rebecka Thilén, Mona Wesslén, Emma Hevelius, Jonna
Sandh, Lars-Åke Carlsson, Ewa-Britt Carlsson, Tommy Johansson, Elisabeth
Ståhlarm, Thomas Hjert, Dan Hovskär, Hans Linddahl, Carina Broman, Carin
Hult, Artur Tenenbaum, Hasse Rasetorp
Anteckningar:
Handlingsplan
Någon måste driva
Långsiktighet politiskt
Kunskapsbaserat
Gemensam politisk vilja behövs
Handlar om ledarskapet. Att vi är överens. Över alla fronter
Målbild, nedbruten, hur gör vi?
Mäta, vad gör vi
Hur kan vi få med övriga i regionen – Skaraborg är en del i en helhet
Se budget – och strukturmässigt
Hur mycket hinner vi till 2020 → Hur tänker vi vidare?
In i krav och kvalitetsboken
Privat och offentlig
För in forskningen, HIS
Primärvårdens FoU ska finnas med
Någon måste äga – vi andra bidrar. Detta måste göras klart – roller
Folkhälsoperspektivet ska ingå i alla nämnder
Ordförandena i nämnder ska ingå i folkhälsoråden
Folkhälsorådet är ett medel
Gemensam samsyn från ett nuläge (processkartläggning) → Mål
Vilka gränssnitt finns? Hur stärker vi dem?
Förberedande
Arbete
7 Frågan Hur skall vi förbereda oss för ett uthålligt, prioriterat arbete? Fick 53 prioriteringar
12

Politiken sätter de stora målen i samsyn. Sätter budget därefter
Kommunerna ser olika ut men politiskt måste man ta detta i KF. → Tas i styrkort el
liknande
Översyn över de ekonomiska styrsystemen – nödvändigt.
Tydliga roller/struktur – vem gör vad? Vem prioriterar?
Ta erfarenhet av tidigare arbete?
Viktigt att prioritera
Jobba främjande – metodiskt
Måste beröra för att få med så många som möjligt
- Manifesteras!!
Vad är hälsa?
Prioritera, säg inte Sveriges bästa hälsa
Kvar Visionen men byta ut målen
Måste hitta nya arbetssätt
Jämför nuläge och hur det var 82. Vad är skillnaden Lära av historien.
Hälsoekonomi
Fråga: Hur ska vi samarbeta med myndigheter i hälsofrämjande syfte och andra
aktörer bla föreningar? 8
Initiativtagare: Irena Rodic
Deltagare: Annika E
Anteckningar:
- Titta på goda exempel ”Hälsofrämjande introduktion” Karolinska institutet + G
kommer +
- Skriva gemensamma överenskommelser (samtycken) för att komma runt sekretessen
- Ny gemensam plattform i hälsofrämjande syfte.
- Tillvara ta redan uppbyggda och invanda förtroenden hos bla föreningsliv
8 Frågan Hur ska vi samarbeta med myndigheter i hälsofrämjande syfte och andra aktörer bla föreningar? Fick
inga prioriteringar
13

Fråga: Hur jobbar vi tillsammans med grupperna +70? 9
Initiativtagare: Isidor Escanellas
Deltagare: Lotta Hjoberg, Eva Lotta Gustavsson, Karin Almersved, Birgitta Wallander,
Maria Toll, Marie Johansson, Sture Olsson, Åsa Olsson, Ann Marie Andersson,
Erna Karlsson, Jessica Källvik, Elisabeth Frii, Jonas Engelbrektsson, Lars Åke
Gustafsson, Maj Ader, Susanne Hermansson Seselin, Birgit Bårring, Susanne
Anteckningar:
- Regionen, mest sjuka äldre i handlingsplan i projektet ang prevention
- Projekt VGR Alingsås & Gtb – mångbesökare
- PV har bollen att fånga upp
- Efterlyses samverkan mellan PV och kommun
- Regionen har prioriterat en liknande
BVC för äldre – efter 65 år
Ingen budget för tidigare fråga detta ska ingå i nuvarande budgetram
- Svårt med motivation & kvalitet i olika undersökningar utan stimulansmedel, detta
motverkar kontinuitet
- Engageman i personalen är mkt viktig
- Hur når vi ”dem” som är ”inte” kvoten
- PV/VC borde ha ansvaret att initiera dessa aktiviteter – uppsökande verksamhet
- Kommunen bedriver en viss uppsökande verks
- Skona jobben mkt med aktiviteter över gränssnittet kommun/PV m m.
- Finns stuprör, alla jobbar bra i dessa samverkan varierar på olika område. Viljan finns
- Behövs en tydlig styrning från Vårdsamverkan Skaraborg som tydliggör
”preventionen.”
”Uppdraget” måste ut i verksamheten och anpassas utifrån förutsättningarna.
- Vad tycker våra ”kunder” om detta?
Vet vi vad den andra gör?
Hur ser samverkan ut?
9 Frågan Hur jobbar vi tillsammans med grupperna +70? fick 16 prioriteringar
14

Fråga: Hur skapa gemensamma aktiviteter i samband med uppmärksamhetsveckor
(Kost och Motion v.42, Alkohol v.45 Tobak v.47)? 10
Initiativtagare: Pia Haikka
Deltagare: Mona Wesslén, Carina Karlsson, Mattias Ståhl, Ingrid Belander, Yvonne
Johansson, Kjell Karlsson, Hans Lindahl, Cecilia Andersson, Mia Lindquist
Anteckningar:
Bra att använda tillfällen → utnyttja ”temaveckor” passa på att tex informera
Skapa nätverk
Samarbete med tex folkhälsoplanerare i kommunerna → Hur knyta kontakter?
”Huvudmannaskap”
Regionen är viktig/har en viktig roll, MEN kanske för stort – Ok att arbeta med ett
Skaraborgsperspektiv?
Långsiktighet
Man kan börja i tex några mindre kommuner med samverkan
Vårdsamverkan
Folkhälsoråd
Exempel
→ Använda de forum som finns
Hur få kunskap om varandras organisation/arbetssätt/pågående arbete och aktiviteter
Vad finns idag (tex material osv.) sm man skulle kunna använda i samband med ev.
”uppmärksamhetsveckor”/temadagar?
Hur får mandat och kontakta varandra över organisationsgränserna?
10 Frågan Hur skapa gemensamma aktiviteter i samband med uppmärksamhetsveckor (Kost och Motion v.42,
Alkohol v.45 Tobak v.47)? fick inga prioriteringar
15

Fråga: Hur bygger vi broar mellan kommun PV – sjukh vad gäller barn och unga ps
hälsa? 11
Initiativtagare: Erica Rang
Deltagare: Elisabeth Högberg, Marianne Gustavsson, Joakim Wassén, Inger Jarlsson,
Gunvor Thorstensson
Anteckningar:
Befolkningsinriktat arbete (preventiva paradoxer)!
Föräldrastöd är en viktig del i detta!
Bygga ut skolhälsovården!
Glapp mellan skolhälsovård – BUP
Tydliggöra gränssnitten ”må dåligt” ↔ Suicidförsök
Bassjukvård?? Förutsättningar för barn 6-13 som mår dåligt finns inte inom PV.
Västbus inom PV kommer ej (här är samverkansforumet) politisk fråga, Tydlighet!!!
Från politiskt håll.
Stuprörstänk – var och en har sin budget. Ettårs budget?!
Använd sociala investeringar som incitament och argument.
Krävs modiga politiker som vågar satsa, vara uthålliga och se långsiktigt
Tänker politiker på att barn 6-13 mår dåligt? Föreställning om ”den lyckliga
barndomen”, f6 frisk, frånvaro av fs och ps sjukdom
Ungdomsråd i varje kommun, tjänstemän arbetar för ungd. (tvärsekt)
11 Frågan Hur bygger vi broar mellan kommun PV – sjukh vad gäller barn och unga ps hälsa? Fick 12
prioriteringar
16

Fråga: Hur ska de som arbetar med målet ”Skaraborgarna ska ha bäst hälsa 2020”
själva ska ha bästa hälsan? 12
Initiativtagare: Artur Tenenbaum
Deltagare: Lisbeth Göthberg, Erna Karlsson, Christina Torgnyson, Jessica Källvik, Iréne
Johansson, Jonna Sandh, Maj-Britt Forsell, Peggy Johansson, Annette Trenge
Jarlshammar, Niklas Johansson
Anteckningar:
Stöd – resurser grundförutsättningar för politiker! Chefer!
Aktivt. Målstyrningsarbete
Skas – personal
Mötesplatser Hälsa
Hälsotimma → att göra
Eget ansvar för hälsa
Att nyttja 1500 kr Skas
Tydlighet – uppföljn
Goda exempel - & möte → för personal
1) Syfte – tydligt
2) Förankring
3) Efterfrågan
a) Chefer
b) Ledare
c) Organisation
4) Roller
a) Förväntan
b) Rätt representation/Deltagare
5) Att göra ”det” till en sälvklarhet
6) Planering – standard – rutiner
7) Uppföljning –feedback
8) ”Kontroll” på processen
12 Frågan Hur ska de som arbetar med målet ”Skaraborgarna ska ha bäst hälsa 2020” själva ska ha bästa
hälsan? Fick 1 prioritering
17

Fråga: Ohälsa barn från MVC → gymn 13
Initiativtagare: Åsa Wackelin
Deltagare: Sonja Kvint, Gerald Wallstersson, Christina Prestgaard, Lisbeth Walfridsson,
Ann Wolmar, Anette Ohlin-Johansson, Ann-Marie Johansson, Gunilla Carlsson,
Björn Fagerlund, Roland Wanner, Christer Dalvik, Eva-Lott Gram, Stefan
Svallhage, Thore Svensson, Inger Ståhl
Anteckningar:
- Mätinstrument från MVC → gymn. (VästerNorrlands datasystem)
- SKL har ett påg. arbete med datasyst mäter BMI → skolmiljö
- Vi behöver ha samma fokus från början till slut
- Ha färre punkter, dock ska dessa efterföljas överallt.
- Lämna konkret förslag till PSS´s möte i augusti. Efterföljning/uppföljn krävs.
- Sekretessen kan vara ett bekymmer mellan olika enheter.
- Öka familjcentralen i samtl kommuner
- Ha fler återkopplingar bla förlossning/soc. pga sekretessen
- Kommer ett gemensamt doc. för ev. anmäln.
- Öka samtal ang. sina roller mellan myndigheter/förv. – region – kommun
- Finns en rädsla att göra anmäln Hur överbrygger vi det?
- Utbildning gemensam mellan olika aktörer (tex soc – mvc – förlossning –
ungdomsmedicin etc) ang anmälningar och socanmälningar
- Webbaserade hälsosamtal (VästerNorrlands-metoden)
13 Området Ohälsa barn från MVC → gymn fick 17 prioriteringar
18

Fråga: Vad kan psykiatrin bidra med? 14
Initiativtagare: Hugo Wallén
Deltagare: Peter Friberg, Åsa Olsson, Anitha Welander, Lisbeth Åkerstedt, Bengt Sjöberg,
Inger Jarlsson, Poul Rask, Laila Neck, Dan Hovskär, Ann-Charlotte Karlsson,
Kenneth Carlsson, Ann Wollmar, Inger Böl, Tommy Larsson, Sören Rafstedt,
Pia Gustavsson, Ingvar Johansson + fler
Anteckningar:
Minskar tillgängligheten till psykiatrisk vård?
Varför ökar den psykiska ohälsan i samhället?
Barn och unga som mår dåligt kommer till psykiatrin utan att vara ”sjuka”
Kanske skolhälsovården borde kunna fånga upp dessa bättre?
Det är viktigt att stärka familjerna så att barnen får stöttning på hemmaplan. Det finns redan
bra institutioner för att fånga upp barnens mående.
Den psykiska hälsan kanske borde ”stämmas av” mer regelbundet på primärvården – inte bara
somatiken.
Familjecentralerna skulle behöva ta ett större ansvar för att hjälpa föräldrar att utöva ett bättre
föräldraskap.
Planerna som redan finns i Skaraborg för psykisk hälsa där ansvaret för första och andra
linjens psykiatri definieras borde implementeras bättre. Första linjen fortfarande osynlig.
Barnavårdscentralen måste kommunicera problem som man upptäcker tidigt till rätt instans →
socialtjänst, sjukvård.
Mindre klasser i skolan skulle ge bättre skolmiljö. Elevhälsovården borde inte ligga under
skolchefen lärarna är viktiga, men deras tid går åt till administration mer och mer det är
viktigt att barnen och ungdomarna känner sig behövda → fi.
Finns det plats för de unga?
Politiker behöver verka för att barn och unga behöver arbete i industri, tjänstesektor och andra
ställen i samhället.
Att känna sig behöv skapar psykiskt välbefinnande.
14 Frågan Vad kan psykiatrin bidra med? Fick 15 prioriteringar
19

Fråga: Hur på ett bättre sätt integrera folkhälsoarbetet i den fysiska
samhällsplaneringen? 15
Initiativtagare: Ulrika Strandroth Frid
Deltagare: Anna Danielsbacka, Karin Skaglin, Maria Bengtsson, Emma Hevelius, Elisabeth
Brandt, Johanna Larsson, Ewa-Britt Carlsson, Gunilla Carlsson, Lotta Hjoberg,
Maria Toll, Anders Ader
Anteckningar:
Folkhälsoråden bör utvecklas så att alla delar av verksamheten finn srepresenterad, äve de
”hårda” nämnderna.
I planprocesser bör den sociala dimensionen beaktas, finns checklistor för barnperspektiv,
hälsa, miljö, involvera befolkningen, barn och unga.
Bredda och öka engagemanget, utbilda och kommunicera övergripande målen
(välfärdsnyckeltal).
Bestäm kriterier för nya investeringar som rör barn, hälsa.
- Folkhälsan, attityd och kunskap
- bar konsekvens
- folkhälsan
- miljö
Kriterier för investeringar, hållbar,
Nytt bostadsområde Hamnstaden, projekteringsskede,
Folkhälsan, remissinstans,
Ideella sektorn, viktig för folkhälsan utanför arbetstid
- Folkhälsorådets sammansättning,
Markanvisningar, nivå silver, friska hus, cykelväg,
Gå utanför ramar, invånare
Folkhälsoinstitutet,
FÖP kulturprojekt åk 5, åk 2 Gy, deltar sociala platser,
Kommunicera folkhälsan på annat sätt, folkhälsan medel för att nå andra mål,
Hårda nämnder, utbildning och ökad kunskap
Kultur är folkhälsan
15 Frågan Hur på ett bättre sätt integrera folkhälsoarbetet i den fysiska samhällsplaneringen? Fick 4
prioriteringar
20

Fråga: Hur kan vi igenom kulturen nå målet ”Bäst hälsa”? 16
Initiativtagare: Anna Danielsbacka
Deltagare: Thomas Wahlberg, Cathrin Hjulmarker, Susanne Gustavsson, Mathias Nyström,
Johanna Larsson, Margit Forsell, Ulla Brissman, Mia Lindquist, Gunnie
Axelsson, Erik Frick, Madelene Engvall
Anteckningar:
- Når ungdomar genom kulturen tex konserter
- Maten inom vården. Gör vårdtagarna delaktiga
- En ansvarig både på skolan/arb.platsen som ”håller” i det kulturella utbudet ”drar med
sig folk”
- Samla det kulturella på en central plats
- Involvera inv. vad önskar/saknar de?
- ”Kulturcheck”/valfrihet
- ”Ge bort” kulturevent i gåva
- Ta med frivilligorg
- Satsa på ”de friska” innan de blir (dyra) sjuka. Kurbad à la Tyskland
- Miljön viktig, grönt, ta in kulturen i miljön = rehab
- Läsa för små barnen. Mödravården borde ”kontroll” fråga varje vecka
- Kultur i skolan. Musik/dans/teater
- Jobba forskningsbaserat för att få legitimitet
- Både kultur– och folkhälsofrågor ”smetar” överallt. Borde tas med i alla
beslut/planering
KULTUR = HÄLSA
16 Frågan Hur kan vi igenom kulturen nå målet ”Bäst hälsa”? Fick 8 prioriteringar
21

Fråga: Hur göra Skaraborg mer attraktiv för företag/för fler jobb? 17
Initiativtagare: Marita Bengtsson
Deltagare: Madelen Schöldberg, Ulrika Strandroth Frid, Henrik Hademiri, Poul Rask, Sören
Rafstedt, Elisabeth Brandt, Ann-Katrin Jönsson
Anteckningar:
Attraktiva som bosättning – små företag på hemmaplan
Viktigt med högspecialiserad vård och SLU + HIS. Bered möjlighet att bo kvar
Skapa interaktiva miljöer
Ge karriärmöjligheter
Bra kommunikationer
”Medflyttarakademi”
Bra samhällsservice
Mötesplatser
Bra livsmiljöer i stort, hälsa tex
Marknadsföring av kommunen till inplendlare
Marknadsföring Sakarb internt/EU
Fråga: Hur ska vi få skolan att anta utmaningen? 18
Initiativtagare: Ann-Charlotte Karlsson
Deltagare: Pia Gustavsson, Marianne Källkuist, Allan Bjärkhed, Björn Bröde, Peggy
Johansson, Jörgen Persson, Sofia Brunér, Anders Ader
Anteckningar:
1) Politiska enigheter
2) Att skolan kan se att de behöver ta en större del av samhällsbyggandet
3) Fler kategorier av människor bör vara delaktiga i skolan
4) Att skolan få känna delaktighet
5) Tydligt ledarskap och trivsel (fysisk miljö + psykisk)
6) Politikerna bör lyfta frågorna. Få upp dem på agendan.
7) Viktigt att alla parter bidrar
8) Skapa engageman hos barnen och ungdomarna
9) Goda ledare
17 Frågan Hur göra Skaraborg mer attraktiv för företag/för fler jobb? Fick 7 prioriteringar
18 Frågan Hur ska vi få skolan att anta utmaningen? Fick 9 prioriteringar
22

Fråga: Hur får vi en bra samverkan mellan olika aktörer? 19
Initiativtagare: Tore Svensson
Deltagare: (Många) Tandvård, Skas, Kommun…
Anteckningar:
Styra med hjälp av en vision
Inse att vi har behov av varandra
Ta bort revir
Kartläggning av samverkan och lyfta goda exempel
Drivs av en styrgrupp där man ev överens: Skas kommunrepresentant (Skar.kom.förb.)
primärvård = representanter med mandat ev. andra myndigheter
Gott exempel: tandvård förskola
Hur får vi med primärvården?
Bjuda in näringslivet
Prioritera – komma överens – budgetera – vara uthållig.
Styrgrupp utifrån Vårdsamverkan – ta med näringslivet
Starta ej för många nya grupper
Lyfta våra medarbetares synpunkter, få med deras tänk.
Gäller att få kraft i frågan – samhällfråga
Hur tar vi tillvara på den kunskap som finns?
Opinionsarbete. Så att man informerar ut
Aktion och forskning, samarbeta med akademin
Operativa samordnare behövs
Långsiktig satsning
Glöm ej frivilligorganisationer
19 Frågan Hur får vi en bra samverkan mellan olika aktörer? Fick 51 prioriteringar
23

Fråga: Hur kan vi koppla bäst hälsa 2020 till jämlik hälsa? 20
Initiativtagare: Anna-Karin Skatt
Deltagare: Laila Neck, Lisebritt Karlsson, Carina Eriksson, Christina Torgnysson, Karin
Carlson, Karin Skagelin, Svante Lifvergren, Elisabeth Olson, Birgitta Arnling,
Tommy Sandberg, Mikael Ingsberg, Kjell Karlsson
Anteckningar:
Jämlika samhällen mår bättre
Jämlik vård – ger vi det
Jämlik vård/omsorg ex vid stroke
Bekämpa barnfattigdom
Förebyggande arbete i tidiga åldrar
Tillgänglighet
Jobba med dem som är längst bort från arbetslivet. Förebyggande
”Producera godkända elever” och motivera hela skoltiden
Tillgång till vård oavsett va du bor/jämlik hälsa för alla Skaraborgare
Viktigt att första linjens sjukvård fungerar
Hälsosamtal → helhet
Kost, dietist samverkan
→ Ge information
Skolan viktig roll
Integrerat i ämnen
”Livskunskap”
Infrastruktur
Sociala medier har gjort det sociala livet föråldrat
Hur kan vi samverka för målet
20 Frågan Hur kan vi koppla bäst hälsa 2020 till jämlik hälsa? Fick 30 prioriteringar
24

Efter andra dialogpasset hängde
alla upp sina anteckningar på
”Nyhetsväggen”.
25

Efter att alla hade läst Nyhetsväggen var det dags att prioritera
områden/frågor.
Alla fick tre ”pluppar var som de kunde fördela på flera
områden eller sätta alla på en och samma fråga.
I samband med prioriteringarna serverades det fika
26

De frågor som fick flest prioriteringar var:
Hur jobbar vi budgetmässigt? (68 prioriteringar)
Hur kan vi få Skaraborgarna att känna sig delaktiga i målet? (60 prioriteringar)
Hur skall vi förbereda oss för ett uthålligt, prioriterat arbete? (53 prioriteringar)
Hur får vi en bra samverkan mellan olika aktörer? (51 prioriteringar)
Susanne Tedsjö avslutade dagen, frågorna som presenterades och diskuterades under dagen
kommer att drivas vidare på olika håll, Susanne berättade vilka grupper som närmast kommer
att ta upp frågorna. Förhoppningen är att kunna bjuda in till en återträff våren 2013 och
berätta hur arbetet har sett ut och planerats.
Avslutningsvis vandrade en ”Talking stick” igenom cirkel så att alla och envar fick möjlighet
att säga ett par ord om vad de tyckt om dagen.
27

Dagens processledare: Titti Walterum
Tove Wold-Bremer
Tack alla deltagare för Ert engagemang och en mycket trevlig dag
Ps. På vägen hem såg vi en regnbåge! Gjorde Ni också det?
28