BensÃ¥r 2006.pdf

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

VÅRDPROGRAM 

PRIMÄRVÅRDEN 

SKARABORG 

Bensår 

2006-2007

INNEHÅLL 

DEL I ORGANISATION................................................................................................................... Sida 

INLEDNING .......................................................................................... 4 

Definitioner ...........................................................................................4 

Problemets storlek ...............................................................................4 

Kostnader ............................................................................................5 

Sammanfattning ..................................................................................5 

Vårdprogrammets målsättning ............................................................5 

Effekter ................................................................................................5 

BENSÅR – RESURSBEHOV....................................................................................6 

BENSÅRSMOTTAGNING I PRIMÄRVÅRDEN ........................................................7 

Bensårsmottagningen ..........................................................................7 

Bensårsbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård ....................8 

BENSÅR - VÅRDKEDJA .........................................................................................9 

DERMATOLOGENS ROLL ...................................................................................10 

Hudklinikens resurser ........................................................................10 

Vilka patienter skall remitteras till hudkliniken? .................................10 

KÄRLKIRURGI ......................................................................................................11 

Aktuella åtgärder ...............................................................................11 

Vilka patienter skall remitteras till kärlkirurg?......................................11 

UTREDNINGSGÅNG VID VENÖSA SÅR ..............................................................12 

DIABETESFOTTEAM .............................................................................................13 

Diabetesfotteam .................................................................................13 

Förebyggande behandling .................................................................13 

Fotvårdens uppbyggnad SkaS, Primärvård, Privat och Kommun.......14 

BENSÅRSCENTRUM SKARABORGS SJUKHUS ................................................15 

Inledning ............................................................................................15 

Avdelningens uppbyggnad ................................................................15 

Bensårscentrum Skaraborgs sjukhus ................................................16 

UTBILDNING OCH KVALITETSUTVECKLING ....................................................17 

Utbildning . .........................................................................................17 

Uppnådda resultat ..............................................................................17 

Förslag till uppföljning, utvärdering ....................................................17 

DEL II TERAPI 

BEHANDLING AV BENSÅR 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING..................................................................................19 

3

Inledning 

K 

roniska bensår har troligen funnits så länge mänskligheten existerat. Sårbehandling 

var etablerad i de gamla kulturerna tusentals år före Kristi födelse. Redan 

Hippokrates, för 2400 år sedan, insåg vikten av att motverka bensvullnad, genom 

bandagering och högläge av benen. Denna grundprincip utgör än idag en av hörnstenarna 

i bensårsbehandlingen. 

Under 1800-talet och tills för några decennier sedan utgjorde bensårspatienter en 

betydande del av dem som vårdades inneliggande på våra sjukhus. En mycket stor del av 

patienterna i öppenvård behandlades via sjukhusbundna specialistmottagningar. Sedan 

70-talets början, i takt med utbyggnaden av primärvården, har merparten av vården av 

dessa patienter förflyttats ut. Endast ett fåtal behandlas idag inneliggande. Under samma 

tid kom också ansvaret för behandlingen att delegeras från läkarkåren till 

distriktssköterskor och sedan vidare till undersköterskor. Idag behandlas 95 % av 

patienterna i öppenvård via distrikts- och kommunsköterskor och en stor del av 

omläggningarna utförs av undersköterskor. Denna utveckling medförde initialt att 

diagnostiken försummades och att behandlingen fokuserades på lokal sårbehandling. 

Kausal behandling för att motverka de egentliga orsakerna till såren blev därmed oftast 

eftersatt, varför bristande sårläkning eller frekventa återfall var vanliga. Stora 

förändringar har dock noterats sedan det strukturerade organiserade arbetssättet infördes 

i Skaraborg vilket lett till en betydande reduktion av antalet patienter med svårläkta sår. 

Definitioner 

Ett kroniskt bensår definieras som: ett sår 

nedom knänivå, som inte läker inom 6 

veckor. Denna definition inkluderar alla typer 

av sår, även fotsår. 

Bensår är inte en sjukdom utan ett 

symptom, som kan vara orsakat av många 

olika grundsjukdomar. Inte sällan rör det 

sig om komplexa orsakssamband med fall 

där multipla samverkande orsaker föreligger. 

Detta ställer höga krav på en noggrann 

diagnostik, för att kunna välja rätt behandling. 

Diagnostik och behandlingsval bör 

därför utföras av eller i samråd med ansvarig 

läkare, vilket hittills ej varit regel. 

De vanligaste huvudorsakerna till bensår är: 

venösa (54-38%), arteriella (18%), multifaktoriella 

(10-19%), diabetes (7-11%), 

övriga enskilda orsaker (11-14%) (här ingår 

vaskulitsår, traumatiska sår, trycksår, tumörer 

m.m.). Där dubbla procentsatser angivits 

utgör den sista procentsatsen resultatet vid 

senaste sårinventeringen 2002. 

4 

Många av dessa orsaker är idag effektivt 

behandlingsbara och inte så få bensårspatienter 

kan bli helt botade med kausal 

behandling! Var fjärde patient med kroniskt 

bensår är diabetiker. 

Problemets storlek 

Bensårsproblemet har varit gravt underskattat, 

till stor del för att det varit dolt för 

många inom sjukvården, inte minst 

läkarna. Desto mer framträdande har det 

varit på distrikts- och kommunsköterskenivå, 

där upp till 40% av sjuksköterskornas 

arbetstid tagits i anspråk för bensårsomläggningar. 

Ett ytterligare skäl till 

underskattning är att egenvård av bensår 

visat sig vara mycket vanligt. Hälften av 

alla med kroniska bensår sköter sig själva! 

Det senare dominerar bland personer i 

arbetsför ålder. Tyvärr leder egenvård, 

utan professionellt stöd, till en olycklig 

fördröjning av diagnostik och möjligheterna 

till att ge en effektiv behandling. 

I Skaraborg har tidigare funnits 1600 

personer med öppna bensår, varav endast 

hälften är kända inom sjukvården. 

Ytterligare cirka 3000 personer hade läkta

ensår, varav en majoritet skulle få nya 

sår om inte kurativ behandling mot 

bakgrundsorsakerna till såren kan ges. I 

ett allmänläkardistrikt om 3000 personer 

behandlas cirka 10 bensårspatienter 

via sjukvården och ytterligare 10 finns, 

som sköter sina sår själva. Av detta 

framgår att en allmänläkare i regel ser 

mycket få nya fall per år. Bara var tionde 

sårpatient är nyinsjuknad, resten har en 

sårhistoria som överstiger ett år. 

Kostnader 

Samhällskostnaderna för bensårsbehandling 

är betydande. En till två procent av 

Sveriges sjukvårdsbudget åtgår för vård 

av dessa patienter. I Skaraborgs län uppskattas 

under 1990-talet att 60 miljoner 

kronor årligen krävs för denna vård. Nya 

siffror baserat på minskat totalantal 

patienter inom sjukvården 2002 antyder 

dock att betydande kostnadsbesparingar 

redan kunnat göras, grovt uppskattat till 

15-20 miljoner kronor per år. Ca 3/4 

utgörs av personalkostnader och enbart 

10-20% av förbandskostnader. Indirekta 

kostnader, som drabbar patienterna, och 

kostnader för personer i egenvård är ej 

inkluderade i dessa siffror. Hur stora 

kostnaderna blir bestäms framför allt av: 

1. omläggningsfrekvensen 2. tid till 

sårläkning och 3. andelen sårrecidiv. 

Samtliga dessa faktorer är påverkbara. 

Sammanfattning 

framgång! Detta är bakgrunden till detta 

organisatoriska vårdprogram om behandling 

av patienter med kroniska bensår. 

Vårdprogrammets målsättning 

• Minska totalantalet patienter som drabbas av 

kroniska bensår 

• Alla kroniska sår skall ha en diagnos/orsak 

• Kortare läkningstider 

• Mindre frekventa omläggningar 

• Fler läkta bensår 

• Färre sårrecidiv 

• Minskat amputationsbehov 

Effekter 

För patienten 

- Psykosociala effekter 

med förbättrad livskvalité, 

minskad social 

isolering och ökad 

rörlighet 

För samhället - Stora hälsoekonomiska 

vinster genom minskat 

vårdbehov och därmed 

minskade sjukvårdskostnader 

Alla bensår behöver inte bli kroniska då 

det visat sig att många patienter har sår 

orsakade av helt botbara sjukdomar, som 

t.ex. åderbråck. Med korrekt diagnostik 

och modern behandling kan bensårsproblemets 

utbredning minskas betydligt. 

Detta kommer att leda till minskat 

lidande för de drabbade samt väsentligt 

minskade kostnader för samhället. För 

att uppnå detta krävs emellertid en 

genomtänkt och strikt strategi. 

Behandling av bensårspatienter är idag 

en i hög grad multidisciplinär angelägenhet, 

som kräver ökad samverkan. 

Teamarbete torde vara nyckeln till 

5

Bensårsmottagning i primärvården. 

C 

irka 90 % av de ben- och fotsår, som är kända av sjukvården, omhändertas i 

primärvården. Dessa patienter bör handläggas på distriktssköterskebaserade 

bensårsmottagningar med en intresserad distriktsläkare som huvudansvarig. 

Diagnostik, behandling och dokumentation följer kompendiet, ”Behandling av bensår”, 

framtaget av sårgruppen Skaraborg, se del 2. 

Kvaliteten i vården av bensårspatienter ökar om man kan ha en kontinuitet vad gäller 

personal, med enbart 1-2 behandlande sjuksköterskor kring patienten. Detta kan uppnås 

vid handläggning av bensår på en bensårsmottagning. Samarbete sker med kommunens 

distriktssköterskor/sjuksköterskor och fotterapeuter. 

På mottagningen gör distriktssköterskan en sårbedömning. Behandlande läkare ställer 

sårdiagnos och gör upp en behandlingsplan med klar målsättning. 

Bensårsmottagningen 

Bensårsjournal upprättas 

• Anamnes 

Kartläggning av benägenhet för bensår, 

varicer, tidigare tromboser, tidigare sår, 

aktuellt sår, kosthållning, motion m m. 

Behovet av hjälp, t ex gångstöd, hemhjälp 

etc. 

• Status 

Ger vägledning om sårdiagnos. 

• Doppler - ankeltrycksmätning 

För bedömning av benets/fotens cirkulation. 

• Doppler- klaffunktionsundersökning 

För att differentialdiagnostisera mellan 

ytlig och djup venös insufficiens. 

Sårbedömning och dokumentation 

görs på bensårsmottagningen. Alla patienter 

får tid för läkarbedömning, Distriktsläkaren 

ställer diagnos och tar ställning till fortsatt 

vårdplanering, ev remiss till hudklinik, 

kärlkirurg, diabetesfotteam etc. 

Behandlingsschema 

upprättas och skall följa med patienten vid 

behandlingsbesök och andra besök i 

sjukvården. 

Omläggningar på bensårsmottagningen 1-2 

gånger per vecka eftersträvas (sårläkning 

kan störas och infektionsrisken ökar vid 

tätare omläggningar) undantag för infekterade, 

rikligt vätskande sår, diabetessår etc. 

Vid läkt sår och venös insufficiens 

utprovas kompressionsstrumpor kompressionsgrad 

II eller III, alternativt fortsatt 

kompressionsbehandling med hög- eller 

lågelastisk binda. 

Uppföljning 

bör ske varannan månad t.o.m. sex månader 

efter sårläkning. Vid uppföljning uppmärksammas 

användning av kompressionsstrumpor, 

motion, kosthållning, rökstopp, smärtlindring, 

ev utförd variceroperation och annat. 

7

Bensårsbehandling inom 

kommunal hälso- och sjukvård 

All kommunal hälso- och sjukvård är öppen 

vård och omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser 

till och med distriktssköterskenivå. 

Organisatoriskt innebär detta att sjuksköterskan/distriktssköterskan 

är ansvarig för 

sjukvård och omvårdnad inom särskilt boende 

och för hemsjukvård i ordinärt boende. 

Ytterst ansvarig är den medicinskt ansvariga 

sjuksköterskan (MAS). Det primära 

läkaransvaret åligger primärvårdens läkare. 

Sjuksköterskan/distriktssköterskan kan utifrån 

sin yrkeskompetens inleda behandling av 

bensår. Om såret inte läker utan tenderar att 

bli ett kroniskt bensår (se definition sid 4) 

kontaktas läkare. 

Praktiskt genomförande 

• Omläggning av vissa sår sköts helt av 

omvårdnadsansvarig sjuksköterska/distriktssköterska 

• Omläggning av flertalet sår sköts av 

omvårdnadspersonal med personlig 

delegering av sjuksköterska/distriktssköterska 

• Uppföljning av behandling sköts av omvårdnadsansvarig 

sjuksköterska/distriktssköterska 

i samarbete med behandlande 

läkare på vårdcentralen/bensårsmottagningen 

• Omvårdnadsansvarig sjuksköterska/distriktssköterska 

ansvarar för det praktiska 

genomförandet av kompressionsbehandling 

Distriktsläkare på vårdcentralen/läkare på 

bensårsmottagningen ansvarar sedan för 

diagnostik, ordination av behandling, 

uppföljning och förebyggande insatser. 

Kommunens sjuksköterska/distriktssköterska 

ansvarar för genomförandet av den fortsatta 

bensårsbehandlingen. Hon/han initierar också 

ny läkarkontakt under behandlingstiden om 

behov uppstår. 

8

Dermatologens roll 

C 

a 11 % av bensåren har annan orsak än arteriell och venös insufficiens eller 

neuropati. Bland dessa återfinns sår orsakade av småkärlssjukdom, infektiösa sår, sår 

på grund av hudsjukdom och cancersår. Många av dessa bensår kräver dermatologisk 

erfarenhet, speciell utredning och behandling på hudklinik. 

Hudklinikens resurser 

Bensårsmottagning 

• Hudläkare är ytterst ansvarig 

• Leds i övrigt av sjuksköterska tillsammans 

med undersköterska, båda med 

utbildning i dopplerdiagnostik och 

med mångårig erfarenhet av 

sårbehandling 

• Kontinuitet vad gäller personal 

eftersträvas 

Slutenvårdsplatser 

• Ger möjlighet till multidisciplinärt 

omhändertagande genom etablerade 

nätverk 

• Personalen har stor erfarenhet av 

bensårsbehandling, bandageringstekniker 

och smärtlindring 

• Ny teknik och nya förband kan 

prövas under kontrollerade former 

Vilka patienter skall remitteras 

till hudkliniken? 

Patienter med 

1. Terapiresistenta sår som inte visar 

tendens till läkning trots adekvat 

behandling 

2. Djup venös insufficiens med svårbehandlade 

ödem 

5. Svårkontrollerad smärtproblematik 

då inläggning kan bli aktuell för 

analgetikainställning. Även 

transplantation av hudbitar från 

låret till sårområdet, s k pinchgraft, 

kan ha god smärtlindrande verkan 

6. Sår lämpade för pinchgraft, det vill säga 

stora granulerande sår, smärtsamma sår 

och reumatiska sår 

7. Nekrotiska sår - om nekroserna är svåra 

att avlägsna med gängse metoder 

8. Misstanke om kontaktallergi – för 

epikutantest 

9. Misstanke på småkärlssjukdom 

• Vaskulit 

• Atrophie blanche 

• Pyoderma gangraenosum 

• Reumatiskt sår 

• Angiodermatitis necroticans 

10. Tumörmisstanke 

11. Hudsjukdom som blåsdermatos, erosiv 

lichen etc 

Förutom klinisk bedömning och dopplerdiagnostik, 

kan biopsi för PAD och 

immunofluorescens, serologisk utredning, 

inkluderande vaskulitutredning och röntgen 

komma i fråga. 

Typ av sår - se sid. 20-23 

3. Oklar sårdiagnos, atypiska sår 

4. Vid svårigheter att polikliniskt få till 

stånd en fungerande lokalbehandling 

och/eller kompression 

10

Kärlkirurgi 

C 

irkulationsrubbningar, arteriella eller venösa, är vanligt förekommande hos 

patienter med kroniska bensår. Påvisbara rubbningar ses i 90% av fallen. Med 

kärlkirurgisk teknik skulle det teoretiskt vara möjligt att ”bota” 40% av alla patienter med 

kroniska sår. Ytterligare uppskattningsvis 10% skulle kunna få god palliativ effekt av 

ingrepp. All kärlkirurgi i Skaraborg bedrivs i Skövde och är aktuell om patienten använder 

sig av sina ben. 

Aktuella åtgärder 

Venösa sår 

Ingrepp som är aktuella vid venösa sår är 

vanlig åderbråckskirurgi samt ligatur av insufficienta 

perforantvener. Båda dessa åtgärder 

är relativt ”små” ingrepp som ofta kan 

göras polikliniskt som ”dagkirurgi”. 

Resultaten vid operation av åderbråcksorsakade 

sår är utmärkta, ca 90% utläkta. Risken 

för recidiv är lägre än 10%. En ny 

randomiserad studie från England har klart 

visat minskad risk för såråterfall efter 

venkirurgi jämfört med enbart förebyggande 

behandling med kompressionsstrumpor. Det 

är viktigt att remittera dessa patienter tidigt! 

Det ideala är om patienterna remitteras redan 

vid förstagångssåret. Såren behöver inte vara 

läkta innan operation! 

Arteriella sår 

Vid bensår med arteriosklerosorsak görs 

kärlröntgen. I vissa fall kan förträngningar i 

kärlen relativt enkelt vidgas med hjälp av 

ballongkateterteknik, redan i samband med 

kärlröntgen. I andra fall krävs kärloperation 

med så kallad bypass-kirurgi. Det sistnämnda 

är betydligt mer tekniskt krävande och tar i 

genomsitt 4,5 timmar att utföra. Resultaten på 

lång sikt efter kirurgi är dock goda med 70% 

läkta efter 5 år. Sedan införandet av dessa 

metoder i slutet av 80-talet har 

amputationsfrekvensen i Skaraborg, för såväl 

diabetiker som icke-diabetiker, mer än 

halverats. 

Vilka patienter skall remitteras till 

kärlkirurg? 

Venösa sår 

Frågeställning: Indikation för 

åderbråckskirurgi? 

• Alla patienter med åderbråcksorsakade 

bensår där hand-dopplerundersökning av 

vena poplitea inte talar för klaffläckage 

(reflux) 

• Patienter med åderbråck och tecken på 

klaffläckage i vena poplitea (reflux), där 

såren inte läker eller ständigt återkommer 

trots adekvat konservativ behandling med 

kompression. (I regel skall dessa patienter 

först bedömas av hudspecialist) 

Arteriella bensår 

Frågeställning: Indikation för arteriell 

rekonstruktion? 

• Alla patienter med tecken på kritisk 

ischemi. (Ankeltryck

12 

Se sid. 29-30

Diabetesfotteam 

P 

revalensen av kroniska och akuta fotsår vid diabetes mellitus har i Skandinavien 

uppskattats till mellan 3 och 8 %. Multipelt sjuka patienter hotas av många faktorer 

som kan leda till utveckling av fotsår respektive amputation. Ca hälften av alla 

amputationer på nedre extremiteterna utförs på diabetiker. 

Riktade insatser gentemot patienter med etablerade fotsår förhindrar utvecklingen av 

allvarligare komplikationer. En väl fungerande vårdkedja med effektivt flöde, utökat 

samarbete och god dokumentation ökar förutsättningarna för sårläkning och minskar 

antalet amputationer. Centra med multidisciplinära team har lett till läkning av 80-90 % 

av såren och resulterat i färre amputationer. 

Diabetesfotteam 

Patienter med etablerade fotsår bör remitteras 

till fotteamet på medicinkliniken för tidig 

multidisciplinär bedömning, utredning och 

systematisk behandling. Patienten bör dock 

behålla ordinarie fotkontroller vid sin 

vårdcentral/mottagning. Såromläggningarna 

utförs av distriktssköterska i primärvården/ 

kommunen. Regelbunden uppföljning görs 

via fotmottagningen KSS till dess att såret är 

läkt och patienten är väl hjälpmedelsförsörjd. 

Patienten får därefter vända sig till 

fotmottagningen vid behov. Uppföljning av 

hjälpmedel och regelbundna kontroller bör 

skötas av primärvårdens fotterapeut. 

Fotteamets uppbyggnad 

• Diabetessjuksköterska 

• Diabetolog 

• Fotterapeut 

• Hudläkare 

• Infektionsläkare 

• Kärlkirurg 

• Ortopedingenjör 

Förebyggande behandling 

För att på sikt kunna reducera antalet fotsår 

och amputationer krävs att patienterna tidigt 

får information om egenvård och råd 

angående lämpligt skoval. Fotvårdskontakt 

bör etableras tidigt för att förebygga 

felbelastningar, tryckskador och sår. Av vikt 

är då att även andra riskfaktorer beaktas. 

Vanligaste riskfaktorerna för utveckling 

av fotsår 

• Perifer neuropati 

• Perifer kärlsjukdom 

• Tidigare fotsår 

• Fotdeformitet 

• Ödem 

• Störd fotdynamik/gångmönster 

Indikation för remiss 

• Svårläkta fotsår som kräver 

multidisciplinär bedömning 

13

Fotvårdens uppbyggnad 

Länssjukvårdens fotvård 

• Behandlar patienter med diabetes och 

fotkomplikationer av svårare art såsom 

kroniska och infekterade sår och hotande 

gangrän 

• Arbetar i nära anslutning till medicin- och 

hudkliniken 

• Har regelbundna fotronder med det 

multidisciplinära teamet för samlad bedömning 

av svåra fotkomplikationer 

• Gör utredningar och fotstatus 

• Förskriver hjälpmedel i preventivt och 

behandlande syfte 

Privat och kommunal fotvård 

• Informerar om fothygien och lämpligt 

skoval 

• Behandlar enklare åkommor som patienten 

inte klarar själv 

• Ansvarar för att patienten kommer till 

adekvat behandling när så behövs 

Primärvårdens fotvård 

• Undervisar i egenvård 

• Rekommenderar lämpliga skor 

• Kontrollerar cirkulationen och nervfunktionen 

i fötterna, som underlag för 

anpassad information och uppföljning av 

hjälpmedel 

• Behandlar clavi, nageltrång och förhårdnader 

• Motverkar uppkomsten av deformiteter 

och sår genom enklare avlastningar 

• Kontrollerar patientens ortopediska 

hjälpmedel 

14

Bensårscentrum 

I 

och med det utvidgade samarbetet mellan olika discipliner kring behandlingen av 

bensårspatienter fann man det naturligt att samla de mest berörda specialiteterna 

kring sårpatienterna på en och samma vårdavdelning. Bensårscentrum är en av 

Kärnsjukhusets spetsfunktioner, som till dags dato är unik i Sverige. Avdelningen har haft 

en stor mängd studiebesök som genererat intresse för att starta liknande avdelningar på 

andra sjukhus i Sverige. 

Inledning 

Historik 

Under den senaste tioårsperioden har betydande 

insatser gjorts i Skaraborg för att 

förbättra behandlingen av patienter med 

kroniska bensår. Bildandet av en sårgrupp 

1993 medförde att en enhetlig behandlingsstrategi 

utarbetades och dokumenterades i 

form av ett praktiskt hållet behandlingskompendium. 

Detta har sedan kontinuerligt 

uppdaterats och reviderats. Utbildningsinsatser 

gentemot primärvård och kommunal 

sjukvård har lett till en standardhöjning i omhändertagandet 

av dessa patienter. Det senare 

har inte minst visat sig i form av 

uppbyggandet av speciella bensårsmottagningar 

inom primärvården. 

Behov av slutenvårdsenhet 

Vårdkedjor och kontaktnät ut i primärvård 

och kommun var därmed etablerade men det 

saknades en enhet fokuserad på dessa 

problem inom den slutna vården. Denna 

spetsfunktion, "Bensårscentrum", blev den 

sista byggstenen för att säkerställa ett så 

optimalt omhändertagande av patienter med 

kroniska bensår som möjligt inom alla nivåer 

av vårdkedjan. Denna sista nivå bygger på ett 

multidisciplinärt omhändertagande, överbryggande 

av klinikgränser, vilket är 

hörnstenar i bensårscentrums verksamhet. 

Avdelningens uppbyggnad 

Organisation 

Bensårscentrum fungerar som en paraplyorganisation 

vilken överbryggar klinikgränserna 

på avdelning 74, KSS. Avdelningen 

utgör en slutenvårdsresurs för patienter 

med så svåra problem att slutenvård 

krävs för att initiera och genomföra en 

adekvat behandling, antingen konservativ 

eller operativ. Tre kliniker delar på vårdplatserna 

vilket framgår av figur. På avdelningen 

vårdas företrädesvis patienter med 

kroniska sår men också patienter med hudsjukdomar 

av annat slag liksom kärlkirurgiska 

patienter i allmänhet. Infektionsplatserna 

är dock reserverade för patienter 

med infektionsproblematik relaterade till 

bensår på fot eller underbensnivå. 

Omvårdnadsteam 

Vården sker via teamarbete i tre team, med 

sjuksköterskor och undersköterskor med 

speciell kompetens. Viss rotation medför att 

samtliga hålls uppdaterade om verksamheten 

inom angränsande team. Under 

nätter och helger ansvarar tjänstgörande 

sjuksköterska och undersköterska för samtliga 

patienter på avdelningen. 

15

Extraresurser 

Extraresurser finns i form av fotterapeut och 

biomedicinsk analytiker på deltid liksom 

tillgång till diabetologkonsult. Närheten 

mellan de olika läkarteamen gör att 

konsultationer och gemensamma bedömningar 

kan initieras informellt, snabbt och 

enkelt. Konsultationerna dokumenteras i 

moderklinikens journal omgående. 

Specialistmottagningar 

Utöver den rent slutna vården bedrivs på 

avdelningen viss öppenvårdsverksamhet i 

form av återbesöksmottagningar, en för 

sårläkningskontroller via fotterapeuten 

och en för uppföljning av kärlkirurgiska 

patienter. En multidisciplinär nybesöksmottagning 

finns också med gemensam 

bedömning av bensårspatienter via 

hudspecialist och kärlkirurg. 

Bensårscentum Skaraborgs Sjukhus 

Kärlkirurgi Hud Infektion 

Fotterapeut 

Konsult 

Diabetolog 

Biomedicinsk 

Analytiker 

Öppenvårdsfunktioner 

Uppföljning 

sårläkning 

Fotterapeut 

Multidisciplinär 

bensårsmottagning 

Hud-Kärl 

Kärlmottagning 

Figur: Bensårscentrums uppbyggnad 

16

Utbildning och kvalitetsutveckling 

M 

ålsättning är att få till stånd väl etablerade nätverk runt bensårspatienten, 

återkoppling av behandlingsresultat via fortlöpande dialog och behandlingsmeddelanden 

som skall följa patienten vid alla besök i sjukvården. 

Utbildning 

För att förverkliga vårdprogrammets 

intentioner krävs fortsatta utbildningsinsatser 

riktade till kontaktpersoner, 

såväl läkare som sköterskor, med ansvar 

för bensårspatienter i primärvård och 

kommun. 

Auskultationsmöjligheter finns på hudoch 

kirurgkliniken samt diabetesfotmottagningen. 

OBS! Kontaktpersoner, läkare/sköterskor, 

utses och anmäls till bensårsansvarig 

läkare på hudkliniken. 

Uppnådda resultat 

Under 2002 gjordes en ny inventering av 

bensårsförekomsten inom sjukvården i 

Skaraborg. SLUS (Skaraborg Leg Ulcer 

Study). Resultatet visar på en reduktion 

av antalet patienter med kroniska bensår 

med 23% jämfört med 1988 inom samma 

geografiska område. Man noterar en 

betydande förändring av orsakspanoramat. 

Andelen venösa bensår har 

minskat med nästan 50%, och även 

antalet arteriella sår har reducerats. Vissa 

ökningar har dock noterats för pat med 

multifaktoriella, svårbehandlade sår samt 

för patienter med diabetesrelaterade sår. 

Resultaten talar för att en stor del av 

dessa förändringar kan vara orsakade av 

det strukturerade, organiserade arbetssättet 

och inte minst satsningarna på 

kärkirurgisk intervention för såväl venös 

som arteriell insufficiens. Organiserad 

uppföljning av bensårspatienter på 

bensårsmottagningar har också givit goda 

resultat vad gäller sårprofylax, 

utprovning av kompressionsstrumpor, 

och uppföljning av kompressionsbehandlingen. 

Undersökningen har också 

visat att av venösa bensåren är 

majoriteten orsakade av åderbråck, vilket 

gör att det finns ytterligare potential att 

reducera gruppen med venösa bensår i 

Skaraborg. 

Uppföljning, utvärdering 

och utveckling 

1. För närvarande pågår en populationsstudie 

för att intervenera bensårsförekomst 

hos befolkningen i 

största allmänhet. Detta för att kunna 

avgöra hur stor del av dem som är 

drabbade av bensår som tar hand om 

sina sår själva. Vid en tidigare 

undersökning i början av 90-talet, i 

samma område, utgjorde denna grupp 

nästan 50% av totalantalet personer 

med svårläkta bensår. 

2. En datoriserad bensårsjournal har 

under senaste året använts vilket 

framför allt gör att man kan registrera, 

sårdiagnos och möjliggör fotodokumentation 

av sår och dess 

läkningsförlopp. 

3. Det pågår också arbete med att ta fram 

en hemsida för ”Bensårscentrum”. 

Detta sker för närvarande inom ramen 

för ett tvärvetenskapligt projekt, 

EKLÄR, där institutionen för datavetenskap. 

Högskolan i Skövde är 

projektledande. Hemsidan kommer att 

vara interaktiv för att sprida kunskap 

kring bensårsproblematiken. 

17

4. Bensårscentrum deltar i ytterligare ett 

tvärvetenskapligt projekt, Vita Nova 

hemma, som syftar till att förbättra 

informationsutbytet mellan primärvård, 

kommun och slutenvård rörande 

bensårspatienter. Projektet baseras på 

kommunikation via internet och 

trådlös telefoni, 3G-teknik. 

Sårdiagnos 

Antal patienter med bensår i Skaraborg 

Venösa 

Arteriella 

Multifaktoriella 

Diabetes 

Övriga 

0 100 200 300 400 500 

Antal patienter 

2002 n = 609 pat. 

1988 n =795 pat.* 

Nelzén et al. J Vasc Surg 1991 

*Korrigerat för bortfall av 

Habo/Mullsjö 

18

INNEHÅLL 

Del II Terapi 

Sid 

Olika typer av sår .....................................................................................20-23 

Fördelning av sårtyper.................................................................................24 

Huvudorsaker till bensår........................................................................24-25 

Diagnostik av arteriell och venös 

cirkulationsinsufficiens med doppler..........................................................26 

Förslag till dopplerundersökning av bensårspatienter................................26 

Ankeltrycksmätning – hur gör man?...........................................................27 

Bedömning av klaffunktionen i vena poplitea – hur gör man? ...................27 

Undersökningsmetod.............................................................................27-28 

Dopplerundersökning av venös cirkulation.................................................29 

Vilka bensårspatienter bör remitteras för kärlkirurgisk bedömning? ..........30 

Vilka kärlkirurgiska åtgärder kan bli aktuella? ............................................30 

Behandlingsmål vid bensår..........................................................................31 

Ödembehandling ........................................................................................31 

Kompressionsbindor...................................................................................31 

Lindningsteknik med lågelastiska kompressionsbindor .............................32 

Kompressionsbehandling med två bindor ..................................................33 

Zinkstrumpa/binda ......................................................................................34 

Polstervadd.................................................................................................34 

Självhäftande kompressionsbindor ............................................................35 

Fyrlagerbandage ........................................................................................35 

Kompressionsstrumpor...............................................................................36 

Hemprogram för dig med bensår............................................................37-38 

Omläggningsrutiner ......................................................................................39 

Rena omläggningsrutiner ...........................................................................39 

Bensår ........................................................................................................40 

Vilket förband skall användas?...................................................................40 

Alginatförband ............................................................................................41 

Cadexomerjod ............................................................................................41 

Förband – barriärfilm .............................................................................41-42 

Hydroaktivt förband – Polyurethanskum ...............................................42-43 

Hydrofiberförband.......................................................................................43 

Hydrofoba förband......................................................................................44 

Hydrokolloida förband.................................................................................44 

Luktabsorberande förband .........................................................................45 

Proteashämmare ........................................................................................45 

Salvkompress .............................................................................................46 

Silverförband .........................................................................................46-47 

Sårgel .........................................................................................................47 

Zinkplåster ..................................................................................................47 

Kaliumpermanganat ...................................................................................48 

Ättiksyra......................................................................................................48 

Fotsår hos diabetiker ....................................................................................49 

Bakgrund ...................................................................................................49 

Infektion ......................................................................................................49 

Förband ......................................................................................................50 

Avlastning ..............................................................................................50-51 

Smärta vid bensår .........................................................................................52 

Smärtanalys................................................................................................52 

Behandling..................................................................................................52 

Infekterade sår...............................................................................................53 

Kolonisation ................................................................................................53 

Klinisk infektion...........................................................................................53 

Provtagning/odling......................................................................................53 

Behandling..................................................................................................53 

Dokumentation ..............................................................................................54 

Sårjournal ...................................................................................................54 

Behandlingsmeddelande – bensår.............................................................54 

Blankett ”Bensårsjournal Skaraborg” ....................................................55-56 

Blankett ”Behandlingsmeddelande – bensår” .......................................57-58 

19

Bensår - inkluderande fotsår 

F 

lertalet bensår beror på en rubbning i vävnadernas blodförsörjning och nutrition. 

Cirkulationsstörning i stora och medelstora kärl orsakar flertalet sår. 

Småkärlssjukdom, neuropati och cancer är mindre frekventa men viktiga orsaker. 19 % av 

såren har en multifaktoriell bakgrund. 

Korrekt diagnos är avgörande för adekvat behandling av sårorsaken, och därmed för 

sårläkningen och prognosen. 

Typ av bensår 

Venösa sår 

Vanligast, ca 38 % av underbenssåren. 

Orsak 

• Ytlig venös insufficiens – varicer 

• Djup klaffinsufficiens - p g a svaghet i 

venväggen, tidigare trombos eller 

medfödd avsaknad av klaffar 

• Perforantinsufficiens 

Icke fungerande vadmuskelpump är en 

viktig försämrande faktor. 

Leder till: 

• Ökat tryck i vensystemet 

• Läckage av fibrin, plasma, blodkroppar 

ut i vävnaden 

Klinisk bild 

• Ödem, mest uttalat vid vristen 

• Fyllnads- och tyngdkänsla i benen 

• Dov smärta, som tilltar i stående, 

smärtan kan vara uttalad 

• Lipodermatoskleros 

• Eksem 

• Sår i damaskzonen 

• Ofta fibrinbelagd sårbotten 

• Sällan nekroser 

Diagnos 

• Anamnes. Yrke? Ärftlighet? Graviditeter? 

Tidigare trombos? Tidigare 

kärlkirurgi? Smärttyp? Övrig sjukdom? 

• Klinisk bild - sårlokalisation? 

Sårutseende? 

• Pulspalpation 

• Dopplermätning av distala tryck 

• Ankel/armtrycksindex 

• Venös dopplerundersökning 

• Duplexundersökning – kombinerad 

doppler och ultraljudsundersökning, 

inför eventuell operation 

Behandling 

• KOMPRESSION! 

• Lokal sårbehandling 

• Kirurgi - vid ytlig venös insufficiens 

diskuteras om svårläkta 

venösa sår och misstanke på 

perforantinsufficiens 

OBS! Ett venöst sår som inte kompressionsbehandlas 

är i princip obehandlat! 

Undantag: Läkt varicerorsakat sår där 

orsaken är operativt åtgärdad. 

20

Arteriella sår 

Orsak 

• Försämrat arteriellt blodflöde sekundärt 

till förträngning eller stopp i medelstora 

eller små artärer 

Klinisk bild 

• Vilovärk, som accentueras i högläge 

• Ofta djupa sår 

• Svarta nekroser vanligt 

• Omgivande hud är tunn och hårlös 

• Inga palpabla pulsationer över arteria 

dorsalis pedis och arteria tibialis 

posterior 

• Långsam kapillär återfyllnad efter 

tryck 

• Sänkta distala tryck 

• Kvoten ankeltryck/armtryck är 

mindre är 0,9, oftast mindre än 0,7 

Diagnos 

• Smärtanamnes 

• Klinisk bild 

• Pulspalpation 

• Distal dopplertryckmätning 


• Angiografi - inför eventuell operation 

Profylax 

• Rökförbud. 

• Fotvård och fothygien 

• Motion 

• Komplicerande sjukdomar behandlas 

optimalt 

Behandling: 

• Ej kompression, lågläge av benet 

nattetid 

• Kärlkirurgi - PTA (ballongdilatation) 

eller bypass-operation 

• Kärldilaterare och eventuell trombolytisk 

behandling 

• Smärtlindring 

• Amputation - där andra behandlingsalternativ 

uteslutits 

Arteriovenösa - blandsår 

Orsak 

• Både arteriell och venös insufficiens 

Klinisk bild 

• Svårbedömd 

• Sår med atypiskt utseende 

• Ödem vanligt förekommande 

• Sänkta distala tryck 

Diagnos 

• Sårets utseende 

• Smärtanamnes ger vägledning 


• Venös doppler 

• Eventuell kärlkirurgisk utredning (inför 

operation) 

Behandling 

• Ödembehandling - smärtan får avgöra 

kompressionsgraden vid bandagering 

• I övrigt som vid arteriellt sår 

Diabetesrelaterade sår 

Angiopatiska - ischemiska 

Orsak 

• Mikroangiopati - förträngning av 

små kärl 

• Makroangiopati - arterioskleros 

Klinisk bild 

• Blek, kall fot 

• Skär värkande, ischemisk fot 

• Sår ofta perifert - på tår, hälar 

Neuropatiska 

Orsak 

• Sensorisk – sensibilitetsnedsättning 

• Motorisk - felställning av leder, 

muskelatrofi 

• Autonom - nedsatt svett- och talgproduktion 

Klinisk bild 

• Varm, känslolös, torr fot 

• Runda sår omgivna av förhårdnad hud 

• Ofta under framfoten 

21

Behandling 

• Förbättra lokal och perifer cirkulation 

• Arterioskleros - kärlkirurgisk utredning, 

eventuell operation 

• God diabeteskontroll 

• Tobaksförbud 

• Avlastning 

• Lokal sårbehandling. OBS - Torra 

gangrän lämnas ifred! 

• Förebygg och behandla infektioner 

• Fotvård 

Nekrobiosis lipoidica 

Orsak 

• Okänd - ger inflammatorisk bindvävsförändring 

Ses framför allt vid juvenil diabetes. 

Klinisk bild 

• Skör, gul - brun - skär hud med 

synliga blodkärl i ytan 

• Välavgränsad förändring 

• Sår - uppstår lätt vid trauma, även 

spontant 

Behandling 

• Skydda huden mot skada 

• Försiktig lokal sårbehandling 

• Tidig förändring - lokal steroidinjektion 

kan prövas 

Vaskulitsår 

Orsak 

• Inflammation i små och medelstora 

kärl, som leder till kärlskada, trombos 

och senare nekros i ovanliggande 

hud som följd 

Bakomliggande sjukdom 

• Systemsjukdom SLE, polyarteritis 

nodosa, Wegeners 

granulomatos, 

RA m fl. 

• Malign sjukdom Fr a blodsjukdomar 

• Virusinfektioner 

• Bakterierinfektioner 

Läkemedel 

• Allergisk vaskulit 

Idiopatisk 

Klinisk bild 

• Purpura (patognomont) 

• Ytliga små kärl - palpabel purpura 

• Djupare kärl - ömmande knölar, 

nekroser och kantpurpura 

• Uttalat smärtsamma sår - vanligast på 

benen 

Diagnos 

• Klinisk bild 

• Normal puls 

• Normala distala tryck 

• Biopsi från färsk förändring eller 

purpura alldeles utanför såret för PAD, 

IF 

• Lab-prover - vaskulitutredning 

Behandling 

• Riktas mot grundsjukdomen 

• Vila, ev sängläge 

• Ödembehandling 

• Skonsam lokalbehandling 

• Systemvaskuliter - perorala steroider 

- cytostatika 

Specialistfall! 

Reumatiska bensår 

Orsak 

• Vaskulit 

Specialistfall! 

Klinik 

• Ofta solitärt sår 

• Atypisk lokalisation 

• Cyanotisk randzon 

• Ingen arteriell eller venös insufficiens 

av betydelse 

Diagnos 

• Anamnes på signifikant RA 

• Lång duration 

• Extremt terapiresistent 

Behandling 

• Cyklosporin i låg dos 

• Kan kombineras med pinchgraft 

22

Hypertensivt sår – 

angiodermatitis nekroticans 

Orsak 

• Kärlförändringar orsakade av hypertension 

leder till försämrat blodflöde i 

medelstora artärer och arterioli och 

slutligen total ocklusion 

Klinisk bild 

• Vanligen kvinnor, 40-60 år 

• Lokaliseras till nedre tredjedelen av 

underbenets fram- eller baksida 

• Blåviolett fläck, som övergår i nekros 

• Ofta omgivande ischemisk blå violett 

zon 

• Fibrinbelagd sårbotten 

• Smärtsamma 

• Kan vara multipla 

• Svårbandagerade 

Diagnos 

• Utseende på såret 

• Förlopp 

• Ingen arteriell eller venös insufficiens 

• Oproportionerlig smärta 

• Biopsi från ischemiska randzonen 

Behandling 

• Antihypertensiv behandling 

• Sängvila 

• Salvkompress på såret 

• Undvik hydrokolloidförband 

• Ingen effekt av interna steroider 

• Transplantation påskyndar sårläkning 

Atrophie blanche 

Sekundär 

Ses vid: 

• Venös insufficiens 

• Arteriell kärlsjukdom 

• Vissa kollagenoser 

Klinisk bild 

• Oftast på fotryggen och runt fotleden 

• Sclerotisk hud, vita områden med små 

röda punkter 

• Uttalat smärtsamma, stjärnformade sår 

• Initial progress 

• Läker långsamt 

Behandling: 

• Aktivt skede - varsam lokal sårbehandling 

• Lugnt skede - hydrokolloidförband 

• Vid sekundär - åtgärda grundorsaken. 

Pyoderma gangraenosum 

Orsak 

• Inflammatorisk kärlskada? 

• Kan vara relaterad till inflammatorisk 

tarmsjukdom (ulcerös colit eller Mb 

Crohn), blodmalignitet eller RA 

• Idiopatisk variant - där relation till 

annan sjukdom ej kunnat verifieras 

Klinisk bild 

• Oregelbundna, gulsmetiga sår 

• Vulstiga, ofta underminerade sårkanter 

• Vanligast på benen men kan sitta 

var som helst på kroppen 

• Smärtsamma sår 

• Inga tecken på arteriell eller venös 

insufficiens 

• Kan debutera efter trauma, kirurgi 

Multifaktoriellt sår 

Orsak 

• Flera olika samverkande faktorer 

Behandling 

• Riktas om möjligt mot orsakerna 

Primär 

• Idiopatisk - utan känd bakomliggande 

orsak 

• Vanligast hos kvinnor 

23

Fördelning av sårtyper 

K 

unskapen om fördelningen av olika sårtyper baseras på stora populationsstudier där 

patienter med bensår, kända inom sjukvården, registrerats. Majoriteten av dessa 

patienter (86 %) behandlas i Sverige via kommun- eller distriktssköterskor. 

Den vanligaste sårtypen är de venösa såren, som i landet utgör drygt hälften av alla sår 

nedanför knänivå. Om fotsår exkluderas är 50-70 % av såren ovan fotnivå venösa. Cirka 20 

% av alla sår har arteriell huvudorsak. Mer än vart tredje sår beror på flera samverkande 

faktorer, även om oftast en faktor är den dominerande. 

Det finns dock en grupp sår, (10-20 %), med en multifaktoriell bakgrund, där det är 

omöjligt att avgöra vilken faktor som är den dominerande. Sår orsakade av 

diabetesneuropati är också vanliga, ca 11 %. Övriga mer ovanliga sårorsaker utgör drygt 

en tiondel av alla sår. 

Huvudorsak till bensår 

Betydande förändringar av sårpanoramat har 

skett i Skaraborg under senare år varför vi i 

den följande beskrivningen av huvudorsaker 

anger dels undersökningsresultaten 1988, dels 

de senaste resultaten 2002. De senare 

resultaten är nog tämligen specifika för just 

Skaraborg och torde inte vara allmänt 

extrapolerbara till hur diagnospanoramat ser 

ut i Sverige i stort. Detta beroende på de 

betydande organisatoriska förändringar som 

gjorts under senaste tioårsperioden i 

Skaraborg och som inte gjorts på liknande sätt 

på annat håll i Sverige. 

Notabelt är att var femte patient har sår 

orsakade av en kombinerad arteriell och 

venös insufficiens. 

Vidare är det viktigt att känna till att 

diabetiker är överrepresenterade bland 

patienter med bensår; idag tycks drygt var 

tredje patient vara diabetiker. 

Sammanfattningsvis kan man konstatera att 

bensårsetiologin många gånger är komplex 

och att rubbningar i den arteriella och/eller 

venösa cirkulationen finns med i bilden i ca 

90 procent av alla sår. 

24

1988 

n = 827 patienter med bensår 

Diabetes 

7% 

Övrigt 

11% 

Multifaktor 

10% 

Venösa 

54% 

Arteriell 

18% 

Huvudorsaker 1988 

Fotsår (25 procent) 

Sår ovan fotnivå (75 procent) 

Venös 3 % 

Venös 70 % 

Arteriell 48 % 


Diabetes 24 % 

Diabetes 1 % 

Multifaktoriell 7 % 


Övrigt 18 % 

Övrigt 8 % 

2002 

n = 609 patienter med bensår 

Övrigt 

14% 

Multifaktor 

19% 

Venösa 

38% 

Diabetes 

11% 

Arteriell 

18% 

Huvudorsaker 2002 

Fotsår (30 procent) 

Sår ovan fotnivå (70 procent) 

Venös 5 % 

Venös 53 % 



Diabetes 32 % 

Diabetes 2 % 



Övrigt 15 % 

Övrigt 15 % 

25

Diagnostik av arteriell & venös 

cirkulationsinsufficiens med doppler 

M 

ed hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till 

diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig när det 

gäller bedömning av grad och typ av cirkulationsrubbning. För denna bedömning krävs 

tillgång till en enkel ultraljudsdoppler. Motivet att komplettera bensårsdiagnostiken med 

en dopplerundersökning är att vi då har en möjlighet att hitta patienter med bensår 

orsakade av behandlingsbara cirkulationsrubbningar. 

Vi vet idag att 50-60 % av alla venösa bensår orsakas av "vanliga" åderbråck som kan 

opereras. Vidare är nästan vart femte bensår orsakat av en arteriell insufficiens. Totalt 

kan man räkna med att 40 % av alla bensår orsakas av kirurgiskt behandlingsbara 

cirkulationsrubbningar! 

Det finns därför all anledning att försöka hitta dessa patienter tidigt. En förutsättning för 

detta är att distriktsläkare och distriktssköterskor är medvetna om dessa fakta och att man 

har kunskap om hur man kan finna dessa patienter. 

Här beskrivs en enkel metod för att, med hjälp av doppler, påvisa arteriell och venös 

insufficiens hos patienter med bensår. Metoden är speciellt anpassad för användning inom 

primärvården. 

Förslag till dopplerundersökning 

av bensårspatienter 

a) Mät ankeltrycket och räkna ut ankel- och 

armtrycksindex 

b) Bedöm klaffunktionen i vena poplitea 

Denna undersökning utförs lämpligen i 

samband med första besöket. Resultatet 

adderas till anamnes och fynd vid klinisk 

undersökning och leder till en diagnos av den 

troligaste sårorsaken. Dopplerundersökningen 

kan utföras av såväl distriktsläkaren som 

distriktssköterskan. Metoden är enkel att lära 

sig. Följande utrustning krävs, (figur 1). 

a) En enkel ultraljudsdoppler för perifer 

blodtrycksmätning (bör finnas på varje 

mottagning) 

b) Vanlig blodtrycksmanschett 

c) Stasslang eller stasband 

d) Ultraljudsgel Figur 1: Nödvändig utrustning för cirkulationsscreening 

hos bensårspatienter 

26

Ankeltrycksmätning – hur gör 

man? 

Patienten undersöks bäst liggande. En 

blodtrycksmanschett anbringas över smalbenet, 

(om sår, täcks såret med plastfolie). 

Med dopplergivaren letar man fram pulsljud 

i artärerna (figur 2a och b). När bra pulsar 

hörs pumpas manschetten upp tills pulsljudet 

försvinner. Släpp därefter sakta ut luften ur 

manschetten. Trycket då pulsljuden återkommer 

noteras som systoliskt ankeltryck. 

Man bör mäta trycket i såväl a. dorsalis pedis 

som i a. tibialis posterior, om båda är 

öppetstående. Det högst uppmätta trycket 

jämförs med det systoliska armblodtrycket 

och ankel- och armtrycksidex räknas ut, 

(kallas ofta enbart ankelindex). Dividera 

ankel-trycket med det systoliska 

armblodtrycket (figur 3). 

Ett index över 0,9 är normalt. Index 0,8-0,9 

innebär en måttlig arteriell insufficiens. 

Index 0,5-0,7 innebär en betydande arteriell 

insufficiens och ett index lägre än 0,5 tyder 

på grav ischemi. 

Kom ihåg att patienterna med grav 

arterioskleros kan ha falskt höga ankeltryck 

pga sklerotiska kärl, vanligt hos diabetiker. 

Uttalat ödem och induration kan också leda 

till överskattning av ankeltrycket. 

Figur 2 b: Tryckmätning i a. tibialis posterior 

Ankeltryck mm Hg 

Armtryck mm Hg 

= Index 

Figur 3: Uppställning för uträkning av ankel- 

/armtrycksindex 

Bedömning av klaffunktionen i 

vena poplitea – hur gör man? 

Den kliniska undersökningen indikerar ofta 

en venös insufficiens genom förekomst av 

varicer, hyperpigmentering, lipodermatoskleros 

mm. Med hjälp av dopplern kan 

man avgöra om insufficiensen engagerar 

djupa eller enbart ytliga vener. Klaffläckage 

i vena poplitea är liktydigt med en djup 

insufficiens som inte är kirurgiskt 

behandlingsbar. 

Undersökningsmetod 

Figur 2 a: Tryckmätning i a. dorsalis pedis 

Patienten undersöks stående med det aktuella 

benet avslappnat och lätt böjt i knäleden. 

Placera dopplern riktad snett uppåt i 

knävecket något lateralt eller medialt om 

medellinjen (figur 5). Leta efter pulsljud från 

a. poplitea – v. poplitea ligger alltid strax 

intill artären (figur 4). Komprimera vaden 

varvid ett duschande flöde hörs från venen. 

27

Justera läget till bästa ljud hörs. 

Komprimera nu vaden tills det duschande 

venflödet upphör, varvid kompressionen 

släpps (figur 5a och b). Hörs då ett liknande 

flöde som vid kompressionen talar det för 

en venös insufficiens, d.v.s. att i avsaknad 

av fungerande klaffar rinner blodet tillbaka 

ner i venen (figur 6). För att försäkra sig om 

att det inte är en ytlig insufficiens i v. 

safena parva anbringas en stasslang tio 

centimeter nedom knävecket och 

vadkompressionen upprepas, (figur 5c). 

Kvarstår backflödet efter det att 

kompressionen släppts, rör det sig om en 

djup venös insufficiens. Om backflödet 

försvinner beror det på en ytlig insufficiens 

i v. safena parva, (som kan opereras). Om 

inget backflöde hörs alls utan stasslang är 

klaffarna i v. poplitea intakta och patienten 

har ingen djup venös insufficiens. Har 

patienten varicer kan dessa vara sårorsaken 

och är ofta möjliga att operera. 

Med hjälp av denna metodik, d v s 

vadkompression, kan man också med 

dopplern kontrollera insufficiens i v. safena 

magna eller lyssna över varicer. Vid ytlig 

venös insufficiens hörs ett tydligt backflöde 

efter hävd kompression. 

Figur 4: Kärlanatomi i knävecket 

Figur 5 a: Vadkompression Figur 5 b: Hävd kompression Figur 5 c: Vad kompression 

Figur 6: Schematisk framställning av undersökningsteknik. 

28

Dopplerundersökning av venös 

cirkulation 

Doppler riktad mot vena poplitea 

Vadkompression 

Venöst backflöde? 

JA 

Vadkompression 

med ytlig stas 

Backflöde? 

NEJ 

Ingen djup, 

venös insufficiens 

Synliga varicer? 

JA 

Djup venös 

Insufficiens 

Ej primärt operation 

Adekvat kompressionsbehandling 

JA 

Kan vara 

venöst sår 

Remiss för ställningstagande 

till åderbråcksoperation 

NEJ 

Ytlig venös insufficiens 

i vena safena parva 

NEJ 

Sannolikt inte 

venöst sår 

Remiss för ställningstagande 

till åderbråcksoperation 

Vid påvisad venös insufficiens bör en konfirmerande venös färgdopplerundersökning 

utföras på samtliga patienter med kroniska sår för att verifiera den mer detaljerade 

utbredningen av den venösa insufficiensen. Undersökningen kan beställas på kliniskt 

fysiologiskt laboratorium, Skaraborgs Sjukhus, KSS. 

29

Vilka bensårspatienter bör 

remitteras för kärlkirurgisk 

bedömning? 

a) Alla patienter med kritisk ischemi eller 

ankeltryck mindre än 50 mm Hg eller index 

mindre än 0,5. 

b) Diabetespatienter med sår som inte läker 

och icke komprimerbara kärl eller 

patologiskt ankel-/armtrycksindex, (mindre 

än 0,9) 

c) Patienter utan diabetes med icke läkande 

sår och index 0,7 eller lägre. 

d) Patienter med venösa bensår utan tecken på 

djup venös insufficiens, (intakt klafffunktion 

i v poplitea). Dessa patienter bör 

remitteras oavsett om det aktuella såret 

läker på konservativ behandling eller inte 

p g a den stora recidivrisken, (70 %). Såret 

behöver inte läka före eventuell 

variceroperation! 

e) Patienter med sår orsakade av en 

kombinerad arteriell och djup venös 

insufficiens om den arteriella 

insufficiensen försvårar användandet av 

adekvat kompressionsbehandling. 

Vilka kärlkirurgiska åtgärder 

kan bli aktuella? 

a) Vid arteriell insufficiens kan - efter 

angiografisk kartläggning – ballongdilatation, 

(PTA), eller kärlkirurgisk 

rekonstruktion, (operation), bli aktuell. 

Fem år efter behandling är 50-70 procent 

av såren fortfarande läkta. 

b) Vid ytlig venös insufficiens kan 

åderbråcken opereras på sedvanligt sätt, 

(poliklinisk operation är ofta möjlig). 

Resultaten är mycket goda. Fem år efter 

behandling är 95 procent av såren 

fortfarande läkta. 

c) I vissa fall kan stripping av v. safena 

magna bli aktuell vid venösa sår orsakade 

av djup venös insufficiens, (om såret inte 

läker trots adekvat kompressionsbehandling). 

Åtgärdande av insufficienta perforantvener 

på underbenet kan också bli aktuellt i 

selekterade fall i denna sistnämnda grupp. 

Perforanterna ligeras i så fall via ny 

titthålskirurgisk teknik så att operationssår 

undviks i närheten. 

f) Patienter med djup venös insufficiens och 

synliga varicer där såret inte läker trots 

kompression och adekvat lokalbehandling. 

 

Dopplerapparatur kan köpas 

genom WESTMA Inköp 

30

Behandlingsmål vid bensår 

• Behandla bensårsorsaken 

• Motverka ödem 

• Rengöra såret 

• Rensa upp sårytan 

• Eliminera hämmande faktorer 

• Bibehålla fuktig miljö 

• Hantera exsudat 

• Skydda nybildad vävnad 

mot infektion och skada 

• Lindra smärta 

• Förebygga recidiv 

Ödembehandling 

a) Venöst sår 

Kompression ett måste! 

1. Alternativ vid sår 

• kompressionsbinda 

• dubbelbandage 

• fyrlagerbandage 

2. Alternativ vid läkt sår 

• som vid punkt 1 

• kompressionsstrumpa 

3. Allmänna åtgärder 

• träning av vadmuskel-pumpen, (se sid 39-40) 

• muskelaktivitet 

• höjd fotända vid vila 

b) Arteriellt sår 

Ej kompression 

• Överväg ödem av annan genes 

• Behandla orsaken till ödemet 

• Blandsår 

Kompression – smärtan avgör 

kompressionsgraden 

Användning 

• Lindas med cirkel- eller åttaturer, från 

tåbasen upp till knäet 

• Bindan skall appliceras på morgonen 

och sitta på hela dagen. Tas av på natten 

• Kan användas så länge elasticiteten 

kvarstår 

• Tvättas i 95 o C, plantorkas 

b) Pütterbinda – lågelastisk 

kompressionsbinda, 100 % bomull 

8 cm x 5 m, (sträckt), art nr 331025 


Rekvireras från Westma/Skövdedepån*. 

Användning 

• Lindas enligt lindningsschema, (se sid 32- 

33) 

• Ger kompression endast vid muskelaktivitet 

• Bindan klipps av om den är för lång, 

(dubbla varv stasar) 

• Appliceras på morgonen och kan sitta 

kvar 2-3 dygn, (även på natten). Lindas 

om vid behov 

• Kan användas så länge bindan behåller sin 

spänst 

• Tvättas i 95 o C, plantorkas 

Kompressionsbindor 

a) Elodur fin – högelastisk 

kompressionsbinda. 



31 

*kommunen kan ha avtal med andra 

leverantörer än Westma/Skövdedepån

Kompressionsbehandling med 

två lågelastiska bindor 

a) Använd två bindor. För att få ett graderat 

tryck, med högsta tryck runt ankeln, används 

en 8 cm bred binda som nr 1 (ju smalare 

binda, desto högre tryck), och 10 cm som 

nr 2. 

b) Viktigt att redan första varvet, vid tåbasen, 

ger effektiv kompression. Börja därför på 

undersidan av foten. Håll bindan med ett 

stadigt grepp med fingrarna under foten, för 

att kunna sträcka bindan redan första varvet. 

Sker inte detta stasar nästa varv med svullen 

fotrygg som följd. 

c) Håll alltid foten i 90 graders vinkel vid 

lindning. 

d) Stäck bindan vid uppåtgående turer, mindre 

sträckning vid nedåtgående. 

e) Linda med samma sträckning på fot och 

ben. På grund av benets anatomi, med 

större vadomfång än ankelomfång, 

åstadkommer man då ett graderat tryck. 

f) Lågelastisk binda ger ett högt arbetstryck, 

det vill säga vid muskelaktivitet, men ett 

lågt vilotryck. 

g) Patienten uppmanas att vara i rörelse, t ex 

promenera, och att vid stillasittande och 

stående röra på fotlederna (se program för 

hemträning). 

h) Polstra alltid cirkulärt från tåbaserna till 

knäet. Se till att vadomfånget blir större 

än ankelomfånget (för graderad 

kompression). 

i) Polstra extra under och bakom 

malleolerna. 

Hur påverkas kompressionstrycket? 

Sträckning 

Antal lager 

Benets omkrets 

Bandagets bredd 

Ökar 

Minskar 

Ökar 

Minskar 

Ökar 

Minskar 

Ökar 

Minskar 

Trycket stiger 

Trycket sjunker 







33

Zinkstrumpa/binda 

Zipzoc Salvstrumpa® 

Rekvireras från apoteket. 

Användning 

• Vid dubbelbandage tillsammans med 

självhäftande binda 

• Appliceras från tåbaserna till knät 

• Kan sitta upp till 7 dagar 

Fördel 

• Ger, tillsammans med självhäftande binda, 

effektiv kompression 

• Innehåller inte parabener 

Nackdel 

• Risk för jästsvampsinfektion 

Polstervadd 

Soffban Natural 

100 % viskos, (naturmaterial) 

10 cm bred, art nr 331721 

Rekvireras från Westma/Skövdedepån* 

Användning 

• Cirkelturer från tåbaserna till knät 

• Används som extra polstring under och 

bakom fotknölarna, över hälsenan och 

skenbenet 

Fördelar 

• Absorberar vätska 

• Ökar möjligheterna för graderad kompression 

• Extra polstring under och bakom 

fotknölarna ger effektivare tryckfördelning 

• Minskar risken för skav 

34 



Självhäftande 

kompressionsbindor 

a) Coban 

Medelelastisk klisterbinda, art nr 331010 

Latexfritt alternativ, art nr 331047, 

10 cm x 6,0 m, (sträckt). 


b) Acrylastic 

Lågelastisk klisterbinda, bomull 

8 cm x 2,5 m, art nr 33 10 38 

10 cm x 2,5 m, art nr 33 10 40 


Användning 

• Engångs ytterbandage till Zipzoc ® 

• Cirkelturer från tårna, dubbelvarv vid 

tåbasen 

• Vid vristen, gå tillbaka ner under hälen för 

ett fästvarv 

• Acrylastic lindas med 50 % överlappning, 

Coban med 75 % 

• Slitsula under foten, (extra remsa appliceras 

längs fotsulan) 

• Omläggningsfrekvens 1-2 ggr/vecka 

Fyrlagerbandage 

Profore 

Flerlagers kompression: - ankelomfång 18- 

25 cm 

• Polstringslager 

• Kräpplager 

• Lätt kompressionslager 

• Elastiskt, kohesivt lager 

Innehållet i förpackningen varierar beroende 

på benets omkrets. 

< 18 cm ankelomfång, art nr 331094 

18-25 cm ankelomfång, art nr 331095 

25-30 cm ankelomfång, art nr 331096 

> 30 cm ankelomfång, art nr 331097 

Latexfritt alternativ, art nr 33 10 99 


Bandageringsteknik, se bruksanvisning. 

OBS! Av kostnadsskäl ej lämpligt till sår 

som kräver frekventa omläggningar. 

Kontraindikation 

• Ankelindex

Kompressionsstrumpor 

Gäller kompressionsklass II och III, som 

motsvarar kompressionstryck 20-40 mm Hg. 

Kan även gälla kompressionsklass I, såvida två 

strumpor används på samma ben, (I+I=II). Är 

lättare att ta på vid svaghet i händer och armar 

Indikation 

• Lymfödem 

• Djup venös insufficiens 

• Ytlig venös insufficiens, där operation inte 

är möjlig 

• Läkt sår av venös genes – för att förhindra 

recidiv 

• Inaktivitetsödem 

Utprovaren skall förvissa sig om att patienten 

eller annan behjälplig person kan dra på 

strumporna. 

OBS! Måttagning skall göras på morgonen, 

innan patienten varit uppe ur sängen eller i 

samband med byte av kompressionsförband. 

Utbyte 

Förbrukningstid och strumpans kondition 

avgör när utbyte skall ske. 

Hjälpmedel 

Eureka strumppåtagare, HMC, artnr 24726 

Butler strumppåtagare med långa handtag, 

HMC, artnr 32211 

Eureka strumpavtagare, HMC, artnr 25193 

Användning 

Sätts på på morgonen och skall sitta på hela 

dagen. 

Ordinatör 

Läkare med erfarenhet av kompressionsbehandling. 

Medicinska underlaget skall 

innehålla diagnos. 

Förskrivare/utprovare 

Läkare 

Arbetsterapeut, sjukgymnast eller 

sjuksköterska, i samråd med läkare. 

Observera att ordinatören/utprovaren har 

ett ansvar för information om och 

uppföljning av kompressionsbehandlingen. 

Brukarens ansvar 

Att följa instruktionen kring påtagandet och 

skötseln av strumpan så att funktionen 

bibehålls. 

36

Hemprogram för Dig med bensår 

37

Omläggningsrutiner 

Rena omläggningsrutiner 

Vid rengöring av bensår kan så kallade "rena 

metoder" tillämpas. 

Om ett sår har förbindelse med led tillämpas 

sterila omläggningsmetoder. 

Rena metoder innebär att kranvatten, 

värmedesinfekterade instrument och skålar 

samt rena kompresser och förband kan 

användas. 

Verksamhetschef eller motsvarande beslutar 

om vilken metod som skall tillämpas. 

Kranvattnet måste vara nytappat och tas från 

en kran som används frekvent. Vattnet bör 

först rinna någon minut och vara 

kroppstempererat. 

En fördel med att använda kranvatten är att det 

inbjuder till riklig sköljning och därmed god 

rengöring. 

Använd gärna handdusch där detta är möjligt. 

Om en lösning skall ligga kvar i såret eller om 

patienten klagar över smärta används 

apotekets NaCl. 

Skålar och instrument som används rengörs 

och desinfekteras i diskdesinfektor. 

Temperaturen måste gå upp till minst 85°C. 

Om det inte finns tillgång till diskdesinfektor 

kan desinfektion utföras i spoldesinfektor eller 

genom kokning i vatten under någon minut. 

Fabriksrent material, såsom kompresser och 

förband, kan användas. De skall hanteras, 

förvaras och vara förpackade så att de 

bibehåller oförändrad renhetsgrad, d v s 

plockas med en desinfekterad pincett och 

förvaras med förpackningen stängd. 

(Se Handbok för hälso- och sjukvård, 

www.infomedica.se) 

Kranvatten 

Rengjorda och desinfekterade 

skålar och instrument 

Fabriksrent material 

Video 

”Rena rutiner”, (13 min), visar hur man 

praktiskt kan tillämpa metoden. Videon 

är avsedd att utgöra ett diskussionsunderlag 

och manuset har utarbetats av 

några hygiensjuksköterskor. Den finns 

att låna hos hygiensjuksköterskan. 

Det är viktigt att hantera godset aseptiskt 

efter desinfektion. Händerna desinfekteras 

innan rent gods hanteras. Om inte godset är 

torrt används en tvättren handduk för att 

torka det torrt. Förvara det övertäckt eller i 

skåp eller lådor för att bevara renheten. 

39

Bensår 

Vilket förband skall 

användas? 

Torra, svarta nekroser 

Vid nedsatt arteriell cirkulation och/eller 

diabetes 

• Torrt förband 

Övriga torra svarta nekroser & 

fuktiga, svarta nekroser 

• Sax och pincett 

• Hydrokolloidförband 

• Sårgel 

• Zinkhäfta 

Torra, gula nekroser 


• Sårgel 

Fuktiga, gula nekroser 

• Alginatförband 

• Cadexomerjod 

• Hydrofiberförband 


• Polyuretanförband 

• Sårgel 

Rikligt/måttligt vätskande sår 



• Hydrofiberförband 


Rena, granulerande sår 


• Icke vidhäftande förband 

• Salvkompresser 

• Zinkhäfta 

• Zinkstrumpa/binda 

Vätskande, illaluktande sår 


• Luktabsorberande förband 

• Silverförband 

Sår där sårläkningsprocessen avstannat 


• Proteashämmare 


Vid bensår 

Inga absorptionsförband 

p g a risk för maceration, 

(våtvarmt omslag). 

40

Alginatförband 

Indikationer Förband Rekvireras från 

• Rikligt vätskande sår 

Westma/Skövdedepån* 

• Smärtsamma vätskande 

sår 

• Fuktiga gula nekroser 

SeaSorb Soft 

Frystorkad alginat med 

tillsats av cellulosafibrer 

5 x 5 cm 

10 x 10 cm 

15 x 15 cm 

2 g vadd 

Art nr 330543 

330544 

330545 

330546 

Användning 

• Läggs direkt på såret med god marginal 

• Får klippas 

• Kan även läggas omlott 

Fördel 

• Minimal risk för maceration av sårkanterna 

på grund av endast vertikal absorption 

• För övrigt, se hydrofiberförband 

Cadexomerjod 

Indikationer Förband Rekvireras 

• Rikligt/måttligt vätskande 

sår 

• Vätskande, illaluktande sår 


• Fuktiga svarta nekroser 

Iodosorb® 

Puder 50 g 

Salva 40 g 

Kompress 

4 x 6 cm, 5 st/förp 

6 x 8 cm, 5 st/förp 

Apoteket, (recept) 

Användning 

• Puder/salva - såret fylls till 3 mm och 

täcks med torr kompress 

• Kompress - Formklipps något mindre än 

såret 

• Förbandsbyte när förbandet är 

avfärgat 

Nackdel 

• Kan orsaka smärta 

• Kan inte användas vid jodallergi 

• Kan inte användas på såryta större än 

300 cm 2 

• Bör inte användas till pat med 

thyreoideasjukdom 

Fördel 

• Minskar antalet mikroorganismer inkl 

pseudomonas 

• Reducerar dålig lukt 

Förband – barriärfilm 


Som skyddsbarriär runt Cavilon – No Sting 


vätskande sår. 

Silikonbaserad polymerlösning Kan köpas på apotek 

Pinne 1 ml, 25 st/förp 

Pinne 3 ml, 25 st/förp 

41 

Art nr 330609 

Art nr 330611 



Användning 

• Använd pinne vid applicering runt sår 

• Appliceras på torr, rengjord hud, 

reappliceras efter 48-72 timmar 

• Tvättas bort med tvål och vatten 

Fördel 

• Skyddar huden upp till 72 timmar 

Hydroaktivt förband - polyuretanskum 


• Måttligt vätskande sår 

• Fuktiga, gula nekroser 

• Fuktiga, svarta nekroser 


Allevyn ADHESIVE 

7,5 x 7,5 cm 

10 x 10 cm 

12,5 x 12,5 cm 


330216 

330235 

330269 

12,5 x 22,5 cm 

330268 

• Sår med ömtålig omgivande 

hud 

Allevyn ADHESIVE PLUS 

12,5 x 12,5 cm 

Allevyn PLUS CAVITY 

5 x 6 cm 

10 x 10 cm 

Mepilex border 

7,5 x 7,5 cm 

11 x 10 cm 

15 x 15 cm 

15 x 20 cm 

Mepilex 

(Med silikonöverdrag) 

10 x 10 cm 

15 x 15 cm 

Mepilex transfer 

15 x 20 cm 

330236 

330267 

330237 

330210 

330225 

330226 

330273 

330248 

330250 

332407 

• Vätskande 

sår 

smärtsamma 

PolyMem 

10 x 10 cm 

13 x 13 cm 

17 x 19 cm 

330201 

330214 

330207 

Användning 

Mepilex 

• Läggs på såret med 2 cm marginal. Byts när 

förbandet är ”mättat” 

Fördel 

• Fastnar ej på fuktig såryta 

• Fäster varsamt på omgivande hud 

• Minimerar smärtan vid förbandsbyten 

42 



Allevyn 

• Skall ej användas på rikligt vätskande sår. 

P g a såväl vertikal som horisontell 

absorption finns risk för maceration av 

sårkanterna 

• Förbandet byts när sårvätskan når 1 cm 

utanför sårkanten 

Allevyn PLUS CAVITY 

• Avänds till djupa, vätskande sår 

• Klipps lämpligen till en spiral. Allevyn Plus 

Cavity är formbart efter caviteten. 

OBS! Fyll inte såret mer än en tredjedel. 

Förbandet sväller! 

• Kan också läggas på såret med en marginal 

på 2-3 cm, täckas med icke vidhäftande 

förband eller sårfilm 

PolyMem. 

• Minimerar smärta och vävnadsskada 

• Förhindrar maceration 

• Lämpligt till stora, ömtåliga sår 

• Medger vätsketransport genom förbandet 

• Stödjer läkningsprocessen 

Fördel 

• God absorptionsförmåga 

• Bevarar fuktig sårmiljö 

• Fastnar inte i såret 

• Kan sitta på i 1-5 dagar 

• Lindrar smärta 

• Är skonsamt mot omgivande hud 

Fördel 

Se Allevyn 

Nackdel 

• Bör användas med försiktighet till s k 

”flaskhalssår” 

• Skall ej användas på rikligt vätskande sår 

OBS! Diabetesfotsår kräver tätare 

observationer och förbandsbyten 

Fördel 

• Såret kräver ej rengöring vid omläggning 

• Löser nekroser skonsamt 

• God absorptionsförmåga 

• Fastnar ej i såret 

Hydrofiberförband 

Indikationer Förband Rekvirera från 

• Rikligt/måttligt vätskande 

sår 

• Smärtsamma, vätskande sår 

• Fuktiga, gula nekroser 

• Fuktiga, svarta nekroser 


Aquacel - 

hydrofiberbandage 

Natriumcarboxymethyl - 

cellulosa 

Gelbildande kompress 

5 x 5 cm 

10 x 10 cm 

15 x 15 cm 

Art nr 330536 

330537 

330538 

Aquacel – hydrofiberband 

Gelbildande band 

2 x 45 cm 

330535 

Användning 

• Läggs direkt på såret och med 2-3 cm 

marginal 

• Vid kraftigt vätskande sår, överväg 

dubbla lager 

• Kan sitta på max 7 dagar eller tills 

förbandet är mättat 

Fördel 

• Bevarar fuktig miljö 

• Lindrar smärta 

• Skyddar sårkanterna mot maceration pga 

endast vertikal absorption 

• Underlättar förbandsbyten 

Nackdel 

• Kan fastna om såret är alltför torrt 


leverantörer än Westma/Skövdedepån 

43 

Tips: 

Sårytan kan fuktas med vatten

Hydrofoba förband 


• Vissa diabetesfotsår 

• Vid maceration mellan tårna 

• Nageltrång 


Sorbact-kompress 

Bakterie- och svampbindande 

förband 

4 x 6 cm 

7 x 9 cm 

Art nr 330219 

330220 

Användning 

• Till sår med tendens till sekundär 

infektion, eftersom förbandet binder 

vissa bakterier 

• Används med fördel på vissa diabetesfotsår 

• Förbandet måste vara i kontakt med sårytan 

för effekt 

OBS! Används inte på kraftigt vätskande 

sår 

Hydrokolloida förband 


• Fuktiga, svarta nekroser Comfeel Plus 

• Torra, gula nekroser sårplatta 


• Rena, granulerande sår 


4 x 6 cm 

10 x 10 cm 

Art nr 33501 

30504 

• Sår där sårläkningsprocessen 20 x 20 cm 

30510 

avstannat 

Comfeel Plus 

transparent bandage 

10x 10 cm 

15 x 20 cm 

DuoDERM 

Hydroaktivt bandage 

10 x 10 cm standard 

20 x 20 cm standard 

330515 

30516 

330507 

330512 

Användning 

• Plattan skall täcka såret och ca 1½-2 cm 

av omgivande hud 

• Värm plattan med handen så att den fäster 

• Förbandet byts vid behov, eller när 

förbandet ”tältar” och/eller börjar släppa. 

Comfeel byts när den vita färgen närmar sig 

sårkanten. Comfeelplattan appliceras med 

rutmönstrade sidan upp 

• Plattor undviks vid eksematiserad eller skör 

hud och på diabetesfötter (undantag 

läkarordination) 

Fördel 

• Långa omläggningsintervall 

• Smärtlindrande 

• Underlättar autolys 

44 



Luktabsorberande förband 


• Vätskande, illaluktande sår CarboFlex 

10 x 10 cm 


Art nr 330213 

15 x 20 cm 

330239 

8 x 15 cm (ovalt) 

330238 

Användning 

• Lägg förbandet med sårbäddsytan, 

bestående av en blandning alginat/cellulosafiber, 

mot såret 

• Används som primärförband alternativt 

som täckförband över sårutfyllare 

Fördel 

• Gelbildare – bidrar till fuktig sårmiljö 

• Innehåller ett skikt av aktivt kol som tar 

bort dålig lukt 

• Absorberar effektivt sårvätska 

Nackdel 

• Fastnar lätt om såret är för torrt 

Proteashämmare 


• Sår där sårläkningsprocessen Promogran – 


avstannat 

• Svårläkta sår på diabetesfoten 

kollagen/cellulosaförband 

Proteasmodulerande förband 

Kompress 28 cm 2 , 10 st/förp 

Kompress 123 cm 2 , 10 st/förp 

Art nr 332405 

332406 

Användning 

• Appliceras direkt i såret och skall täcka hela 

sårbädden. Skall inte ligga omlott 

• Vid behov fuktas kompressen lätt med 

koksalt eller vatten 

• Omläggning när förbandet är förbrukat. 

Kan vid måttligt till starkt vätskande sår 

sitta 1-2 dagar, vid lätt vätskande 2-3 dagar 

• Täcks med sekundärförband 

Effekter 

• Bindning och konstant inaktivering av 

överskottsproteas 

• Stimulerar och skyddar tillväxtfaktorer 

Fördel 

• Kan kombineras med alla absorberande 

förband, geler, salvkompresser 

45 



Salvkompress 


• Rena, granulerande sår 

• Ytliga sår 

• Mycket smärtsamma sår 

Atrauman 

5 x 5 cm 

7,5 x 10 cm 

10 x 20 cm 


Art nr 330275 

330276 

330277 

Jelonet 

10 x 10 cm 

10 x 40 cm 

Användning 

• Formklipps ej, läggs med 2-3 cm marginal 

Atrauman 

Fördel 

• Slät och tät ytstruktur förhindrar epitelinväxt 

i kompressen 

Art nr 330222 

330223 

Jelonet 

Fördel 

• Fastnar ej, bra till torra sår 

Silverförband 


• Vätskande, illaluktande sår 

• Vid tung bakteriekolonisation 

• Sår där sårläkningsprocessen 

avstannat 

Acticoat 

10 x 10 cm 

10 x 20 cm 


Art nr 330246 

330264 

Aquacel Ag 

10 x 10 cm 

15 x 15 cm 

330232 

330299 

Contreet Skum bandage 

10 x 10 cm 

Art nr 332411 

Användning 

Acticoat 

• Förbandet fuktas med kranvatten – ej 

nödvändigt vid kraftigt vätskande sår 

• Formklipps vid behov 

• Båda sidorna kan läggas mot såret 

• Zinksalva, paraffin- eller vaslinprodukter 

skall ej användas runt såret! 

• Täckförband krävs 

Aquacel Ag 

• Appliceras med minst en cm marginal 

• Vid djupa sår fylls sårhålan till 80 % - 

kompressen veckas 

• Kan sitta upp til sju dagar beroende på 

sekretion 

Nackdel 

• Missfärgning av omgivande hud 

Fördel 

• Långa omläggningsintervall 

• Underlättar autolys 

Tips: 

Vid smärta kan sårgel appliceras närmast 

såret. Vid torrt sår prövas sårgel ovanpå 

Acticoat, för att bevara fukten. 

Tips: 

Fukta kompressen om den fastnat i såret. 

Vid torra sår fuktas endast området över 

såret. För ökad absorption lägg vanlig 

Aquacel över. 

46

Contreet skumbandage 

• Appliceras med 1,5 till 2 cm marginal 

• Byts när plattan är mättad, dvs sårvätskan 

når sårkanten 

• Kan sitta upp till sju dagar 

• Rutmönstrade sidan skall ligga uppåt 

Nackdel 

• Missfärgning av sårbädden 

• Försiktighet vid nedsatt cirkulation och vid 

diabetes 

Sårgel 


• Fuktiga svarta nekroser 


• Torra gula nekroser 


IntraSite (innehåller 

propylenglykol) 


8 g 

15 g 

Art nr 330618 

330601 

Användning 

• Används med fördel på smärtsamma, lätt 

Vätskande sår. Kan kombineras med 

DuoDERM/Comfeelplatta eller polyuretanförband 

Fördel 

• Underlättar debridering 

Zinkplåster 


• Fuktiga svarta och gula 

nekroser 

• Kraftigt granulerande sår 

Mezinc® plåster 

6 x 7 cm, 1 st/5 st/25 st 


• Sår med svullna (höga) 10 x 10 cm, 5 st/25 st 

sårkanter 

10 x 18 cm, 5 st 

Durapore häfta 

1,25 cm x 9,1 m 


Art nr 331914 

Användning 

Platta 

• Appliceras direkt över såret och anpassas så 

att det täcker omgivande hud med ett par 

cm 

• Byts varannan till var tredje dag 

Remsor 

• Cm breda remsor appliceras över såret med 

ca 2 mm mellanrum. Remsorna skall gå 

minst 4 cm utanför sårkanten och omfatta 

högst 2/3 av smalbenet. Täcks med torr 

kompress 

• Om riklig sekretion förekommer kan 

47 

Iodosorb® eller hydrofiber/alginatförband 

användas som ytterförband 

• Byts varannan dag 

• Ändra häftriktning vid förbandsbyte, för att 

skydda omgivande hud 

Fördel 

• Luckrar upp svarta nekroser 

• Underlättar debridering 

Obs! Används inte vid kolofoniumallergi, 

dvs till ”häftkänsliga” personer. 

Som alternativ kan Durapore häfta 

användas. 



Kaliumpermanganat 


• Vätskande sår 

Kaliumpermanganat Apoteket, (recept) 

• Vätskande eksem 

lösning 0,1 % - 3 % 

Användning 

• 0,1 %-ig lösning för baddning 10 min före 

omläggning 

• För benbad: 3 %-ig lösning 10 ml till 10 l 

vatten 

Fördel 

• Torkar upp 

• Minskar klåda 

• Bakteriehämmande 

Nackdel 

• Missfärgar 

Ättiksyra 


• Gul-/grönsmetiga sår Ättiksyra 0,5 – 1 % 


• Illaluktande sår 

Användning 

• För baddning 10 min före omläggning 

Fördel 

• Hämmande effekt på pseudomonas 

• Tar bort dålig lukt 

48

Fotsår hos diabetiker 

Minst 50 % av alla benamputationer skulle 

kunna undvikas genom förebyggande 

åtgärder i form av regelbunden fotvård, väl 

anpassade skor och ett multidisciplinärt 

omhändertagande av etablerade 

komplikationer. 

De flesta personer med diabetes utvecklar 

förr eller senare fotproblem, som kräver 

aktiv behandling. Det finns tre stora 

riskfaktorer som kan leda till fotsår och 

amputation. 

• Neuropati 

• Ischemi 

• Infektion 

Neuropati, nervskada, gör att patienten inte 

känner t ex skav, nageltrång, överbelastning 

och hudskador. Neuropati förorsakar ca 80 % 

av alla skador på foten vid diabetes. 

Neuropati är ofta en orsak till allvarliga sår. 

Skavsår uppkommer på utskjutande belastade 

hudytor. Trycksår uppkommer pga 

skelettdeformiteter eller atrofi av fettkuddar på 

belastade ytor och ger typiska runda, djupa, 

utstansade sår med underminerade kanter. 

Känselnedsättning ökar risken för sår, speciellt 

när foten felbelastas pga deformitet. 

Neuropati orsakar också torra fötter med 

småsprickig, skör hud och djupa hälsprickor. 

Huden blir oelastisk, står inte emot 

påfrestningar utan spricker. Sprickorna kan 

sedan lätt ge upphov till hälsår. 

Ischemi – se sid 11 

Indikation för remiss till kärlkirurg 

Fotsår som inte läker kombinerat med 

misstänkt fotischemi, d.v.s. fotpuls ej palp, 

och ankel/armtryck 1,4 

Infektion 

Infektioner utvecklas lättare och är svårare att 

behandla vid diabetes. 

Se sid 53. ”Infekterade sår”, 

b: Diabetessår. 

Ödem 

Bidrar till uppkomst av fotsår och försämrad 

sårläkning. Utred orsaken till ödemet och 

behandla den för förbättrad lokal och perifer 

cirkulation. 

Smärta 

Smärtbehandling är viktig för patientens 

välbefinnande och för förbättrad sårläkning. 

Smärtsam neuropati kan vara svår att komma 

till rätta med. 

Se sid (52) Smärta vid bensår. 

Kringåtgärder 

Fotografera såret vid första besökstillfället. 

Tänk på att sårförloppet kan komma att 

bedömas av många vårdgivare. Ordna 

återbesök eller uppföljning helst redan nästa 

dag. Diabetiska fotsår som inte visar klar 

förbättring på en vecka och som inte har läkt 

på sex veckor bör bedömas av fotteam. 

49

Förband 

Torra, svarta nekroser 

• Torrt förband 

Fuktiga, svarta nekroser på tår 


• Hydrofoba förband 

Övriga fuktiga, svarta nekroser 

• Sax och pincett 


• Sårgel + hydroaktivt förband 

• Sårgel + polyuretanförband 

• Zinkplåster 

Torra, gula nekroser 

• IntraSite sårgel + Mepilex 

Fuktiga, gula nekroser 



Vätskande illaluktande sår 



Rikligt vätskande sår 



• Hydrofiberband 


Avlastningar och ortopediska 

hjälpmedel 

Fotsår som utsätts för friktion, tryck eller 

belastning kan inte läka. Alla fotsår måste 

därför avlastas. Initialt kan man välja 

behandlingsgips, kryckor eller rullstol. 

Samtidigt bör ortopedtekniker påbörja 

tillverkningen av avlastande orthos eller 

behandlingssko. Informera patienten noga 

angående syftet med hjälpmedlet, hur det ska 

användas och eventuella kostnader. 

Ortosstövel används för att avlasta sår som är 

så lokaliserade att fotleden behöver fixeras. 

Denna tillverkas individuellt efter 

gipsavgjutning i kolfiber och läder. Det finns 

även en del prefabricerade varianter. 

Behandlingssko användes som förband 

under läkningsperioden vid mindre 

framfotsår. Ibland för att förebygga sår 

eller undvika recidiv. Den skall alltid 

förses med individuell fotbädd. 

Prefabricerad ortopedisk sko är en sko 

med extra volym för att rymma både en 

deformerad fot och individuell fotbädd. 

Den används profylaktiskt vid sårrisk och 

permanent när fotsår läkt. 

Rena granulerande sår 

• Salvkompresser 


Sår där sårläkningsprocessen avstannat 

• Proteashämmare 


Nageltrång 


Fuktig hud mellan tårna 


Hälsprickor 


50

Individuell fotbädd är ett inlägg 

tillverkat efter avgjutning av 

patientens fot. Sulan kan sedan anpassas för att 

avlasta, stödja eller korrigera foten samt 

förebygga sårutveckling. 

Ordinatören ansvarar för kontrollen av att 

hjälpmedlet fungerar. Justeringar görs 

kostnadsfritt upp till tre månader efter att 

hjälpmedlet levererats. 

Ortopedtekniska hjälpmedel ordineras av 

specialistläkare eller allmänläkare som 

genomgått internutbildning i ordinationsrätt. 

Kostnad för utprovning och avhämtning är 

lika med avgift för sjukvårdande 

behandling och ingår i högkostnadskort. 

Ortos och behandlingsskor samt 

individuella fotbäddar är kostnadsfria 

hjälpmedel. Två par prefabricerade skor kan 

erhållas årligen till en kostnad av 600 kr 

paret (år 2006). 

Viktigt! 

• Medicinsk behandling 

• Cirkulationsutredning, 

(ankeltryck) 

• Infektionskontroll 

• Avlastning 

• Rätt förband 

51

Smärta vid bensår 

Smärtupplevelsen är individuell. 

Observera att även venösa bensår kan vara 

smärtsamma! 

Smärtanalys 

Glöm inte att fråga patienten om smärta. Gör 

en smärtanalys för att avgöra smärtans 

karaktär, lokalisation och duration. 

3 

”Starka” opioider 

+ 1 

+ antiemetica 

+ laxantia 

2 

”Svaga” opioider 

1 + kodein, tramadol 

(+laxantia) 

1 

Perifert verkande medel 

Paracetamol, NSAID 

Gradera smärtan med hjälp av VAS-skalan. 

1. Paracetamol, diclofenak, naproxen, 

ibuprofen (se REK-listan) 

2. "Svaga" opioider. 

Kodein + paracetamol, tramadol 

Patienten markerar smärtintensiteten med 

hjälp av VAS-linjalen, som sedan avläses 

Vid ökad smärtintensitet måste infektion eller 

tilltagande arteriell komponent övervägas. 

Behandling 

Ge smärtlindring när behov finns. Vänta inte! 

a) Överväg icke-medikamentell behandling, 

TNS, (transkutan nervstimulering), eller 

akupunktur. Utprovas respektive utförs av 

sjukgymnast. Remiss krävs. 

3. ”Starka" opioider per os. 

Morfin ® → Depolan ® (vid nyinsättning), 

Dolcontin ® . Vid nyinställning av dos se 

REK-listan. Kombinera alltid med perifert 

verkande medel. 

Ge alltid antiemetika + laxantia. 

Oxycontin ® , Oxynorm ® till patienter 

med njurinsufficiens. 

Ketogan Novum ® eller Morfin ® för 

injektion till patienter som ej kan försörja 

sig per os. Som alternativ fentanylplåster. 

Vid neuropatiska sår överväg tillägg av 

amitryptylin eller gabapentin. 

b) Vid smärtsamma omläggningar eller inför 

sårrevision - pröva EMLA-kräm i såret 

30-60 minuter före åtgärd. 

c) Lokalbehandling med hydrokolloidplatta 

och hydrokolloidgel lindrar ofta smärta. 

d) Pinchgraft, d v s transplantation av små 

hudbitar från låret till sårytan, ger i många 

fall smärtlindring. 

e) Smärtlindrande läkemedel ges enligt 

”Analgeticatrappan”. Preparatval se 

REK-listan. 

52

Infekterade sår 

Kolonisation 

Alla sår koloniseras av bakterier. Dessa 

påverkar inte sårläkningen och behöver 

därför inte antibiotikabehandlas. 

Klinisk infektion 

Klinisk infektion uppstår när bakterierna 

invaderat vävnaden runt såret. Denna kan 

märkas genom rodnad, svullnad, 

värmeökning, pussekretion samt eventuellt 

feber. Observera att tecknen kan vara 

diskreta hos diabetiker med nedsatt 

cirkulation och hos patienter med 

immunsupprimerande behandling. 

Provtagning/odling 

Tvätta såret ordentligt. Tag odlingen från 

sårbotten nära sårkanten. Observera att pus 

ofta är sterilt. 

Behandling 

Överväg mekanisk rengöring, (sax och 

pincett), naturligtvis utan att skada 

omgivande vävnad. 

Antibiotika 

Tag alltid odling före insättande av 

antibiotika! 

Antibiotikabehandling endast vid klara/säkra 

infektionstecken 

Terapin riktas i första hand mot följande 

agens: 

Lämpliga antibiotika 

Streptokocker: T. Kåvepenin 1 g, 1 x 3, alt 

C. Dalacin 300 mg, 1 x 3 (vid pc-allergi) 

S aureus: T. Heracillin 500 mg – 750 mg, 

1 x 3, alt C. Dalacin 300 mg, 1 x 3 (vid pcallergi) 

b) Diabetessår 

Ytliga 

• staphylococcus aureus 

• grupp B streptokocker 

Djupa 

Överväg också: 

• anaeroba bakterier 

• anaeroba gramnegativa bakterier 

Ofta kombinationsbehandling, ex Ciproxin 

och Dalacin. 

Olämpligt preparat är Vibramycin ® / 

Doxyferm ® , pga ökad risk för resistensutveckling. 

Använd aldrig antibiotika, (i form 

av kompresser, salvor/krämer), lokalt i såret. 

Risk för allergi och/eller resistensutveckling. 

OBS! Infekterade gangrän och 

abscesser i fotsulan hos diabetiker 

kräver ofta bred, eventuellt 

intravenös, antibiotikabehandling. 

(Ofta inläggningsfall). 

Ofta är kirurgisk revision nödvändig. 

Konsultera gärna infektionskliniken vid 

problem! 

a) Venösa bensår 

• grupp A streptokocker. 

• andra hämolytiska streptokocker, (gr B, C, 

G) 

• staphylococcus aureus 

53

Dokumentation 

Efterföljande två blad innehåller blanketter enligt ovan som kan tas ur häftet och kopieras efter 

behov. 

Sårjournal 

Fylls i av ansvarig läkare eller ansvarig 

distriktssköterska/sjuksköterska. 

Två journalblad skall användas om sår finns på 

båda benen. Endast kompletterande uppgifter 

fylls i på blad 2. 

Det är önskvärt att sårjournalen används till 

alla bensårspatienter. Den skall kopieras och 

bifogas som komplement vid remittering. 

Behandlingsmeddelande – 

bensår 

a) Fylls i så fullständigt som möjligt vid 

första läkarbesöket. 

b) Notera sedan efter hand vidtagna åtgärder, 

t ex fotografering, sårodling, dopplertrycksmätning 

etc. 

c) Behandlingsmeddelandet skall följa 

patienten vid omläggningar och 

läkarbesök på vårdcentral och sjukhus. 

d) ”Ordinerad behandling” fylls i av ansvarig 

läkare/sjuksköterska, dateras och signeras. 

e) ”Utförd behandling” fylls i av 

sjuksköterska/undersköterska vid första 

omläggningen och senare vid ändrad 

behandling, dateras och signeras 

Obs! Ändrad behandling skall förankras 

hos ansvarig läkare! 

f) Under rubriken "Observation" anges 

positiva eller negativa iakttagelser 

under behandlingen, vilka dateras och 

signeras. 

g) ”Min sårbehandlingsbok” ersätter i vissa 

fall behandlingsmeddelandet. 

54

Denna broschyr är framtagen av. Sårvårdsgruppen Skaraborg 

56

Behandlingsmeddelande – bensår 

Sårodling (kryssa för) 

Foto (kryssa för) 

Avritning (kryssa för) 

Mått (längd & bredd) cm 

Dopplertryck syst arm (ange värde) 

Dopplertryck syst fot vä (ange värde) 

Dopplertryck syst fot hö (ange värde) 

Ankel-/armtrycksindex (ange värde) 

Venös doppler (kryssa för) 

Datum 

Diagnos 

Antal sår 

Kompression 

Varning/allergi 

Datum Ordinerad behandling 

Sign. Datum Utförd behandling 

Sign. Datum Observation Sign. 

Ansv. distr. läkare …………….…………...…………....……….…… Tfn ………..…...…..…. Ansv. distr-/kommunsjuksköt ………………..…...…….……...…….……… Tfn………..…….…...… 

Ansv. läkare, KSS ……………….…….…..………….……………… Tfn ………..……..……. Ansv. sjuksköterska, KSS …………..………………….…… 

Lisbeth Björklund, undersköterska, Hudkliniken, KSS; Lill-Marie Persson, överläkare, Hudkliniken, KSS; Inga-Lisa Johansson, materialkonsulent, WESTMA 

Sid 1

Namn:……………………………………………………………. Personnr:…………………………………… 

Datum Ordinerad behandling Sign. Datum Utförd behandling Sign. Datum Observation Sign. 

Sid 2

Arbetsgrupp del I 

Organisation 

Johan Corin 

- allmänläkare, Primärvården, Skövde 

Birgitta Hagmyr 

- distriktssköterska, Primärvården, Hjo 

Seija Nordström 

- medicinskt ansvarig sjuksköterska, Tidaholms kommun 

Gunilla Jägeblad 

- fotterapeut, Medicinkliniken, KSS 

Olle Nelzén 

- överläkare, Kärlkirurgiska enheten, KSS 

Lill-Marie Persson 

- chefsöverläkare, Hudkliniken, KSS 

Arbetsgrupp del II 

Terapi 

Johan Corin 

Eva Emilsson 

- allmänläkare, Primärvården, Skövde 

- stomiterapeut, Kirurgkliniken, Falköping 

Margaretha Forssander 

- distriktssköterska, Mariestads kommun 

Lillemor Färnestav 

- sjuksköterska, Bensårsmottagningen, KSS 

Birgitta Hagmyr 

- distriktssköterska, Primärvården, Hjo 

Gunilla Jägeblad 

- fotterapeut, Medicinkliniken, KSS 

Sofia Lundberg 

- undersköterska, Bensårscentrum, KSS 

Olle Nelzén 

- överläkare, Kärlkirurgiska enheten, KSS 

Seija Nordström 

- medicinskt ansvarig sjuksköterska, Tidaholms kommun 

Lill-Marie Persson 

- chefsöverläkare, Hudkliniken, KSS 

Annika Rodert 

- hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien, KSS 

Marianne Schlaug 

- överläkare, Infektionskliniken, KSS

Redigering: Bild & Media, Skaraborgs Sjukhus, Skövde. Tryckeri: Cela Grafiska AB, Vänersborg. År 2006.

BensÃ¥r 2006.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?