När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
• skeppslag<strong>en</strong> ersatte hundar<strong>en</strong> längs kust<strong>en</strong>, de utvecklades efter hand<br />
och omfattade ursprunglig<strong>en</strong> 2 tolfter per skeppslag. Tillsammans med<br />
ett moderhundare utgjorde de (10x12=) 120 roddare och detta kan ha<br />
varit d<strong>en</strong> äldre hund-indelning<strong>en</strong> (med 10 tolfter eller 30 hamnar).<br />
Från varje hundare kom 4 skepp eller ledungssnäckor, vilka hade 12 par<br />
åror. Skepp med 13 årpar eller mer kallades långskepp, m<strong>en</strong> sådana skepp<br />
tycks inte ha använts i ledungsflottan från Mälardal<strong>en</strong>. Ett ledungsskepp<br />
rymde 24 beväpnade roddare eller vigermän, som de kallades, samt <strong>en</strong><br />
skeppshövding eller styrman. Fyra sådana skepp motsvarade alltså exakt 100<br />
man. Skepp<strong>en</strong> indelades äv<strong>en</strong> i roddarsät<strong>en</strong> (hamnar) à 4 roddare och i årtullar<br />
(håar). I slutet av 1200-talet skulle varje hamna ha sköld, spjut, svärd,<br />
järnhatt, pilbåge och 36 pilar. Detta var ämnat åt vigermann<strong>en</strong>, som äv<strong>en</strong><br />
skulle underhållas av hamnan med proviant (skeppsvist) och ibland silverp<strong>en</strong>ningar.<br />
Hamnarna är äldre än hundaresindelning<strong>en</strong>, samt härstammar således från<br />
hund-indelning<strong>en</strong> och någon okänd del av tidsperiod<strong>en</strong> 500-<strong>90</strong>0 e.Kr. Ett<br />
hund var organiserat på ett liknande sätt, m<strong>en</strong> omfattade 10 tolfter eller 120<br />
man. På liknande sätt som hundaret omfattade 96 gårdar, bestod ett hund<br />
av 10 tolfter bolbyar eller fristå<strong>en</strong>de gårdar, som var och <strong>en</strong> befolkades av<br />
<strong>en</strong> familj eller storfamilj. Dessa gårdar kan ofta spåras ner <strong>till</strong> 500-talet,<br />
vilket formellt ger <strong>en</strong> antydan om hundindelning<strong>en</strong>s ålder. Ensamgårdar var<br />
d<strong>en</strong> primära vikingatida bebyggelse<strong>en</strong>het<strong>en</strong>. Oavsett storlek på taxering<strong>en</strong><br />
och antalet gårdar, som <strong>en</strong>samgård<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are kan ha varit uppdelad i under<br />
tidig medeltid, antas d<strong>en</strong> vara primär<strong>en</strong>het<strong>en</strong> och hundarets lägsta bas<strong>en</strong>het.<br />
D<strong>en</strong> framträder g<strong>en</strong>om förekomst<strong>en</strong> av bebyggelseplats, jordbruksmark och<br />
ett ortnamn samt att där finns ett gravfält från yngre järnåldern.<br />
Vid övergång<strong>en</strong> <strong>till</strong> hundindelning uppdelades byarna, som tidigare sannolikt<br />
omfattat flera brukare och gårdar, och gjordes om <strong>till</strong> fristå<strong>en</strong>de och<br />
separata jordbruks<strong>en</strong>heter som taxerades <strong>till</strong> helgårdar oavsett storlek. Varje<br />
helgård skulle försörja <strong>en</strong> storfamilj. Dessa helgårdar var organiserade i<br />
grupper om tio tolfter (120 helgårdar). Vid övergång<strong>en</strong> <strong>till</strong> hundaresindelning<br />
ändrades gränserna och varje hundare kom istället att omfatta åtta<br />
tolfter (96 helgårdar). Från varje hundare kom dessutom 4 styrmän. Under<br />
1000-talet skedde tomtregleringar och åkerskift<strong>en</strong> i syfte att skapa <strong>en</strong> rättvisare<br />
fördelning. Samtidigt infördes tvåsädet. Ett mindre antal <strong>en</strong>samgårdar<br />
nyetableras och <strong>till</strong>växt<strong>en</strong> minskar över<strong>en</strong>sstämmels<strong>en</strong> med hundaresorganisation<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>heter.<br />
Enligt <strong>en</strong> annan uppfattning utgick Södermanlands deltagande i ledungsflottan<br />
trolig<strong>en</strong> inte från hundare, utan från skeppslag, som inte var id<strong>en</strong>tiska<br />
med hundare. Varje skeppslag antas här ha haft 12 hamnar, med <strong>en</strong> roddare<br />
från varje hamna. Det skulle motsvara c:a 300 hamnar eller män i ledungsflottan.<br />
Varje hamna omfattade flera gårdar, ofta 3 gårdar per hamna, vilket<br />
gäller för Uppland och Rekarnebygd<strong>en</strong> i Södermanland. I Daga, Rönö och<br />
Jönåkers hundare var det ofta runt 7 gårdar per hamna.<br />
Ledung<strong>en</strong>s storlek, utifrån landskapslagarnas formulering, omfattade ungefär<br />
280 skepp, varav 114 från de uppländska folkland<strong>en</strong>. Totalt deltog 7000<br />
man om hela ledungsflottan låg ute. Enligt taxeringsuppgifter från c:a år<br />
72