När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

PROLOG
Bildades Sverige genom en erövring som utgick från Uppland eller från Västergötland,
eller gick det till på något annat sätt när Sveariket kom att omfatta
stora delar av nuvarande Svealand och Götaland? Var det först i början
av medeltiden eller rent av så sent som i slutet av 1200-talet som detta skedde,
eller finns det anledning att gå tillbaka så långt som till järnålderns början,
eller rent av ännu tidigare, för att få svar på frågan när Sveariket uppstod?
Det viktigaste är att ifrågasätta såväl andra forskares resultat som de
tankar och åsikter man själv fått med tiden, vilket tyvärr sker alldeles för
sällan. Istället följer man den akademiska trend som gäller för tillfället. Om
vi ifrågasätter valet av metod och teori samt valet av material och källor
finns möjligheten att komma flera steg längre i den här frågan.
Många forskare letar efter tidpunkten för övergången till en stat i Sverige,
och kallar det för Svearikets vagga. Samtidigt visar de en bristande förståelse
för den samhällsform som rådde dessförinnan. Detta ger en öppning för
dem som vågar och vill försöka sätta sig in i Sveriges organisation så som
den såg ut när Sverige var ett rike och ännu inte hade blivit en stat. Likaså
öppnas nya möjligheter om man inte förbiser sagornas och krönikornas alla
uppgifter om kungar och riken från tiden som ligger före Olof skötkonung,
utan behåller allt detta med den graden av sannolikhet som kan tillskrivas
historierna och personernas existens i verkligheten. Genom skrivna berättelser
från bland annat grekiska, romerska, gotiska, frankiska, tyska, anglosaxiska,
ryska och nordiska författare får vi skildringar som återger ett
annorlunda sätt att organisera länder och riken, samt finner spåren av en
förklaring hur det gick till när Sveariket uppstod i den form som vi senare
kommer att möta under en stor del av järnåldern och fram till medeltidens
början.
Oavsett om Yngve Frej och många av de andra personerna är historiska personer
som funnits eller inte, är händelserna omkring dem så underliga och
annorlunda att de bör innehålla kärnor av uråldriga berättelser som var viktiga
på sin tid. Mycket riktigt är det också de centrala händelserna i våra
sagor och krönikor som kan användas för att förstå hur det gick till när
Sveariket bildades och var vi kan finna Svea rikes vagga. Men förvånande
nog är det varken Västergötland eller Uppland som bör utkoras som platsen
för Svea rikes vagga utan båda två, eftersom såväl de skrivna källorna som
våra fornfynd och fornlämnar på ett bestämt sätt pekar i den riktningen. Det
är därför som detta är en annorlunda teori om Svea rikes vagga.
6