När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kungagravar finner på flera håll i landet. D<strong>en</strong> sverkerska ätt<strong>en</strong> gravlades i<br />
Alvastra och Vreta kloster i Östergötland, medan d<strong>en</strong> erikska ätt<strong>en</strong> fick sitt<br />
sista vilorum i Varnhems och Gudhems kloster i Västergötland, med undantag<br />
av Erik d<strong>en</strong> helige och Knut långe som vilar i Uppland. D<strong>en</strong> st<strong>en</strong>kilska<br />
ätt<strong>en</strong>s gravplatser är delvis oklara, m<strong>en</strong> för Inge d.ä. vill somliga föra hans<br />
gravplats <strong>till</strong> Varnhems kloster medan andra förespråkar Vreta kloster där<br />
de yngsta medlemmarna av ätt<strong>en</strong> tycks ha gravlagts. Före d<strong>en</strong> st<strong>en</strong>kilska<br />
ätt<strong>en</strong>s tid, bortsett från Olof skötkonung, är några få gravplatser kända<br />
g<strong>en</strong>om sägner. Hit hör exempelvis Björn järnsidas grav från 700-talets slut<br />
på Munsö i Mälar<strong>en</strong>, Kung Anunds hög från 600-talet och kung Öst<strong>en</strong>s hög<br />
från s<strong>en</strong>t 500-tal i Västmanland samt kung Ottars hög från 400-talets slut i<br />
Uppland. Dessa g<strong>en</strong>erella dateringar utgår främst från kungarnas plats i<br />
kungalistan där det framgår när de bör ha levt.<br />
Om dessa sägner är sanna eller inte vet vi ing<strong>en</strong>ting om, m<strong>en</strong> storlek<strong>en</strong> på<br />
dessa kungshögar vittnar om att det var mycket betydelsefulla personer som<br />
gravlades i dem. Likaså kan föremål<strong>en</strong> i dem ofta intyga detta. Av de två<br />
undersökta högarna i Gamla Uppsala har de gravlagda g<strong>en</strong>om DNA-analys<br />
visat sig vara <strong>en</strong> man och <strong>en</strong> kvinna. Detta resultat var mycket oväntat för<br />
många, m<strong>en</strong> det stärker bara bild<strong>en</strong> av att det förekom högt uppsatta kvinnor<br />
vid sidan av de manliga kungarna och hövdingarna. Kvinnor kunde <strong>till</strong><br />
och med klä sig i härkläder och vara ute och slåss med männ<strong>en</strong>. En sådan<br />
kvinna kallades för sköldmö. Äv<strong>en</strong> i Norge och Danmark har vi flera mycket<br />
rika och storslagna kvinnogravar. Några av de mest kända är drottning<br />
Tyras hög i Jellinge i Danmark, och Osebergsskeppet vid Oslovik<strong>en</strong> vilk<strong>en</strong><br />
hade <strong>en</strong> förnäm kvinnograv ombord som antas vara lämningarna efter<br />
drottning Åsa, farmor <strong>till</strong> kung Harald hårfager.<br />
D<strong>en</strong> största kungshög<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> är Anundshög<strong>en</strong> i Västmanland som mäter<br />
60 m Ø och är 12 m hög. Därefter kommer Uppsa kulle i Södermanland<br />
och de tre högarna i Gamla Uppsala, m<strong>en</strong> de sistnämnda är byggda på <strong>en</strong><br />
naturlig ås, vilket gör att arbetsinsats<strong>en</strong> var mycket låg i jämförelse med de<br />
övriga. Äv<strong>en</strong> Skalundahög<strong>en</strong> i Västergötland, som för övrigt ingick i Uppsala<br />
öd, är i det närmaste lika stor och d<strong>en</strong> har daterats <strong>till</strong> 700-talets början. Allra<br />
störst var dock <strong>en</strong> hög med <strong>en</strong> diameter på 80 m som låg vid nuvarande<br />
vatt<strong>en</strong>tornet i Alingsås och togs bort i slutet av 1800-talet utan att det rapporterades<br />
om några fynd, m<strong>en</strong> det är fortfarande oklart om detta verklig<strong>en</strong><br />
var <strong>en</strong> kungshög eller något annat. Utöver dessa finns ett större antal<br />
kungshögar med något mindre storlek i främst Västergötland, Uppland och<br />
Södermanland.<br />
Vid sidan av kungshögarna hittar vi äv<strong>en</strong> kungaporträtt i Västergötland och<br />
Mälardal<strong>en</strong>. Länge ansågs avbildning<strong>en</strong> av Magnus ladulås i Riddarholmskyrkan<br />
i Stockholm vara d<strong>en</strong> äldsta kungliga avbildning<strong>en</strong>, som <strong>till</strong> skillnad<br />
från Olof skötkonungs och Anund Jacobs mynt verklig<strong>en</strong> var avbildande och<br />
inte <strong>en</strong> symbolisk kungabild. Sedan dess har de reliefhuggna porträtt<strong>en</strong> i<br />
sandst<strong>en</strong> av kungarna och bröderna Valdemar och Magnus ladulås, söner <strong>till</strong><br />
Birger Jarl, id<strong>en</strong>tifierats i Skara domkyrka. Likaså har ett liknande ansikte av<br />
Birger Jarl id<strong>en</strong>tifierats uppe på <strong>en</strong> pelare i Varnhems klosterkyrka i Västergötland.<br />
Det reliefhuggna gravlocket i samma klosterkyrka är däremot inte<br />
porträttlikt eftersom det utfördes c:a tjugo år efter hans död. Ett annat samtida<br />
gravlock över drottning Katarina Sunesdotter, som vilar i Gudhems<br />
kloster i Västergötland, är sannolikt avbildande. Hon var gift med kung Erik<br />
88