När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

VAGGAN
Uppland eller Västergötland
När man befinner sig i Uppland och tänker på alla fornfynd, fornlämningar
och berömda textställen som berör bygderna här, känns det som om man
befinner sig i närheten av Svearikets vagga. Å andra sidan infinner sig gärna
samma tanke när man är i Skaraborg i den norra delen av Västergötland.
Här finns också mycket som pekar på att man är nära Svearikets vagga. Men
om man istället är på andra platser i landet kan man visserligen finna många
förnäma fynd och fantastiska fornlämningar, men någon känsla av att man
kommit rätt i sökandet efter Svearikets vagga vill aldrig infinna sig. Det verkar
som om de människor, vilka bor i Uppland och Västergötland uppfylls
av sådan självsäkerhet när de finner vad de har omkring sig, att de omedelbart
tror på just sin egen bygd som platsen för vaggan och de inte ens behöver
söka i andra områden efter något liknande eller rent av bättre.
Ett av de främsta argumenten för att Svearikets vagga låg i Uppland finner vi
i den geografiska beskrivningen av Sverige som Snorre Sturlasson gjorde
efter sitt besök i Skara 1219. Att han inte besökte Uppsala utan bara vistades
i Skara hos Västergötlands lagman Eskil, äldre bror till Birger Jarl, behöver
dock inte tala till Västergötlands fördel. Eskil var östgöte till börden och
kämpade på folkungarnas sida. Han lät skriva ner äldre Västgötalagen och
ville se till så att det urgamla folkvalet av kungar och senare också biskopar
kunde vara kvar, vilket främst gynnade svearna i Mälardalen.
Snorre Sturlasson betonade också Mälardalens stora betydelse när han skrev
följande. ” I Svitjod var det forn landssed medan hedendomen rådde att
huvudblot skulle hållas i Uppsala i göjemånad (=februari). Då skulle man
blota till fred och seger för sin konung, och dit skulle folket söka från hela
Sveaväldet. Där skulle också stånda alla svears ting. Där var likaledes marknad
den tiden och köpstämma som varade en hel vecka. När sedan kristendomen
kom i Svitjod, då höll sig likväl lagtinget och marknaden. Men nu,
sedan kristendomen blivit enda sed i Svitjod och kungarna slutat sitta i
Uppsala, då är marknaden vorden flyttad och kyndelsmässa hållen istället.
Detta har hållit sig länge, och numera varar det inte längre än i tre dagar.
Där är svearnas ting och dit söker man från hela riket.
Sveaväldet sönderfaller i många delar. En del är Västra Götland med Värmland
och Markerna och allt som ligger intill (=Dalsland), och det riket är så
stort att under den biskop som styr där finns det elvahundra kyrkor. En
annan landsdel är Östra Götland, där det är ett annat biskopsdöme. Med
det följer nu Gotland och Öland, och det är allt tillsammantaget ett ännu
mycket större biskopsstift. I det egentliga Svitjod finns en landsdel som heter
Sudermannaland och som är ett biskopsdöme för sig. Sedan heter det Västmannaland
eller Fjädrundaland, och det är eget biskopsdöme. Tredje parten
av egentliga Svitjod heter Tiundaland och den fjärde Attundaland. Den
femte är Sjöland (=Roden) och det som ligger närmast därtill längs havet i
öster. Tiundaland är det förnämsta och bäst bebyggda landet i egentliga
82