När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

arbetsinsatser. Häradsindelningen och dess föregångare vittnar om mycket
välorganiserade bygder ända sedan 500-talet, och kanske ännu tidigare.
Fornfynd och föremål just från tiden kring 500-talet, som exempelvis Tureholmsskatten
från Södermanland och Timboholmsskatten från Västergötland
på 12 kg respektive 7 kg guld, tillika med guldhalskragarna, hade ett så
ofattbart högt värde under sin samtid att det förefallit omöjligt att prata om
jämlika och primitiva bönder. Istället har vissa akademiker påstått att det i
själva verket var ”rika bönder” som ägt dem, vilka måhända lyckats nå sådan
rikedom genom produktion och försäljning av järn. Att påståendet bara är
en gissning och en spekulation tycks inte bekymra dem rörande deras krav
på strikt vetenskaplighet i enlighet med Weibulls anda, så länge som bilden
av det primitiva och jämlika järnålderssamhället inte rubbas.
De skrivna källorna kan inrymma felskrivningar och kompletteringar men
avsikten var ofta att vilja återge en historia såsom man trodde att den hade
utspelats.
Ett påstående att guldet istället är ett naturligt inslag i ett samhälle med krigiska
och guldrika kungar som har utlandskontakter borde vara mer sannolikt,
även om detta inte kan bevisas, men i så fall försvinner drömmen om en
fredlig och primitiv forntid och ersätts av den kungliga miljö som främst diskuterades
före andra världskriget. Reaktionen hos många akademiker inför
denna hotande omsvängning tillbaka till den historieskrivning, som bland
annat omhuldades av den nazistiska propagandan, är så stark att man inte
förmår skilja på politik och historia. Vår samtid och en del av orsaken bakom
intresset till fornstora kungar gör att många tycks få kväljningar inför
risken att en sådan historietolkning kommer tillbaka. Förekomsten före
1940-talet av en hel del påståenden, som bland annat handlade om renrasiga
germaner i ett stolt och urgammalt svenskt rike, förefaller både omoget och
direkt felaktigt idag.
Avsikten med att minska klyftan mellan grupper av akademiska forskare
som har olika uppfattningar om det forntida samhället är självfallet inte att
återinföra nutidens politiska värderingar och sätta in dem i en forntida miljö,
utan att återinföra sådana resonemang och förklaringar som utgör en
bättre bas till historisk förståelse. Det är i detta sammanhang som begrepp i
form av kungar, hövdingar, rike, allianser, vapen, krig, plundring, slagfält,
10