När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

hade också en enastående förmåga att förutse faror och händelser i Europa.
Vid denna tid blev det uppenbart att det frankiska riket inte expanderade
efter de principer som varit rådande tidigare, innan rikena började omformas
till stater. Frankerna förde sin egen politik och likt en stat erövrade och
kuvade de område för område omkring sig. Samma erövringstaktik hade
även visigoter och ostrogoter använt sig av i de forna provinserna i västromerska
riket, men frankerna var mycket mer målmedvetna och aggressiva.
Detta fick Teodorik att reagera. I ett flertal brev skrev han till europeiska
kungar och varnade dem för den frankiska faran samt att de skulle göra vad
de kunde för att gå till motvärn. Tyvärr hörsammade de inte detta tillräckligt
mycket och inom några årtionden hade flera länder i centrala Europa
gått under, deras kungahus utrotats och länderna blivit införlivade med
frankernas rike.
Kung Hrodulf i södra Norge hörsammade Teodoriks råd. År 507, eller
något av de följande åren, erbjöds han en tjänst som innebar att han troligen
blev ostrogoternas överbefälhavare och måhända kung över den del av det
heruliska folket som långt tidigare hade flyttat ner till trakten av Donau och
Svarta Havet. Han är sannolikt identisk med den kung Hrodulf som stupade
strax senare i herulernas ödesdigra slag mot langobarderna.
En annan av de kungar som gick till handling på Teodoriks uppmaning var
kung Hygelac på Jylland, som med sin sjöstyrka ansatte och plundrade
bygderna vid kusten i Friesland omkring år 515. När de skulle återvända
fick de inte vind i seglen och landets försvarare hann ifatt dem. Här på
stranden stupade Hygelac medan Beowulf och en rad andra kämpar lyckades
fly undan. Flera hundra år senare förvarades kungens ben på en särskild
plats i närheten och uppvisades för besökare, vilka förundrades över kungens
storlek.
Händelserna omkring Hrodulf och Hygelac visar att de kungliga hoven i
Norden och de som fanns runt om i Europa hade en nära kontakt med Teodorik
i Italien och förmodligen även med varandra. När runstenen i Rök i
Östergötland ristades omkring år 800 mindes man fortfarande Teodorik,
trots att det enligt runtexten hade gått nio generationer sedan han regerade.
Medan frankernas rike expanderade och blev allt större i västra Europa,
återtog östromerska riket provinsen Italien från ostrogoterna. Vad som
hände med goterna i övrigt vet vi ingenting om. Några stannade kvar i de
bergiga områdena i nordligaste Italien, medan andra kanske återvände till
Norden på samma sätt som herulerna gjorde ett par årtionden tidigare. Ett
annat alternativ är att de begav sig till visigoternas rike i Spanien.
Vid den tiden dyker herulerna upp ännu en gång i historien. Det var i
mitten av 540-talet som det sägs att de heruler som bodde kvar nere vid
floden Donau, möjligen med romerskt beskydd i utbyte mot krigstjänster,
hade dräpt sin kung och behövde en ny. Men det fanns ingen lämplig
kungaättling hos dem varför de skickade bud till herulerna uppe i Norden
och begärde att någon ur den kungliga familjen skulle följa med dem tillbaka.
När de återvände dog den tilltänkte kungen under resan i Danmark,
där deras forna fiender bodde, varför de fick återvända norrut för att hämta
en annan. Denna gång fick de med sig två personer samt ett par hundra
krigare, som skulle försvara dem, och då gick det bättre. Detta visar kanske
56