När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En av de första kungarna i ostrogoternas kungalista är Filimer som är namnlik<br />
<strong>en</strong> av Ynglingaätt<strong>en</strong>s första kungar, Fjölnir. Några kungar s<strong>en</strong>are i respektive<br />
lista återfinns Isarna hos goterna och Visbur hos svearna, där man<br />
med lite fantasi kan tänka sig ett gem<strong>en</strong>samt namn Vis-barna eller dylikt.<br />
Ytterligare några kungar därefter dyker Achiulf och samreg<strong>en</strong>terna Ararik<br />
och Aorik upp, vilkas namn tycks passa in på Ynglingaätt<strong>en</strong>s kungar Agne<br />
och samreg<strong>en</strong>terna Alrik och Erik, äv<strong>en</strong> de några platser längre fram. Slutlig<strong>en</strong><br />
kommer vi fram <strong>till</strong> Erm<strong>en</strong>rik d<strong>en</strong> store själv, eller Jormundrek på isländska,<br />
som återges två kunganamn efter de nämnda samreg<strong>en</strong>terna. Hans<br />
namn påminner i hög grad om Jorund som också återfinns i Ynglingaätt<strong>en</strong><br />
och äv<strong>en</strong> här två kunganamn efter de två samreg<strong>en</strong>terna. Utöver dessa likheter<br />
finns <strong>en</strong> rad namn i de båda listorna som inte tycks över<strong>en</strong>sstämma<br />
med varandra. Frågan är om Cassiodorus råkade få med <strong>en</strong> rad sånger och<br />
dikter som härstammade från Sveariket och i själva verket berättade om<br />
deras kungar istället för goternas egna kungar, eller om det rådde ett så pass<br />
nära förhållande mellan Sveariket och det gotiska imperiet att det finns visst<br />
fog för Snorre Sturlassons begrepp Svitjod det stora, som sträckte sig ända<br />
ner <strong>till</strong> Svarta Havet. Om Sveariket med sina allierade och förbundna sträckte<br />
sig i sin mest vaga form ända ner <strong>till</strong> Svarta Havet skulle det vara fjärran<br />
ifrån vad dag<strong>en</strong>s forskare tänker sig, äv<strong>en</strong> för dem som tror på riksbildningar<br />
före Olof skötkonungs tid. Om Cassiodorus istället blandade ihop<br />
sånger och dikter från Sveariket med dem som kom från goterna vid Svarta<br />
Havet, blir konsekv<strong>en</strong>serna nästan lika besynnerliga. Varför skulle han ha<br />
anammat sånger just från Sveariket och inte från Danmark? Hur vi än letar<br />
finner vi ing<strong>en</strong> över<strong>en</strong>sstämmelse med d<strong>en</strong> äldsta danska kungalistan.<br />
Således tyder detta på att det kan ha funnits mycket nära förbindelser och<br />
relationer mellan Sveariket och det gotiska imperiet nere vid Svarta Havet.<br />
Utifrån dessa likheter känns det mer m<strong>en</strong>ingsfullt att läsa Snorre Sturlassons<br />
version av sveakungarnas öd<strong>en</strong> när de färdades bort <strong>till</strong> fjärran främmande<br />
länder i söder och i öster. Om Snorre Sturlasson åter ig<strong>en</strong> har gjort om<br />
kungarnas historier efter eget tycke och smak, likt histori<strong>en</strong> om sveakung<strong>en</strong><br />
Egil, vet vi inte. Tank<strong>en</strong> att sådana resor verklig<strong>en</strong> kan ha ägt rum känns<br />
lockande. Kärnan i dessa berättelser om långväga resor kan faktiskt vara<br />
riktiga.<br />
Guld och runor<br />
Vad som ytterligare stärker påstå<strong>en</strong>det att det förekom <strong>en</strong> nära relation<br />
mellan de framträdande aristokratiska ätterna <strong>Sverige</strong> och det gotiska imperiet,<br />
eller mellan hov<strong>en</strong> i Nord<strong>en</strong> och hos goterna, är guldrikedomarna.<br />
Ing<strong>en</strong> tidsperiod i Nord<strong>en</strong>s historia är så guldrik som folkvandringstid<strong>en</strong><br />
(400-550 e.Kr.). Skillnad<strong>en</strong> är oerhörd i jämförelse med andra perioder.<br />
Många forskare har försökt förklara detta med att det var ett resultat av<br />
handel och export av järn, bärnst<strong>en</strong>, skinn och pälsverk <strong>till</strong> romarna, m<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />
sådan handel söderut pågick äv<strong>en</strong> före och efter folkvandringstid<strong>en</strong>. Svaret<br />
på frågan varför d<strong>en</strong> stora mängd<strong>en</strong> guld dyker upp i Nord<strong>en</strong> vid d<strong>en</strong>na tid<br />
har ing<strong>en</strong>ting med handel att göra. D<strong>en</strong> nordiska guldimport<strong>en</strong> över<strong>en</strong>sstämmer<br />
med hunnernas och goternas brandskattning av Konstantinopel<br />
och det östromerska riket. Från 400-talets början och knappt ett sekel fram-<br />
50
Change language