Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Årsberättelse<br />
2009–2010
2<br />
Innehåll<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna – steget före<br />
Ur innehållet<br />
Ordförande och VD har ordet sid 4–5<br />
Höjdpunkter och resultat 6–7<br />
Näringspolitik 8–9<br />
Vinstpolicy och mål 10<br />
Känslighetsanalys 11<br />
Skog – virke 12–15<br />
Industri och marknad 16–19<br />
Byggvaruhandel 20–21<br />
Medlemmar 22–23<br />
HR 24–25<br />
Miljöåret 26–27<br />
Förvaltningsberättelse 28–33<br />
Styrelse, revisorer och valberedning 34<br />
Koncernens och föreningens<br />
bokslut 35–45<br />
Revisionsberättelse 46<br />
Fem års sammandrag 47<br />
Ordförklaringar 48<br />
Skogsbruksområden 49<br />
Skogsorganisation och karta 50<br />
Idé och produktion:<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna, informationsavdelningen<br />
samt Guldbrand & Guldbrand<br />
Foto: Calle Bredberg, Susanne Lindholm<br />
(sid 14), Mats Lundberg (sid 23 och 25 till höger<br />
samt sid 33), Göran Persson (sid 17 till höger)<br />
och Jostein Skeidsvoll (sid 17 till vänster)<br />
Grafisk form: Gunilla Guldbrand,<br />
Guldbrand & Guldbrand<br />
Repro: Calle Bredberg<br />
Tryck: Tryckeri City, Umeå 2011<br />
Papper: Galleri art matt, 200 g och 130 g<br />
Typsnitt: Myriad Pro och Adobe Garamond<br />
Omslagsbild, framsida: Blåbär
Inledning<br />
3<br />
På spaning efter framtiden<br />
Förlängt räkenskapsår<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna har under<br />
många år redovisat sin verksamhet<br />
som ett så kallat brutet räkenskapsår.<br />
För att förenkla den operativa<br />
verksamheten samt bokslutsprocessen<br />
beslutade 2010 års<br />
föreningsstämma om en ändring<br />
av räkenskapsåret till kalenderår.<br />
Detta innebär att räkenskapsåret<br />
som redovisas i denna årsberättelse<br />
omfattar 16 månader (2009-09-01<br />
till 2010-12-31).<br />
För snart 80 år sedan var den norrländska skogsägar rörelsens<br />
framväxt ett svar på de ofördelaktiga affärsvillkor som dåtidens<br />
skogsägare utsattes för. Sedan dess har skogsägarföre<br />
ningen som företeelse varit självklar och mycket betydel<br />
se full för det norrländska privatskogsbruket. Men det<br />
har runnit mycket vatten under broarna, och verkligheten<br />
förändras nu snabbt!<br />
Det traditionella familjeskogsbruket, som varit skogsägarföreningens<br />
kärna, har blivit allt mindre. Färre och<br />
färre skogsägare bor på sina skogsfastigheter och skogsbruk<br />
i kombination med jordbruk börjar bli sällsynt. Dessutom<br />
har konkurrensen om skogsägarnas virke ökat drastiskt<br />
bland uppköparna.<br />
Och detta är bara början! Ett starkt framtida <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
kommer definitivt inte att se ut som det gör i dag.<br />
Ändrade omvärldsfaktorer ger nya förutsättningar och föreningen<br />
står inför stora förändringar där förmågan att anpassa<br />
sig till kommande generationers behov är av yttersta vikt.<br />
För att <strong>Norra</strong> Skogsägarna också i framtiden ska vara en<br />
stark och dynamisk skogsägarförening vill vi ha kunskap<br />
om de kommande generationerna skogsägare. Därför har<br />
föreningen tilldelat forskningsmedel till SLU för ett fyraårigt<br />
forskningsprojekt.<br />
Projektet, som innefattar en doktorandtjänst, syftar till<br />
att studera det framtida medlemskapet i <strong>Norra</strong> Skogsägarna.<br />
I ett samhälle där individualiseringen blir allt mer<br />
framträdande kan skogsägarens intresse för samarbete i en<br />
kooperativ förening ifrågasättas.<br />
Projektet ska göra strategiska analyser av föreningens framtid,<br />
där frågor som vilka morgondagens medlemmar kommer<br />
att vara och på vilket sätt kommande skogsägargenerationer<br />
vill samarbeta är centrala. Forskningsprojektet fokuserar på<br />
värderingar hos unga skogsägare om skogsbrukandet och<br />
skogsägarrörelsens roll i skogsnäringen.<br />
Vi ska välkomna de nya generationerna skogsägare och<br />
vi ska möta dem på deras egen hemmaplan.<br />
Omslagsbild – Blåbär (Vaccinium myrtillus)<br />
Blåbär är rika på antioxidanter av typen antocyaniner,<br />
vilka ger blåbären deras blå färg.<br />
Antocyaniner tros kunna förebygga hjärt- och<br />
kärlsjukdomar och skyddar cellerna från att<br />
åldras i förtid. Det höga innehållet av antioxidanter<br />
sägs även skydda mot infektioner<br />
och andra allvarliga sjukdomar. Blåbär renar<br />
dessutom blodet, förbättrar cirkulationen<br />
och är bra för synen.
4 Styrelseordförande och vd kommenterar<br />
Vi står på en stabil grund<br />
Trots en darrig ekonomisk situation i Europa och oroligheter på viktiga marknader i Nordafrika har<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna framtiden för sig. Föreningens tillförordnade VD, Eva-Maria Ekström, och styrelsens<br />
ordförande Tomas Mörtsell begrundar det gångna året och spanar in i framtiden.<br />
Vad vill du helst minnas från 2009–2010?<br />
Tomas: Att vi i det stora hela hade ett riktigt bra <strong>Norra</strong>år,<br />
vilket bland annat visar sig i årsresultatet. Framför<br />
allt var det minnesvärt med tanke på att det föregående<br />
årets resultat var så pass svagt som det var. En annan<br />
sak jag kommer att minnas är att vi återigen ökar vårt<br />
medlemsantal, vilket jag tycker är det yttersta beviset<br />
på att idén med <strong>Norra</strong> Skogsägarna håller.<br />
Eva-Maria: Det goda resultatet och att vi fick börja<br />
verksamhetsåret när sågverkskonjunkturen vände<br />
hösten 2009, samt att föreningen har bidragit till att<br />
virkespriserna kraftigt har förbättrats. Under hösten<br />
2010 har föreningen haft en rekordkontraktering och<br />
det bådar gott med ett bra rotstående lager inför 2011.<br />
Sedan är jag glad att jag har haft ett så bra samarbete<br />
med alla medarbetare och att de har visat stort ansvar<br />
och engagemang.<br />
Vad vill du helst glömma från 2009–2010?<br />
Tomas: Jag tycker inte att det finns anledning att vilja<br />
glömma något. Däremot att lära sig inför kommande<br />
år. En privat sak jag lovat att lära mig till det kommande<br />
året är att planera in fler dagar med röjsågen,<br />
det tjänar både skogen och kroppen på.<br />
Eva-Maria: Främst att färdigvarumarknaden försvagades<br />
under sommaren 2010 och att priset på sågade<br />
trävaror under hösten snabbt vek ner från toppnivån.<br />
Dessutom har den svenska kronkursen stigit och<br />
nått sin starkaste nivå sedan början av 2000-talet.<br />
Det gör svenska trävaror dyrare vilket är negativt för<br />
konkurrenskraften.<br />
Milstolpar under året?<br />
Tomas: Investeringen i en ny såglinje i Kåge. Men<br />
också ändringen till nytt räkenskapsår.<br />
Eva-Maria: Att en affärsplan är fastställd, där en övergripande<br />
strategi rörande tillväxtmål och ekonomiska<br />
mål ingår. I handlingsplanen finns flera viktiga aktiviteter<br />
som vi ska arbeta med för att nå volymmålet<br />
på två miljoner m 3 fub. En annan viktig händelse är<br />
den genomförda investeringen i en ny såglinje i Kåge,<br />
som är ett led i föreningens industristrategi att stärka<br />
den framtida konkurrenskraften. Vi räknar med att<br />
nå en produktionstakt på 170 000 kubikmeter under<br />
2011. Beroende på marknad och råvarutillgång finns<br />
det möjlighet att sedan öka produktionen till mer än<br />
200 000 kubikmeter.<br />
Några näringspolitiska landvinningar?<br />
Tomas: Över huvud taget tycker jag att vi har flyttat fram<br />
våra positioner ytterligare under året. <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
blir för varje dag en allt tydligare profil för familjeskogsbruket<br />
i norra Sverige. En reflektion är att många av<br />
våra framgångar inte alltid syns. En dålig proposition<br />
som aldrig blir lagd kan vara en stor framgång, även<br />
om den inte får avtryck i media eller i historieböckerna.
Styrelseordförande och vd kommenterar<br />
5<br />
Eva-Maria: Den näringspolitiska plattformen som<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna tog fram inför valåret har fått stor<br />
uppmärksamhet. Fokus har legat på att marknadsföra<br />
budskapen till politiker och andra beslutsfattare inför<br />
riksdagsvalet. Äganderätten för skogsägarna har stärkts<br />
under året i och med beslutet om höjda ersättningar och<br />
slopat toleransavdrag i samband med intrångs ersättning<br />
vid till exempel reservatsbildningar.<br />
Oroar du dig för konjunkturläget?<br />
Tomas: Ja, det vore konstigt annars. Lågkonjunktur,<br />
finanskris och en orolig värld berör oss högst betydligt,<br />
även om de är svåra faktorer att påverka. Samtidigt<br />
så är de produkter vi levererar alltid behövda, vilket<br />
gör att vi alltid över tiden kommer att ha en marknad<br />
för våra råvaror.<br />
Eva-Maria: Ja, till viss del eftersom sågverken kommer<br />
att få ett tufft och utmanade år 2011 med alltför höga<br />
råvarupriser och en trävarumarknad som i dagsläget ser<br />
mörk ut. När det gäller den globala konjunkturen talar<br />
mycket för att den kommer att tuffa på även om återhämtningen<br />
fortsätter i långsammare takt. Sågverken<br />
möter en annan verklighet med fallande trävarupriser<br />
som beror på överproduktion av trävaror och att det<br />
ekonomiska svåra läget i Europa. Konsumtionen av trä<br />
ökar för lite och orsaken är att byggandet inte vill ta fart.<br />
Dessutom har den senaste tidens oroligheter i Nordafrika<br />
försvårat återhämtningen för trävarumarknaden.<br />
Utmaningar inför framtiden?<br />
Tomas: Att fortsätta utveckla <strong>Norra</strong> Skogsägarna mot<br />
framtiden. För att vara attraktiva och lönsamma i<br />
framtiden måste vi hela tiden utveckla och anpassa oss.<br />
Stigande medlemsantal, lönsam och effektiv industri<br />
och fältorganisation samt en stark balansräkning är<br />
några nyckelfaktorer för fortsatt framgång.<br />
Eva-Maria: Utmaningar på längre sikt är att vi ska<br />
öka kontrakteringen och uppnå volymmålet på två<br />
miljoner kubikmeter samt att vi ska vidareutveckla<br />
samarbetet med medlemmarna så att föreningen upplevs<br />
som det självklara alternativet. Medlemmarna och<br />
deras skogsfastigheter är grunden<br />
för föreningens verksamhet och<br />
det är viktigt att verksamheten<br />
utvecklas för att möta nästa generation<br />
skogsägare. Anställda och<br />
engagerade medlemmar måste<br />
hjälpas åt för att nå visionen om<br />
att mer än varannan skogsägare<br />
ska samarbeta med oss.<br />
Ett sista ord?<br />
Tomas: Det här är sista gången<br />
jag medverkar i den här formen<br />
i <strong>Norra</strong>s årsberättelse, då jag<br />
under 2011 går vidare till nya<br />
utmaningar som ordförande i<br />
kommun styrelsen i Storuman. De sex år jag har haft<br />
förmånen att vara ordförande för <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
har varit fantastiska och blir ett varmt minne för mig.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna har framtiden för sig!<br />
Eva-Maria: Det har varit ett spännande år som har<br />
gett många trevliga stunder tillsammans med både<br />
medarbetare och medlemmar. Det engagemang som<br />
medarbetarna i föreningen har är unikt och det gör det<br />
oerhört stimulerande att arbeta på <strong>Norra</strong> Skogsägarna.<br />
Föreningen har en stark balansräkning, en gedigen<br />
organisation och nu även en ny såglinje i Kåge som<br />
gör att vi står väl rustade för svängningar i marknaden.<br />
Tomas Mörtsell, ordförande<br />
Eva-Maria Ekström, tf VD
6 Året i korthet<br />
Verksamhetsåret 2009–2010 i korthet<br />
Höjdpunkter och resultat<br />
• Verksamhetsåret 2009–2010 omfattar 16 månader då föreningen<br />
går över från brutet räkenskapsår till kalenderår<br />
från och med år 2011.<br />
• Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar <strong>Norra</strong><br />
Skogs ägarna ett resultat i föreningen på 35,6 miljoner<br />
kronor (-43,7). För koncernen redovisas ett resultat på<br />
46,8 miljoner kronor (-71).<br />
• Koncernens nettoomsättning uppgick till 2 101 miljoner<br />
kronor (1 653).<br />
• Årets rörelseresultat i föreningen uppgick till 47 miljoner<br />
kronor (-110,3). För koncernen redovisas ett rörelseresultat<br />
på 47,5 miljoner kronor (-113,9).<br />
• Virkesfångsten stannade vid 1 858 000 m³fub (1 473 000).<br />
• Föreningens likviditet har under perioden varit god och<br />
soliditeten uppgår till 31 procent.<br />
• <strong>Norra</strong> Skogsägarnas priserbjudande till medlemmarna<br />
resulterade i en extremt stark virkeskontraktering under<br />
hösten 2010.<br />
• Trävaruproduktionen vid föreningens sågverk uppgick<br />
till 370 685 kubikmeter sågad vara. Produktionen av stolpar<br />
uppgick till 87 254. Av försäljningen har 67 procent<br />
exporterats.<br />
• Styrelsen föreslår att medlemmarna erhåller 4 procents<br />
ränta på insatskapitalet.<br />
• Projekt Kraftsamling Skog avslutades under 2010. Totalt<br />
deltog 10 309 skogsägare i olika aktiviteter inom verksamhetsområdet.<br />
Målet var att nå 8 000 skogsägare.<br />
• Medlemstillströmningen har varit fortsatt stark under<br />
verksamhetsåret. 838 nya medlemmar anslöt sig till föreningen<br />
under året (521).<br />
Affärsverksamheten 2009–2010<br />
Extern försäljning (tusental kronor) Koncernen<br />
Skogsbruk och virke 1 162 764<br />
Industri 726 630<br />
Byggmaterial 210 602<br />
Övrigt 1 315<br />
Summa 2 101 311<br />
varav export 514 381<br />
Resultatutveckling 2005/2006–2009/2010 Eget kapital och soliditet<br />
Nettoomsättning 2005/2006–2009/2010<br />
Resultat före dispositioner och skatt, Mkr<br />
Rörelseresultat efter avskrivningar<br />
Mkr<br />
100<br />
75<br />
50<br />
25<br />
0<br />
-25<br />
-50<br />
-75<br />
-100<br />
100<br />
0<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
-25<br />
75<br />
50<br />
25<br />
-50<br />
-75<br />
-100<br />
2005/2006–2009/2010<br />
Eget Kapital Mkr Soliditet %<br />
450<br />
45<br />
400<br />
40<br />
350<br />
35<br />
300<br />
30<br />
250<br />
25<br />
200<br />
20<br />
150<br />
15<br />
100<br />
10<br />
50<br />
5<br />
0<br />
0<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
Investeringar 2005/2006–2009/2010<br />
Mkr<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
Mkr<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong
Året i korthet<br />
7<br />
Skogsbrukstjänster<br />
och<br />
virkeshandel<br />
1 163 Mkr<br />
Övrigt 1 Mkr<br />
Övriga rörelseintäkter<br />
13 Mkr<br />
In<br />
Så här bildas koncernens resultat<br />
Resultat efter finansnetto<br />
Finansnetto<br />
13 Mkr<br />
Industri 727 Mkr<br />
60,7<br />
Mkr<br />
Lagerförändringen<br />
33 Mkr<br />
Byggvaruhandel<br />
210 Mk<br />
Personalkostnader<br />
249 Mkr<br />
Övriga<br />
externa<br />
kostnader<br />
813 Mkr<br />
Ut<br />
Avskrivningar<br />
39 Mkr<br />
Råvaror och<br />
förnödenheter<br />
401 Mkr<br />
Handelsvaror<br />
597 Mkr<br />
Så här är balansräkningen<br />
uppbyggd<br />
Det gröna fältet redo visar<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarnas tillgångar<br />
och den blåfärgade<br />
delen visar finansieringen.<br />
Grön stapel<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarnas tillgångar<br />
består till stor del av värden<br />
i indu strianläggningar, fastigheter<br />
och lager. Lagret består<br />
både av trävaror, rundvirke och<br />
skog på rot för vilken man betalat<br />
ut förskott.<br />
Blå stapel<br />
Finansieringen består till den<br />
helt övervägande delen av uppbyggda<br />
reserver och pengar som<br />
medlemmarna har innestående i<br />
form av insatskapital, långfristig<br />
inlåning och virkeslikvider.<br />
Tillgångar<br />
Anläggningar<br />
339 Mkr<br />
Lager<br />
(Inklusive förskott till<br />
virkesleverantörer)<br />
342 Mkr<br />
Kortfristiga<br />
fordringar<br />
främst kundfordringar<br />
233 Mkr<br />
Kassa<br />
och bank<br />
489 Mkr<br />
Finansiering<br />
Eget kapital<br />
inklusive<br />
insatskapital<br />
432 Mkr<br />
Långfristig<br />
inlåning<br />
från medlemmar<br />
och olika avsättningar<br />
455 Mkr<br />
Rörelseskulder<br />
till virkesleverantörer<br />
och andra<br />
leverantörer<br />
516 Mkr<br />
1 403 Mkr 1 403 Mkr<br />
Virkesleveranser per sortiment<br />
2005/2006–2009/2010<br />
Tusental m 3 f under bark<br />
1750<br />
1500<br />
1250<br />
1000<br />
750<br />
500<br />
250<br />
0<br />
Sågtimmer Övrigt Massaved<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
Produktion av sågade trävaror<br />
2005/2006–2009/2010<br />
Tusental m 3 f under bark<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
Bränsleblandningar<br />
5 %<br />
Energived<br />
5 %<br />
Bark 26 %<br />
Biobränsle 2009–2010<br />
Torrflis och<br />
knubb 8 %<br />
Kutterspån<br />
5 %<br />
Skogsflis<br />
träddelar<br />
och stubbar<br />
30 %<br />
Spån 21 %<br />
Antal anställda samt<br />
genomsnittsålder 2005/2006–2009/2010<br />
Medelålder<br />
Antal anställda<br />
45<br />
450<br />
40<br />
400<br />
35<br />
43 år 43 år 43 år 45 år 45 år<br />
350<br />
30<br />
300<br />
25<br />
250<br />
20<br />
200<br />
15<br />
150<br />
10<br />
100<br />
5<br />
50<br />
0<br />
0<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong
8 Näringspolitik<br />
Valåret i fokus<br />
Det finns ett flertal intressen som på ett eller annat sätt<br />
vill styra användningen av skogen, inte minst politiker och<br />
myndigheter. Av den orsaken är det viktigt att det finns en<br />
samlande organisation för norrländska skogsägare. Aldrig<br />
tidigare har <strong>Norra</strong> Skogsägarna satsat mer resurser och<br />
genomfört så många näringspolitiska aktiviteter under<br />
ett och samma år som under verksamhetsåret 2009–2010.<br />
Näringspolitisk plattform<br />
Inför valåret samlade <strong>Norra</strong> Skogsägarna de viktigaste<br />
frågorna i en näringspolitisk plattform, ett dokument med<br />
förslag på näringspolitiska förändringar, för att bättra på<br />
förutsättningarna för ett lönsamt privatskogsbruk. <strong>Norra</strong>s<br />
plattform uppmärksammades i massmedia och blev ett<br />
efterfrågat dokument bland myndigheter, intresseorganisationer<br />
och politiker på alla nivåer. Marknadsföringen av<br />
plattformen inleddes med en politikerdebatt i Piteå hösten<br />
2009. Deltog gjorde bland andra miljöpartiets språkrör<br />
Peter Eriksson, Ola Alterå, statssekreterare på näringsdepartementet<br />
och riksdagspolitikerna Åke Sandström (c) och<br />
Karin Åström (s). Från skogsbruket medverkade <strong>Norra</strong>s<br />
ordförande Tomas Mörtsell och Marie S Arvidsson, VD
Näringspolitik 9<br />
på Skogsindustrierna. Debatten kretsade framför allt kring<br />
skogens användningsområden och behovet av att öka tillväxten<br />
i skogarna för att klara den pågående klimat- och<br />
energiomställningen.<br />
Debatt om reservat<br />
<strong>Norra</strong> uppmärksammade också länsstyrelsen och skogsstyrelsen<br />
på att arealen formellt skyddad skog i Norrbotten<br />
skiljer sig mellan myndigheterna, och att för mycket skog<br />
avsätts som naturreservat i länet i förhållande till de regionala<br />
mål som samråtts med skogsnäringen. Detta medförde att<br />
det tillsattes en utredning som utredde skillnaderna i uppgifterna<br />
mellan myndigheterna. Ett stort antal debattartiklar<br />
publicerades där föreningen krävde ett stopp för ytterligare<br />
reservatsbildningar på privat mark mot markägarnas vilja.<br />
Rådslag med riksdagspartierna<br />
Inför valet arrangerade <strong>Norra</strong> Skogsägarna näringspolitiska<br />
rådslag med de politiska partierna. Vid rådslagen presen terades<br />
den näringspolitiska plattformen för politiska tjänstemän<br />
och riksdagspolitiker i miljö- och jordbruksutskottet,<br />
näringsutskottet samt trafikutskottet. I april bjöd föreningen<br />
in jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) till en välbesökt<br />
skogskväll i Umeå, där skogsägare fick ställa sina frågor<br />
direkt till ministern. Skogskvällen föregicks av ett möte med<br />
Erlandsson, där <strong>Norra</strong> hade möjligheten att lyfta viktiga<br />
frågor på tu man hand med jordbruksministern.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna i Bryssel<br />
I juni besökte <strong>Norra</strong> Skogsägarna Bryssel och blev inbjudna<br />
av europaparlamentariker Lena Ek (c) till ett rundabordssamtal<br />
kring den nya strategin för Europa 2020. Där påpekade<br />
föreningen vikten av att skogen måste få en tydlig och mer<br />
framstående roll i den nya strategin. <strong>Norra</strong> Skogsägarna träffade<br />
även EU-parlamentariker Christofer Fjellner (m) och<br />
förklarade vilka ekonomiska konsekvenser en kilometerskatt<br />
skulle innebära för skogsnäringen i norra Sverige. <strong>Norra</strong> vann<br />
gehör hos Fjellner, som ställde en fråga till EU-kommissionen<br />
om det verkligen är regelrätt att undanta vissa näringar från<br />
kilometerskatt enligt oppositionens förslag. Kommissionen<br />
svarade att detta inte är möjligt med hänsyn till Eurovinjetten.<br />
Näringspolitiska framgångar<br />
Under året stärktes äganderätten genom ett beslut om<br />
höjda ersättningar i expropriationsutredningen. Till exempel<br />
innebar det att markägarna erhöll 25 procent upp på<br />
marknadsvärdet vid reservatsbildningar där det utbetalats<br />
intrångsersättning. Därutöver slopades det så kallade<br />
toleransavdraget, som markägarna, vid bildandet av ett<br />
biotopskyddsområde, varit tvungna att tåla.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna drev under året debatten om markavsättningar<br />
och krävde att myndigheterna ska tillämpa ett<br />
arbetssätt där markägarnas förslag på lösningar beaktas i högre<br />
utsträckning. Att Kometprogrammet nu prövas i sex kommuner<br />
inom <strong>Norra</strong>s verksamhetsområde är mycket positivt.<br />
Diskussionerna om en kilometerskatt vaknade till liv på<br />
nytt i valrörelsen. <strong>Norra</strong> Skogsägarna gick snabbt ut med ett<br />
pressmeddelande som berättade om vilka konsekvenserna<br />
skulle bli för skogsnäringen ifall skatten blev verklighet – att<br />
den skulle innebära ökade kostnader för <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
på minst 30 miljoner kronor per år. En kostnad som direkt<br />
skulle påverka medlemmarnas lönsamhet.<br />
Den nya älgförvaltningen, som det beslutades om i december,<br />
stärker markägarnas inflytande och skapar nödvändiga<br />
förutsättningar för att minska älgbetesskadorna i skogen.<br />
Samtidigt bestämdes att den så kallade dubbelregistreringen<br />
vid älgjakt ska ses över, något som föreningen länge efterfrågat.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna stod framgångsrikt upp för äganderätten<br />
under året. Exempelvis har föreningen hjälpt enskilda<br />
medlemmar som har stora nyckelbiotoper registrerade på<br />
sina fastigheter och där myndigheterna inte prioriterat<br />
områdena för formellt skydd.
10 Vinstpolicy och mål<br />
Prisbildare – föreningens roll<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna ska alltid agera som prisbildare på<br />
marknaden. I enighet med föreningens stadgar innebär det<br />
att <strong>Norra</strong> Skogsägarnas strävan är att den enskilde skogsägaren<br />
ska få så bra betalt som möjligt för sitt virke. Indirekt<br />
innebär det en påverkan på konkurrenternas prislistor till<br />
skogsägarens fördel.<br />
Vinstutdelning och finansiella mål<br />
Vinstutdelningen ska uppgå till minst en tredjedel av<br />
resultatet före skatt, mätt över en konjunkturcykel. Utdelningsnivån<br />
ska anpassas med beaktande av bland annat<br />
finansiell ställning, resultat, kassaflöde, investeringsbehov<br />
och förväntad lönsamhet.<br />
Styrelsen har fastställt finansiella mål för föreningens<br />
verksam het. <strong>Norra</strong> Skogsägarna ska uppnå en avkastning på<br />
eget kapital efter skatt på åtta procentenheter. För 2009–2010<br />
blev avkastningen på eget kapital elva procent.<br />
Målet för koncernen är en rörelsemarginal på tre procent.<br />
2009–2010 blev rörelsemarginalen två procent. Soliditeten<br />
ska uppgå till minst 32 procent. För 2009–2010 uppgick<br />
soliditeten till 31 procent.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna ska ha en stark finansiell ställning<br />
som gör det möjligt att fatta långsiktiga beslut oavsett<br />
kortsiktiga konjunkturförutsättningar. Föreningen vill ha<br />
ett starkt ägande och ambitionen är att insatskapitalet bör<br />
utgöra ungefär en tredjedel av det totala egna kapitalet.
Känslighetsanalys och valutakursändringar<br />
11<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarnas resultat påverkas i stor utsträckning av<br />
faktorer som ligger utanför föreningens kontroll. Inverkande<br />
faktorer är bland annat kronans kurs gentemot våra exportvalutor,<br />
trävaruprisernas utveckling och räntan på det kapital<br />
som föreningen lånar in från medlemmar och leverantörer.<br />
Under verksamhetsåret 2009–2010 försämrades kurserna på<br />
de flesta av föreningens exportvalutor kraftigt. När kronan<br />
stärks minskar inflödet av kronor och resultatet försämras.<br />
När kronan försvagas är förhållandet det omvända.<br />
Om:<br />
• den svenska kronan stärks/försvagas med i genomsnitt en<br />
procent gentemot <strong>Norra</strong> Skogsägarnas viktigaste exportvalutor<br />
(euro, brittiska pund, norska kronor, US dollar, yen)<br />
påverkas koncernens resultat med ± 2,8 miljoner kronor,<br />
• räntan på det inlånade kapitalet förändras med en procent<br />
påverkas koncernens resultat med ± 7,6 miljoner kronor,<br />
• trävarupriserna förändras med i genomsnitt en procent<br />
påverkas koncernens resultat med ± 4,7 miljoner kronor.<br />
Valutakursförändringar under verksamhetsåret 2009–2010<br />
2009-09-01 2010-12-31 Valutans förändring i %<br />
Euro 10,19 8,98 11,9 %<br />
Brittiska pund 11,57 10,44 9,8 %<br />
Norska kronor 1,18 1,15 2,5 %<br />
US Dollar 7,11 6,76 4,9 %<br />
Yen 7,66 8,28 + 8,1 %
12 Skog–virke<br />
Virkespriset till rekordnivå<br />
<strong>Norra</strong>s skogliga verksamhet var under hösten 2009 och<br />
inledningen av 2010 i ett avvaktande läge. Trots att den<br />
löpande kontrakteringsaktiviteten endast låg på ungefär<br />
två tredjedelar av normal takt, kunde avverkningarna pågå<br />
i närapå planerad omfattning tack vare ett stort rotstående<br />
lager. Under perioden februari–september förbättrades det<br />
genomsnittliga priserbjudandet i flera steg till ”all time<br />
high” genom höjda grundprislistor och premier. Kontrakteringstakten<br />
ökade gradvis och låg under hösten på en<br />
extremt hög nivå. Som en anpassning, till det allmänna<br />
konjunkturläget för sågverksindustrin, gjordes i november<br />
en mindre korrigering nedåt på det totala priserbjudandet.<br />
Vid verksamhetsårets utgång låg priset trots det på en mycket<br />
hög nivå ur ett historiskt perspektiv.<br />
Ökad efterfrågan<br />
Virkesmarknaden hösten 2009 präglades av höga lagernivåer<br />
av massaved hos massaindustrin och på tillfälliga lagerytor i<br />
<strong>Norra</strong>s verksamhetsområde. Huvudanledningen till överskottet<br />
var långa stilleståndsperioder hos fiberindustrin tidigare<br />
under året. I det då rådande läget passade även energiindustrier<br />
på att förse sig med billig massaved. De stora lagren satte<br />
en enorm press på cellulosaråvara i affärsledet mot industrin<br />
och påverkade också i viss mån trädbränslepriserna negativt.
Skog–virke<br />
13<br />
Föreningens råvarutorg<br />
Föreningens råvarutorg<br />
(volymer i tusental m 3 f)<br />
Inköp<br />
Trädbränsle och<br />
biprodukter<br />
från sågverk<br />
Centrala<br />
rundvirkesinköp<br />
(byten)<br />
150<br />
444<br />
2 452<br />
tusental<br />
m 3 f<br />
1 858<br />
Rundvirke och<br />
trädbränsle från<br />
medlemmar och<br />
leverantörer<br />
Försäljning av<br />
biprodukter och<br />
skogsbränslen till<br />
skivindustri och<br />
bränsleanläggningar<br />
Försäljning<br />
av sågverksflis<br />
till massaindustrier<br />
Extern försäljning<br />
av massaved<br />
Tusental m 3 f under bark<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
7 %<br />
93 %<br />
204<br />
949<br />
Levererad volym<br />
Försäljning<br />
7 %<br />
93 %<br />
357<br />
2 452<br />
tusental<br />
m 3 f<br />
778<br />
6 %<br />
94 %<br />
164<br />
Uppdrag<br />
Timmer och stolpar<br />
till egen industri<br />
Extern försäljning<br />
av sågtimmer<br />
från medlemmar och leverantörer 2005/2006–2009/2010<br />
6 %<br />
94 %<br />
Leverans<br />
4 %<br />
96 %<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
Efter årsskiftet förändrades läget och de stora lagren av<br />
massaved minskade till nära normala nivåer. Det var följden<br />
av en godtagbar produktionstakt i cellulosaindustrin<br />
samt en något lägre avverkningsaktivitet i skogen. En<br />
stigande konjunktur för pappersmassa och vissa papperskvalitéer<br />
– kombinerat med en oro från cellulosaindustrin<br />
att råvarutillgången riskerade att bli knapp under andra<br />
halvåret – medförde vissa prishöjningar på massaved och<br />
cellulosaflis i affärsavtal som slöts under det första halvåret<br />
2010. Under hösten bromsades hastigheten i prisuppgången<br />
upp, en direkt konsekvens av ökad tillgång på cellulosafiber<br />
i Östersjöområdet och en fallande eurokurs.<br />
Under försommaren 2009 började priset på sågade trävaror<br />
att stiga. Trenden höll i sig under hösten men dämpades<br />
därefter. Under den följande våren tog prisuppgången fart<br />
igen. Prisnivån kulminerade i juli 2010. När den började<br />
sjunka var den cirka 200 kronor per kubikmeter lägre än<br />
den högsta prisnivån från sommaren 2007. Vid utgången<br />
av verksamhetsåret hade avsättningssituationen för sågade<br />
trävaror försämrats markant på grund av vikande efterfrågan<br />
och en stärkt kronkurs.<br />
Minskad virkesproduktion<br />
Avverkningstempot sjönk under inledningen av 2010 till<br />
följd av ett sjunkande rotstående lager och en stor andel<br />
gallringar. När virkeskontrakteringen ökade under sommaren<br />
och hösten 2010, höjdes också avverkningstakten. Totalt<br />
inmättes 1 858 000 fastkubikmeter under verksamhetsåret<br />
2009–2010, vilket är jämförbart med föregående år.<br />
Nya satsningar på biobränsle<br />
Efterfrågan på bioenergi från skogen tilltog fortlöpande med<br />
stegrad produktion av kraftvärme och pellets. <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
var en av norra Sveriges ledande aktörer inom området<br />
och försålde under verksamhetsåret omkring 1 000 000<br />
kubikmeter i stjälpt mått. Detta motsvarade en energimängd<br />
på drygt 650 gigawattimmar eller en uppvärmning<br />
av cirka 30 000 villor. Merparten av den försålda mängden<br />
utgjordes av biprodukter från sågverk och massaindustrier,<br />
exempelvis sågspån, bark och kutter. Sortimenten som ökade<br />
mest under året var skogsbränslen som grot och träddelar.<br />
För <strong>Norra</strong> Skogsägarna växer dessa volymer stadigt och<br />
omkring 30 procent av den sålda volymen består numera<br />
av skogsbränslen. 1 september 2010 gick <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
som förste aktör i norra Sverige ut med officiella prislistor<br />
för skogsbränslesortiment. Syftet med prislistorna är att<br />
förtydliga prissättning och mätningsförfarande samt att<br />
presentera vilka kvalitetskrav som gäller för skogsbränslesortiment.<br />
Under verksamhetsåret har utvecklingsprojektet<br />
”Bioenergigårdar i ett nytt landskap” fokuserat på att hitta
14<br />
Skog–virke<br />
effektivare former för uttag av nya bränsle sortiment, från<br />
bland annat energigallringar och stubbskörd. <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
ansvarar för den skogliga delen av projektet.<br />
Nytt skogsbruksavtal<br />
Under verksamhetsåret introducerades en förbättrad form<br />
av skogsbruksavtal, som är ett service- och samarbetsavtal<br />
mellan <strong>Norra</strong> Skogsägarna och den enskilde skogsägaren.<br />
Syftet med den nya formen är att använda skogsbruksplanen<br />
till att planera och prioritera skogsbruksåtgärder på fastighetsnivå.<br />
För att fånga upp den enskilde skogsägarens mål<br />
och förväntningar infördes ett årligt skogsägarsamtal som<br />
dokumenterar och beskriver vad som ska göras, när och av<br />
vem. I det nya skogsbruksavtalet erbjuds olika nivåer av<br />
service med varierande avtalslängd och planering av åtgärder.<br />
Till avtalen har även kopplats en särskild skogsbrukspremie<br />
som utgår på allt virke som levereras till <strong>Norra</strong> Skogsägarna.<br />
Skogsbrukspremiens storlek är anpassad till de olika nivåerna<br />
i skogsbruksavtalet.<br />
Skogsgödsling – en lönsam investering<br />
2009 startade <strong>Norra</strong> Skogsägarna en satsning på samordnad<br />
gödslingsverksamhet för privata skogsägare och gödslade på<br />
uppdrag totalt cirka 450 hektar genom helikopterspridning.<br />
Verksamheten ökade markant under 2010 och över 2000<br />
hektar gödslingsuppdrag utfördes i samarbete med Airlift<br />
Helicopter. Det stigande intresset för skogsgödsling är ett<br />
resultat av projektet Kraftsamling Skog, där utbildningsinsatser<br />
avsett att visa hur lönsamheten kan förbättras genom<br />
ökad tillväxt. Investering i gödsling ger i lämpliga bestånd en<br />
avkastning på tio till femton procent beroende på gödselpriset.<br />
Högre kompetens och motivation<br />
Projekt Kraftsamling Skog avslutades under 2010. Totalt deltog<br />
10 309 skogsägare i olika aktiviteter inom verksamhetsområdet.<br />
Målet var att nå 8 000 skogsägare. De viktigaste erfarenheterna<br />
från projektet, som <strong>Norra</strong> Skogsägarna kommer att fortsätta<br />
att utveckla, är demogårdarna och de välbesökta seminarier<br />
som anordnades runt om i föreningen. Sammantaget besökte<br />
7 747 skogsägare våra skogsdagar och seminarium, nästan dubbelt<br />
så många som det uppsatta målet. 2 346 personer deltog i<br />
studiecirklar och 297 skogsägare medverkade i lyckade trepartssamtal<br />
tillsammans med <strong>Norra</strong> Skogsägarna och LRF konsult.<br />
Ökad företagsamhet i skogen<br />
2010 startade projekt Krafthandling Skog som ämnar pågå till<br />
och med 2013. Projektet ägs och drivs samordnat av skogsägarföreningarna.<br />
Målgrupperna för projektet är i privata skogsägare<br />
och skogliga rådgivare (skogsinspektorer). Avsikten med<br />
projektet är att öka företagsamheten i skogen – att gå från ord
Skog–virke<br />
15<br />
till handling. Projektet fokuserar på att höja kvalitén och nyttan i rådgivning<br />
vid leverans och genomgång av ny skogsbruksplan, och vid kundmöten inför<br />
generationsskiften där skogsfastigheter ska byta ägare. Det kommer även att<br />
genomföras djupgående planering av medlemmars skogsfastigheter för att öka<br />
både produktion och avkastning. Avsikten är också att öka kontakten med vissa<br />
kategorier av skogsägare. I Kraftsamling Skog var 15 procent av deltagarna i<br />
<strong>Norra</strong>s projektområde kvinnliga skogsägare. Målsättningen i Krafthandling Skog<br />
är 20 procent. De yngre är en annan grupp som kommer att uppmärksammas.<br />
De ska ges större möjligheter till insyn i föreningen och en större förståelse<br />
för vad vi gemensamt kan göra för att skapa ett vinstgivande skogsföretag.<br />
Svenska Skogsägarplaner AB bildas<br />
Företaget Skogsägarplaner AB har bildats och ägs av de fyra skogsägarföreningarna<br />
i syftet att utveckla och förvalta system för framställning av<br />
skogsbruksplaner. Det nya systemet ersätter nuvarande pcSKOG och kommer<br />
att erbjuda möjlighet för <strong>Norra</strong> Skogsägarna att leverera och uppdatera<br />
skogsbruksplaner via webb, direkt till medlemmar. Det nya systemet kommer<br />
dessutom att erbjuda möjligheter till ekonomiska analyser av skogsbruket.<br />
Framtidens skogsentreprenörer<br />
Under verksamhetsåret har projektet ”Framtidens skogsentreprenörer”<br />
påbörjats. Projektet pågår under perioden 2010-01-01 till 2011-12-31. Ändamålet<br />
med projektet är att höja produktiviteten och lönsamheten genom<br />
att stärka entreprenörerna i sin företagarroll samt att genom utbildning<br />
se till att den generella miljöhänsynen uppfylls. Målgruppen är främst de<br />
avverkningsentreprenörer som har <strong>Norra</strong> Skogsägarna som uppdragsgivare.<br />
Effektivare verksamhetsstyrning och administration<br />
Under 2010 och 2011 utvecklas NOVA, som är ett nytt system för verksamhetsstyrning<br />
och administration av den skogliga verksamheten. Detta<br />
är ett stort projekt med syfte att effektivisera administration och verksamhetsstyrning.<br />
NOVA ersätter det tidigare systemet som driftsattes 1995 och<br />
1998. NOVA skapar också förutsättning för att utveckla en medlemswebb.
16 Industri och marknad<br />
Minskad konsumtion av trävaror i Europa<br />
Under inledningen av verksamhetsåret förbättrades de<br />
svenska sågverkens lönsamhet. En svag kronkurs och de<br />
successivt höjda priserna på sågade trävaror i utländska<br />
valutor var starkt bidragande orsaker. Det i sin tur var en<br />
följd av att Finland producerade mindre och att Ryssland<br />
hade en fallande exportkvot.<br />
Under 2010 hämtade sig den europeiska sågverksindustrin,<br />
och Finland var nu den stora vinnaren med en produktionsökning<br />
på 21 procent. Totalt hade Europa en produktionsökning<br />
på åtta procent. I Sverige ökade produktionen med fem procent.<br />
Sedan 2007 har konsumtionen av trävaror i Europa minskat<br />
med cirka 20 procent, vilket motsvarar 20 miljoner kubikmeter.<br />
Även byggstarterna har gått ned drastiskt under<br />
samma period, med 40 procent.<br />
Kombinationen av högre produktion och minskad konsumtion<br />
i Europa innebar att marknaderna i Nordafrika blev<br />
ytterst viktiga för svensk och finsk sågverksindustri. Men<br />
de Nordafrikanska marknaderna till trots, vägde negativa<br />
faktorer över och det fjärde kvartalet av 2010 blev en svag<br />
period för de svenska sågverken. Lagerökning parallellt med
Industri och marknad 17<br />
förhöjd produktion hos de europeiska sågverken ledde till<br />
att priserna pressades. Samtidigt stärktes den svenska kronan<br />
och råvarupriserna gick upp.<br />
ROT- sektorn klarade sig betydligt bättre. Under 2010<br />
stärktes sektorn av ROT-avdraget och det medförde att<br />
nybyggandet befann sig på en stabil nivå i Sverige.<br />
Utsikter för nästa år<br />
Bedömningen är att den svenska byggmarknaden blir förhållandevis<br />
god även under 2011. Någon större marknadsförbättring<br />
under det första halvåret är emellertid inte att<br />
vänta. Tillgång och efterfrågan måste nå balans innan det<br />
går att räkna med prishöjningar på trävaror. Konsumtionen<br />
i Europa kommer inte att öka i någon större utsträckning<br />
och för att uppnå balans måste Europas sågverksproduktion<br />
minska samtidigt som utbudet av varor från Ryssland<br />
inte ökar.<br />
Kina har de senaste åren kraftigt ökat sin import från<br />
Kanada och Ryssland, medan exporten från Sverige och<br />
Finland legat på en låg nivå. Vi ser ändå en tydlig tillväxt och<br />
ökat intresse för att köpa kvalitetsvaror i landet och <strong>Norra</strong><br />
Skogsägarna har därför etablerat kontakter och levererat<br />
vissa volymer. Vi kommer att vara aktiva på den kinesiska<br />
marknaden under de närmaste åren.<br />
Det är i princip omöjligt för europeiska sågverk att exportera<br />
till USA på grund av en lågt värderad amerikansk<br />
dollar och att byggandet fortfarande ligger kvar på en<br />
mycket låg nivå.<br />
Exporten till Japan ökade i viss utsträckning men många<br />
marknader drabbades av nedgångar. Finanskrisen slog, som<br />
vi tidigare nämnde, hårt mot Europamarknaderna som<br />
Danmark, Spanien, Grekland och England. Den engelska<br />
marknaden förefaller emellertid vara under återhämtning<br />
med ökad konsumtion som följd. Därför kommer <strong>Norra</strong><br />
Skogsägarna att öka företagsamheten i England nästa år.<br />
Nordafrika kommer även under 2011 att vara den viktigaste<br />
marknaden för <strong>Norra</strong> Skogsägarnas avsättning av furuvaror.<br />
Produktionsökningen i den nya såglinjen i Kåge kommer<br />
till större delen att bestå av gran, vilket ger utrymme för<br />
ökad förädling med Nordnorge och Sverige som marknader.<br />
Efterfrågan på komponenter har ökat, vilket medför
18 Industri och marknad<br />
att anläggningen i Ostvik kommer att producera i tvåskift<br />
från första kvartalet 2011.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarnas styrelsebeslut att införa FSC Controlled<br />
Wood Standard för med sig konkurrensneutralitet<br />
gentemot övriga producenter. Lönsamheten i sågverken<br />
kommer under 2011 att bli dålig om det inte blir prishöjning<br />
på sågade trävaror eller prissänkning på timmerråvaran.<br />
Fortsatt kronförstärkning kommer att försämra lönsamheten<br />
ytterligare.<br />
Kåge/Ostvik<br />
Under verksamhetsperioden nådde produktionen av sågat<br />
virke inte riktigt den budgeterade volymen. Stora om- och<br />
nybyggnationer påverkade i viss utsträckning, samtidigt som<br />
förädlingen i Kåge under en del av året inte hade underlag<br />
för att köra fulla tvåskift. Dessutom uteblev den förväntade<br />
efterfrågeökningen på komponenter under året. Ett nytt<br />
system för lagerhantering och lagerredovisning blev taget i<br />
bruk. Detta bidrog till förenkling och bättre ordning i lagret<br />
för sågade trävaror. Arbetet går vidare med att inkludera<br />
förädlade varor och lagret i Ostvik i det nya systemet.<br />
Under första delen av året färdigställdes och driftsattes timmerintaget<br />
och råsorteringen i Kåge och underhållsavdelningen<br />
flyttade till ett nytt kontor med nya verkstadslokaler. Ströintag<br />
på sågen och bolsteravskiljning i justerverket trimmades under<br />
hösten 2009. Den nya såglinjen installerades och provkördes<br />
samtidigt som driften pågick i den gamla såglinjen, och under<br />
hösten 2010 överfördes driften definitivt till den nya såglinjen.<br />
I samband med det demonterades de gamla sågmaskinerna.<br />
Genomförandet av denna stora investering följde i stort sett<br />
både tidplan och budget, och produktionsutvecklingen i den<br />
nya såglinjen visade mycket lovande tendenser.<br />
Sävar<br />
Producerade volymer uppnådde inte budget och detta hade<br />
flera orsaker. En något mindre medelstockvolym och ett<br />
antal nödvändiga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön är<br />
ett par exempel – därutöver börjar anläggningen bli sliten.<br />
En högre andel fura än på många år har bidragit till att hålla<br />
resultatet uppe vad beträffar sågat virke, men samtidigt<br />
medverkat till råvarubrist för förädlingen.<br />
Justerverket har nått full kapacitet och automatsorteringen<br />
har fungerat som planerat efter trimningen av sorteringen<br />
som gjordes under året. För närvarande finns en betydande<br />
överkapacitet jämfört med sågen och även en potential till<br />
förbättrad ekonomi i den nu betydligt mer jämna sorteringen.<br />
Produktionen i förädlingen har hållits nere något<br />
av marknadsskäl, medan volymen av hållfasthetssorterade<br />
och skarvade produkter varit högre än budgeterat.<br />
Timmerplanen har utvidgats för att klara ökad produktion<br />
och för att möjliggöra en effektivare hantering av de<br />
allt värdefullare bränslesortimenten. Uppvärmningen av<br />
kontoret har konverterats till fjärrvärme och den gamla
Industri och marknad<br />
19<br />
Industriverksamheten<br />
Produktion Medeltal<br />
2009–2010 anställda<br />
Kåge Såg<br />
Sågad vara 175 500 m 3 91<br />
Förädlad vara 44 800 m 3<br />
Sävar Såg<br />
Sågad vara 195 200 m 3 93<br />
Förädlad vara 61 500 m 3<br />
Lycksele Såg<br />
Sågad vara 0 m 3 12<br />
Förädlad vara 2 200 m 3<br />
Ostvik Komponent<br />
Förädlad vara 11 300 m 3 18<br />
Agnäs stolpfabrik<br />
Bastade stolpar 87 300 st 8<br />
Impregnering 2 500 m 3<br />
XL-Bygg <strong>Norra</strong><br />
Skellefteå, Umeå och Lycksele<br />
Försäljning 23 000 m 3 56<br />
Koncernens externa leveranser<br />
Trävaror 369 500 m 3<br />
Stolpar<br />
49 500 st<br />
Produktion av sågade varor<br />
Sågad vara 370 700 m 3<br />
Exportandel 67 %<br />
pannan har försetts med bättre rökgasrening. Den gamla<br />
personalbyggnaden revs och en ny uppförs på samma plats.<br />
Agnäs<br />
Inflödet av stolpar var jämnt och höll den planerade<br />
nivån. Konjunkturen för stolpar har dock befunnit sig i<br />
en rejäl svacka under det gångna året. Anledningen var<br />
den svaga ekonomin i Europa och övriga världen. Statliga<br />
myndigheter och andra aktörer sköt inköp av stolpar på<br />
framtiden, vilket ledde till en tuffare konkurrenssituation<br />
med många lågprisländer som agerade på marknaden. Dessa<br />
sammantagna faktorer medförde att lagret av stolpar blev<br />
rekordstort, eftersom produktionen samtidigt var normal.<br />
Det stora lagret orsakade utrymmesbrist och en mindre<br />
yta i anslutning till industriområdet inhyrdes. Dessutom<br />
gjordes en ändring av lagrets utformning för att klara lagerökningen<br />
och en begränsning av inkörningen för att hålla<br />
nere lager nivån. Totalrenovering av barkmaskinen gjordes<br />
under verksamhetsåret, och planering av ombyggnad av<br />
intaget till svarven blev påbörjad.<br />
Lycksele sågverksområde<br />
Samtliga anställningar upphörde under året, och det sista<br />
virkespaketet har lastats ut. De flesta anställda har övergått<br />
till annan anställning eller till eget företagande och endast<br />
ett fåtal personer är fortfarande arbetssökande. Under året<br />
har flertalet kontakter tagits med intresserade köpare av<br />
maskinerna och vissa mindre delar av maskinutrustningen i<br />
hyvleriet har sålts. Ett magasin har demonterats och flyttats<br />
till Kåge. Kontakter i syfte att hyra ut eller sälja hela eller<br />
delar av fastigheten har tagits under året. För att underlätta<br />
detta gjordes även en del mindre ombyggnationer.
20<br />
Byggvaruhandel<br />
Omsättning för XL-Bygg <strong>Norra</strong><br />
i Skellefteå, Umeå och Lycksele<br />
Miljoner kronor 2007/2008–2009/2010<br />
Mkr<br />
200<br />
2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
175<br />
150<br />
125<br />
100<br />
75<br />
50<br />
25<br />
2007/2008<br />
2008/2009<br />
2009/2010<br />
0<br />
Skellefteå Umeå Lycksele Totalt<br />
Varumärket etablerat<br />
Varumärket XL-Bygg är nu etablerat. Det visar undersökningar<br />
och analyser både bland proffs- och privatkonsumenter. Ett konkret<br />
exempel på detta är att varumärket tar plats bland de tio<br />
som stärkts mest under året. Effekten kommer delvis av den fina<br />
service som byggvaruhandeln kan stoltsera med. Bäst betyg i<br />
branschen med god marginal, hela 36 procent bättre än närmaste<br />
konkurrenten Beijer. Utvecklingen av varumärket kommer<br />
att följas noggrant även under kommande verksamhetsår.<br />
Relevant att notera är även att försäljningen till proffskonsumenter<br />
ökade markant i förhållande till konsumentförsäljningen,<br />
men att den sistnämnda trots det stått för en<br />
inkomstökning sett mot föregående år.<br />
Såväl virkesvolym som virkespriser steg under 2010. Virkesvolymen<br />
ökade med 16 procent under det sista kvartalet<br />
jämfört med motsvarande period senaste verksamhetsår.<br />
Detta samtidigt som priserna var ungefär 15 procent högre.<br />
Försäljningen av pellets var snabbt växande och stod för<br />
1,6 procent av den totala omsättningen.<br />
Skellefteå<br />
XL-Bygg i Skellefteå hade ett resultat som överträffade<br />
alla förväntningar under 2010 med en stor ökning av omsättningen.<br />
Nyckeltalen låg högt placerade jämfört med<br />
andra XL-Bygganläggningar i Sverige. Nya fräscha konfe<br />
Personalsiffor för respektive enhet<br />
Antal anställda<br />
i Skellefteå, Umeå och Lycksele<br />
Antal anställda 2007/2008–2009/2010<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
2007/2008<br />
2008/2009<br />
2009/2010<br />
Skellefteå Umeå Lycksele Totalt
Byggvaruhandel<br />
21<br />
Virkesandel av total försäljning, per enhet, för<br />
XL-Bygg <strong>Norra</strong> i Skellefteå, Umeå och Lycksele<br />
Procent 2007/2008–2009/2010<br />
Procent<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
2007/2008<br />
2008/2009<br />
2009/2010<br />
2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
2007/2008<br />
2008/2009<br />
2009/2010<br />
2007/2008<br />
2008/2009<br />
Skellefteå Umeå Lycksele<br />
2009/2010<br />
renslokaler blev byggda och dessa kommer att ge rum för<br />
större kundaktiviteter och utbildningar. Utbyggnaden är<br />
ett led i att ytterligare stärka relationerna med de viktigaste<br />
kunderna. Konkurrenssituationen hårdnar nästa år då en<br />
ny aktör öppnar butik i Skellefteå. Med det i åtanke har<br />
XL-Bygg i Skellefteå arbetat proaktivt och redan slutit avtal<br />
med ett antal nya kunder för 2011.<br />
Umeå<br />
Butiken i Umeå hade under oktober invigning av sin köksutställning.<br />
För det affärssegmentet uppgick försäljningen<br />
under de första fyra månaderna till 350 000 kronor. Under året<br />
stärktes organisationen genom anställning av en företagssäljare<br />
med avsikt att förbättra relationen med byggföretagen – den<br />
viktigaste kundgruppen. Målet att öka tillväxten under 2010<br />
nåddes inte i önskad utsträckning, men det långsiktiga arbetet<br />
kommer att fortsätta under kommande verksamhetsår.<br />
Lycksele<br />
Lyckselebutiken inriktade sig i stor omfattning på effektiviseringsåtgärder<br />
och resultatmässigt var året ett kliv framåt<br />
med ett nollresultat. Under 2011 kommer fokus att ligga<br />
på att öka vinstmarginalen genom fortsatt bearbetning av<br />
stora industrikunder och på kompetensutveckling. Under<br />
2010 slutade dåvarande platschef och en tillförordnad tillsattes.<br />
Befattningen kommer att få en permanent lösning<br />
under nästa år. Även tjänsten som butiksansvarig kommer<br />
att tillsättas. XL-Bygg i Lycksele driver en uthyrningsdepå<br />
för Cramo, ett mycket lyckosamt samarbete som utvecklats<br />
bra tack vare ett antal stora objekt.
22 Medlemmar<br />
Föreningen och<br />
skogsbruksverksamheten<br />
Antal<br />
medlemskap<br />
Ansluten<br />
areal (ha)<br />
1 september 2009 13 638 1 214 131<br />
Inträden under<br />
verksamhetsåret + 838<br />
Utträden under<br />
verksamhetsåret 465<br />
Korrigeringar + 11<br />
Antal medlemskap<br />
2010-12-31 14 022 1 217 567<br />
Utöver ovanstående<br />
tillkommer delägare i<br />
gemensamma<br />
medlemskap 2 163<br />
Total 16 185<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna växer<br />
Under 2010 passerade det totala antalet medlemmar 16 000.<br />
Medlemsantalet är ett mått på föreningens betydelse inom<br />
privatskogsbruket och ett tecken på att det finns ett intresse<br />
för <strong>Norra</strong> Skogsägarna. Ett större medlemsantal gör också att<br />
vi når fler skogsägare med information och att föreningen<br />
får en större demokratisk legitimitet och därmed större<br />
tyngd i näringspolitiska frågor.<br />
Antalet nya medlemmar var ungefär dubbelt så många<br />
som förra verksamhetsåret. Framför allt under månaderna<br />
oktober och november 2010 blev många skogsägare nya<br />
medlemmar. Då tillkom 249 av verksamhetsårets totalt 838<br />
nya medlemmar.<br />
Anledningen till att de månaderna var så betydande är att<br />
virkeskontrakteringen under hösten var mycket stark och att<br />
föreningens priserbjudande särskilt gynnade medlemmarna.<br />
Förbättrad servicegrad via medlemswebb<br />
I slutet av verksamhetsåret påbörjades arbetet med att utveckla<br />
en helt ny webbplats för föreningens medlemmar.<br />
Bland annat kommer varje medlem att ges möjlighet till<br />
en egen profilsida. Här ska man, via inloggning, kunna se<br />
samlad information om sin fastighet, sin skogsbruksplan,<br />
sina konton samt avslutade och planerade uppdrag. Tanken<br />
är att varje medlem på ett enkelt sätt ska kunna få ett samlat<br />
Medlemsfastigheter fördelade<br />
efter areal per 2010-12-31<br />
Arealintervall<br />
Antal fastigheter<br />
Intill 10 ha 947<br />
11–25 ha 2 549<br />
26–50 ha 3 498<br />
51–100 ha 4 054<br />
101–200 ha 2 728<br />
201–400 ha 1 096<br />
401–700 ha 164<br />
701–1000 ha 27<br />
1001–2000 ha 4<br />
2000 ha och därutöver 7<br />
Ej skogsägande 1 959<br />
Total 17 033
Medlemmar<br />
23<br />
grepp om de affärer man har med föreningen. Medlemswebben<br />
är planerad att lanseras i slutet av 2011.<br />
Skogsdagar och informationsmöten<br />
Ett stort antal skogsdagar, skogskvällar, seminarier och informationsmöten<br />
har anordnats under året – arrangemang som<br />
överlag har varit välbesökta. Skogsbruksplaner, gallring, röjning,<br />
skogsgödsling samt biobränslen är några av de ämnen som<br />
stått på dagordningen. Lägg därtill en stor mängd aktiviteter<br />
inom projektet Kraftsamling Skog. Lokala informationsmöten<br />
har bland annat avhandlat skatte- och fastighetsjuridiska frågor<br />
samt frågor om markavsättning till naturvård.<br />
Föreningsstämma<br />
Ordinarie föreningsstämma 2010 hölls på Parken Konferens<br />
i Örnsköldsvik. Sju motioner hade inkommit till stämman.<br />
Därtill behandlades frågan angående val av styrelseordförande<br />
i <strong>Norra</strong> Skogsägarna. Ärendet gällde i grunden en<br />
motion 18:6 till stämman 2009. Styrelsen för Nordmalings<br />
sbo ville med denna motion få till stånd en ändring så att<br />
föreningsstämman väljer både ordförande och vice ordförande.<br />
Efter beredning i en därför utsedd arbetsgrupp<br />
föreslog ordförandekonferensen enhälligt att motionen 18:6<br />
från stämman 2009 skulle avslås. Stämman beslutade utan<br />
debatt att bifalla ordförandekonferensens förslag.<br />
Vid valet av styrelseledamöter beslutade stämman att följa<br />
valberedningens förslag att styrelsen skulle utgöras av tio<br />
ordinarie stämmovalda ledamöter varav fem skulle väljas<br />
intill ordinarie föreningsstämma 2012.<br />
Stämman valde<br />
Tomas Johansson, Lövånger;<br />
Hans Eliasson, Vindeln;<br />
Gunilla Kjellsson, Sidensjö samt<br />
Kjell-Allan Jonsson, Skellefteå.<br />
Beredning av valberedning hade genomförts regionvis.<br />
Stämman beslutade att valberedningen skulle bestå av<br />
totalt åtta ledamöter, två från varje region utan ersättare<br />
där hälften av ledamöterna skulle utses intill ordinarie<br />
föreningsstämma 2012.<br />
Från region Luleå valdes Gunnar Liljebäck, Överkalix,<br />
från region Skellefteå Göran Lööv, Skellefteå;<br />
från region Umeå Svarte Swartling, V. Norrfors och<br />
från region Örnsköldsvik valdes Anders Jonsson, Aspeå.<br />
Kontaktinformation till styrelsen samt valberedningen finns<br />
på föreningens hemsida www.norra.se<br />
Utmärkelser<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarnas guldnål utdelades till:<br />
Paul Dahlgren, Västra Örträsk,<br />
Elvar Hellström, Butsjöböle,<br />
Bertil Eriksson, Yttersel samt<br />
Kurt Salomonsson, Hädanberg.
24<br />
HR<br />
Bättre arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro<br />
HR (Human Resources) är benämningen på hanteringen<br />
av mänskliga resurser i ett företag och hur organisationer<br />
arbetar operativt och strategiskt med sin personal. Med<br />
övergången från att vara en personalavdelning till att<br />
vara en HR-avdelning vill <strong>Norra</strong> Skogsägarna ytterligare<br />
poängtera den mänskliga resursen i verksamheten. Kreativa<br />
och engagerade medarbetare i en god arbetsmiljö är<br />
framgångsreceptet att ta sikte mot. I sin tur generar dessa<br />
ett gott kundbemötande som stärker vår konkurrenskraft.<br />
Gott ledarskap samt möjligheter att utvecklas, och att kunna<br />
påverka sin arbetssituation, är andra viktiga faktorer.<br />
Fortsatt prioritering på bättre arbetsmiljö<br />
Både antalet arbetsolycksfall och sjukfrånvaron minskade<br />
under året. Den totala sjukfrånvaron låg på 2,62 procent.<br />
Förbättrande åtgärder för arbetsmiljön genomfördes i verksamheten,<br />
både med avseende på fysiska och psykosociala<br />
faktorer. Dessutom systematiserades arbetsmiljöarbetet med<br />
Antal anställda per kommun<br />
Umeå 167<br />
Skellefteå 138<br />
Lycksele 40<br />
Örnsköldsvik 17<br />
Bjurholm 12<br />
Luleå 10<br />
Piteå 4<br />
Storuman 4<br />
Vindeln 3<br />
Robertfors 3<br />
Boden 2<br />
Kalix 3<br />
Nordmaling 3<br />
Haparanda 2<br />
Norsjö 2<br />
Vännäs 2<br />
Arvidsjaur 1<br />
Sollefteå 1<br />
Vilhelmina 1<br />
Totalt 415
HR<br />
25<br />
Tjänsteuppvaktning<br />
Hedersgåva för 25 års anställning tilldelades:<br />
Peter Andersson, Norum<br />
Allan Högdahl, <strong>Norra</strong> Tväråmark<br />
Sune Viklund, Skellefteå<br />
Michael Karlsson, Kåge<br />
Andel kvinnliga och<br />
manliga antällda<br />
Andelen manliga och kvinnliga anställda<br />
Antal helårsanställda 415<br />
Kvinnor 48 st = 11,6 %<br />
Män 367 st = 88,4 %<br />
367 48<br />
415 st<br />
helårsanställda<br />
Som underlag vid<br />
beräkningen av<br />
medeltalet anställda<br />
har den officiellt fastställda<br />
årsarbetstiden<br />
av 1 562 timmar använts.<br />
Det flyttade räkenskapsåret<br />
har temporärt ökat underlaget till 2 082 timmar.<br />
Andel kvinnliga och<br />
manliga antällda<br />
månatliga uppföljningar av inkomna rapporter på tillbud och<br />
olycksfall. Syftet är att identifiera, och att hitta åtgärder för<br />
att förhindra skador av viss karaktär. Årets arbetsmiljöundersökning<br />
visade att medarbetarna upplevde att arbetsmiljön<br />
hade förbättrats sedan föregående undersökning. Samtidigt<br />
urskildes även förbättringsområden att arbeta vidare med.<br />
Det årliga medarbetarsamtalet var ett annat viktigt verktyg<br />
för att nå resultat. Ett nytt underlag för samtal utarbetades<br />
och byggde på målsättning och målnedbrytning till enskild<br />
individnivå. Samtliga chefer blev utbildade i verktyget.<br />
Jämställdhet och ökad mångfald<br />
Jordbruksdepartementet efterfrågade en ökning av<br />
andelen kvinnor i skoglig verksamhet och vid framtagandet<br />
av dessa strategier hade <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
representanter närvarande. Jämställdhetsarbetet kommer<br />
att vara viktigt de närmaste åren. Aktivt arbete<br />
med att locka kvinnor att söka sig till verksamheten<br />
kommer att genomföras med avseende på att skapa en<br />
arbetsmiljö som lämpar sig för både kvinnor och män.<br />
Den utfärdade planen från 2009 gäller och kommer att<br />
vara grunden i arbetet. Vägen till hög kompetensnivå och<br />
förbättrad psykosocial arbetsmiljö ska bygga på mångfald i<br />
alla led och processer. Målet är att öka andelen kvinnor i vår<br />
skogliga och industriella verksamhet. Viktigt att poängtera<br />
är att kvalifikationerna har varit, och alltid kommer att vara,<br />
avgörande för en rekrytering.<br />
Sjukfrånvaro 2005/2006–2009/2010<br />
Total sjukfrånvaro i förhållande till den ordinarie arbetstiden<br />
Total sjukfrånvaro i förhållande till den ordinarie arbetstiden<br />
%<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
11,6 % 88,4 %
26 Miljö<br />
PEFC står för<br />
”Programme for the Endorsement of<br />
Forest Certification schemes” vilket betyder<br />
”Program för bekräftelse av skogscertifieringssystem”.<br />
Ökad energieffektivitet och miljövård<br />
Under verksamhetsåret har många åtgärder genomförts för<br />
att förbättra de miljömässiga förhållandena.<br />
För att minska stoftutsläppen installerades nya multicykloner<br />
i pannan vid Ostvik komponent och i den gamla<br />
pannan vid Sävar såg. Det påbörjades även utredningar<br />
för att säkerställa att bullret från såganläggningen i Sävar<br />
och komponentfabriken i Ostvik inte översteg gällande<br />
riktvärden för ljudnivåer. Rapporterna beräknas vara klara<br />
i början av 2011.<br />
På länsstyrelsens uppdrag gjordes under våren 2010 en<br />
riskklassning och inventering avseende förorenade områden,<br />
MIFO 1, på Ostvik komponents fastighet. Risken för<br />
föroreningar i mark och vatten bedömdes som måttlig och<br />
följaktligen krävdes inga ytterligare åtgärder. Miljöteknisk<br />
undersökning och riskbedömning genomfördes även på<br />
industrifastigheten där Lycksele såg tidigare bedrev sin<br />
sågverksamhet. Inga föroreningar påträffades med halter<br />
över riktvärdena. Ändå kommer <strong>Norra</strong> Skogsägarna, enligt
Miljö<br />
27<br />
tillsynsmyndighetens beslut, att genomföra uppföljande<br />
mätningar på grundvatten och intilliggande vattendrag.<br />
Hektar<br />
60 000<br />
50000<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
Miljöcertifieringar<br />
2005/2006–2009/2010<br />
2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010<br />
Säsong<br />
Energibesparingar<br />
Under året fortsatte arbetet med att öka energieffektiviteten<br />
på våra anläggningar, bland annat genom deltagande i programmet<br />
för energieffektivisering. Sedan inledningen av 2010<br />
deltar <strong>Norra</strong> Skogsägarna även i ett energibesparingsprojekt,<br />
EESI, som drivs av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans<br />
med ett tiotal svenska sågverk. Målet med projektet<br />
är att minska energiförbrukningen med 20 procent till 2020.<br />
Miljömål för skador på mark och vatten<br />
Inom ramen för <strong>Norra</strong> Skogsägarnas projekt ”Framtidens skogsentreprenörer”<br />
utbildades kring 70 skogsentreprenörer från<br />
regionerna Örnsköldsvik och Skellefteå i naturvårdshänsyn,<br />
hänsyn till vattenmiljöer och kulturmiljö. Det skedde under<br />
hösten 2010 och motsvarande utbildning kommer att genomföras<br />
i regionerna Umeå och Luleå under 2011. Utbildning för<br />
inspektorer och entreprenörer hölls beträffande begränsningar<br />
av körskador, vilket genomfördes i samarbete med SMF och<br />
Skogforsk. Ett nytt internt miljömål infördes avseende skador<br />
på mark och vatten. <strong>Norra</strong> Skogsägarna publicerade tillsammans<br />
med övriga skogsägareföreningar en ny bok om skogens<br />
vatten, med syftet att öka kunskapen och intresset för dessa<br />
frågor bland medlemmar, anställda och entreprenörer.<br />
PEFC<br />
Under verksamhetsåret reviderades PEFC:s skogsstandard<br />
i arbetsgrupper där <strong>Norra</strong> Skogsägarna var representerade.<br />
Den reviderade standarden ska överlämnas till internationella<br />
PEFC för vidare behandling innan den tas i bruk. Målet<br />
med PEFC är att främja ett bärkraftigt skogsbruk med god<br />
balans mellan skogsproduktion, miljövård och sociala intressen.<br />
Under verksamhetsåret certifierades totalt 34 385 hektar<br />
fördelade på 320 avtal. <strong>Norra</strong> Skogsägarna har nu, i sin roll<br />
som paraplyorganisation, certifierat 406 345 hektar, varav 338<br />
276 hektar är produktiv skogsmark. Totalt finns 2 582 avtal<br />
tecknade och åtgärder har vidtagits för att certifieringstakten<br />
ska vara ännu högre under nästa verksamhetsår.<br />
Interna och externa revisioner<br />
Inom ramen för våra certifikat genomfördes det under året<br />
86 interna revisioner fördelade på de olika verksamheterna.<br />
Därtill utfördes 100 interna revisioner av PEFC-certifierade<br />
skogsägare. Externa revisioner utfördes vid två olika tillfällen<br />
under året och nio olika verksamheter reviderades i samband<br />
med dessa. 19 revisionsavvikelser noterades, hanterades och<br />
avslutades under året.<br />
Skogsbruksplaner<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna var fortsatt marknadsledande när det<br />
gällde att upprätta skogsbruksplaner till privata skogsägare.<br />
Under verksamhetsåret planlades 40 000 hektar produktiv<br />
skogsmark. Arbetet utfördes av cirka 25 säsongsanställda<br />
planläggare och entreprenadföretag.
28 Förvaltningsberättelse<br />
Förvaltningsberättelse för 2009 – 2010<br />
För att förenkla den operativa verksamheten samt bokslutsprocessen<br />
beslutade 2010 års föreningsstämma om<br />
en ändring av räkenskapsåret från brutet räkenskapsår till<br />
kalenderår. Detta innebär att räkenskapsåret som redovisas<br />
nedan omfattar 16 månader.<br />
Styrelsen och verkställande direktören för <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
får härmed avge årsredovisning och koncernredo visning för<br />
räkenskapsåret 1 september 2009–31 december 2010.<br />
Allmänt om verksamheten<br />
Den skogliga verksamheten var under hösten 2009 och<br />
inledningen av 2010 i ett avvaktande läge. Trots att den<br />
löpande kontrakteringen endast låg på ungefär två tredjedelar<br />
av normal takt, kunde avverkningarna pågå i så gott<br />
som planerad omfattning tack vare ett stort rotstående<br />
lager. Under perioden februari–september förbättrades det<br />
genomsnittliga priserbjudandet i flera steg genom höjda<br />
grundprislistor och premier. Kontrakteringstakten ökade<br />
gradvis och låg under hösten på en extremt hög nivå. Trots<br />
en anpassning till det allmänna konjunkturläget för sågverksindustrin,<br />
låg priset vid verksamhetsårets utgång på<br />
en mycket hög nivå ur ett historiskt perspektiv.<br />
Marknaden för sågade trävaror var i början av verksamhetsåret<br />
god, lagren var låga och trävarupriserna steg. Sverige
Förvaltningsberättelse 29<br />
hade en svag valuta som underlättade i konkurrensen<br />
på den globala marknaden. Under sensommaren och<br />
hösten 2010 försvagades dock färdigvarumarknaderna<br />
och trävarupriserna började falla samtidigt som sågverken<br />
belastades med ökade råvarukostnader. Kombinationen<br />
av högre produktion och minskad konsumtion i Europa<br />
innebar att marknaderna i Nordafrika blev ytterst viktiga<br />
för svensk sågverksindustri. Lagerökning parallellt med<br />
förhöjd produktion hos de europeiska sågverken ledde<br />
dock till att priserna pressades. Samtidigt stärktes den<br />
svenska kronan och råvarupriserna steg.<br />
Koncernen<br />
Koncernen har under verksamhetsåret utgjorts av moderföreningen<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna ekonomisk förening, de<br />
helägda rörelsedrivande dotterbolagen Sävar Såg & Hyvleri<br />
AB, Lycksele Trävaru AB och Fastigheten Kvarteret<br />
Skogen Nr 1 AB samt de vilande dotterbolagen <strong>Norra</strong><br />
Massivträ AB och Skogsägarnas Energi AB.<br />
Industriverksamheten vid Sävar Såg & Hyvleri drivs i<br />
föreningens regi. Trä- och byggmaterialhandeln bedrivs<br />
under namnet XL-Bygg <strong>Norra</strong>. Föreningens rörelsekostnader<br />
belastas med hyreskostnader för dotterföretagens<br />
anläggningar med 3,1 miljoner kronor.<br />
I moderföretaget bedrivs verksamheterna rundvirkeshandel<br />
inklusive skogsbrukstjänster samt industrirörelse<br />
med produktion av sågade, hyvlade och förädlade trävaror<br />
såväl som impregnerade trävaror och stolpar.<br />
Medlemmar och insatskapital<br />
Medlemsantalet har ökat stadigt under verksamhetsåret.<br />
Antalet unika medlemmar den 31 december 2010 var<br />
14 022. Härutöver tillkommer 2 163 personer såsom<br />
delägare i gemensamt ägda fastigheter. Under året har
30 Förvaltningsberättelse<br />
838 medlemmar erhållit inträde medan 465 medlemmar<br />
har lämnat föreningen.<br />
Den anslutna arealen produktiv skogsmark uppgår nu till<br />
1 217 567 hektar (varav 7 000 hektar utgörs av föreningens<br />
eget skogsinnehav). Medlemmarnas inbetalda insatskapital<br />
sänktes med 375 000 kronor och uppgick vid bokslutet till<br />
97,2 miljoner kronor. Tillsammans med emitterat insatskapital<br />
uppgår insatskapitalet till 145,3 miljoner kronor.<br />
Miljö<br />
En stor del av <strong>Norra</strong> Skogsägarnas verksamhet är tillståndspliktig<br />
enligt miljöbalken. Detta gäller produktionen av<br />
stolpar och impregneringen av virke i Agnäs samt träindustrirörelsen<br />
i Sävar, Kåge och Ostvik. Föreningen har<br />
erforderliga tillstånd enligt miljöbalken för den industriella<br />
verksamhet som bedrivs. <strong>Norra</strong> Skogsägarna är certifierade<br />
i enlighet med ISO 9001 samt enligt den senaste<br />
ISO 14001-standarden för miljöledning. Industrierna är<br />
dessutom certifierade enligt den standard som gäller för<br />
energiledning. Såväl skog som industri är certifierade<br />
enligt PEFC.<br />
HR/Personal<br />
Under året har antalet helårsanställda ökat med tre personer<br />
till 415. Den skogliga organisationen sysselsätter 98 personer,<br />
industriverksamheten 222 samt byggvaruhandeln 56<br />
personer. Satsningen på kompetenshöjande åtgärder inom<br />
företagets samtliga verksamhetsområden har fortsatt under<br />
året. För att ytterligare poängtera den mänskliga resursen<br />
i verksamheten, övergick personalavdelningen till att benämnas<br />
HR-avdelning.<br />
Verksamhet<br />
Skog-Virke: Under perioden 1 september 2009 till och med 31<br />
december 2010 inmättes totalt en virkesfångst om 1 858 000<br />
fastkubikmeter. Verksamheten med biprodukter och energisortiment<br />
bibehåller en mycket stark marknadsposition och<br />
biobränslevolymerna från skogen har utvecklats positivt
Förvaltningsberättelse<br />
31<br />
och försäljningen omfattade cirka 1 000 000 kubikmeter<br />
i stjälpt mått. Under perioden stärktes åter timmer- och<br />
massavedspriserna för medlemmarna till rekordnivåer.<br />
Industri: I början av verksamhetsåret var marknaden för<br />
sågade trävaror god, lagren var låga och trävarupriserna<br />
steg. Under sensommaren och hösten försvagades dock<br />
färdigvarumarknaden och trävarupriserna började falla.<br />
Trävaruproduktionen vid föreningens sågverk uppgick under<br />
året till 371 000 kubikmeter sågad vara. Av försäljningen<br />
har 67 procent exporterats. Stolpproduktionen i Agnäs<br />
stolpfabrik uppgick till 87 254 stolpar.<br />
Byggvaruhandel: Affärsområdet XL-Bygg förbättrade sitt<br />
resultat jämfört med föregående år, främst på grund av<br />
resultatförbättringar i Lycksele samt Skellefteå. Butiken i<br />
Skellefteå redovisar ett resultat som överträffar alla förväntningar,<br />
med en stor ökning av omsättningen.<br />
Nettoomsättning, resultat och finansiell ställning<br />
Nettoomsättning: <strong>Norra</strong> Skogsägarnas omsättning under 16<br />
månader uppgår till 2 101 miljoner kronor och omräknat<br />
till tolv månader blir det en sänkning med fyra procent<br />
jämfört med föregående verksamhetsår. Den lägre omsättningen<br />
beror på minskad försäljningsvolym på trävaror<br />
och massaved.<br />
Resultat: Föreningens resultat efter finansnetto uppgår till<br />
60,3 miljoner kronor. Föreningens finansnetto uppgår 13,2<br />
miljoner kronor. För koncernen redovisas ett resultat efter<br />
finansnetto om 60,7 miljoner kronor. Föreningens likviditet<br />
har under perioden varit god och soliditeten uppgår till<br />
31 procent. Den goda likviditeten beror på att stora belopp<br />
har varit placerade i korta ränteprodukter. Föreningen har en<br />
låg risk i sin finansiella portfölj eftersom endast en mindre del
32<br />
Förvaltningsberättelse<br />
av den totala portföljen är placerad i aktier. Övrigt innehav<br />
är ränte- och kapitalskyddade placeringar med hög rating.<br />
Investeringar<br />
Under första delen av året färdigställdes och driftsattes<br />
timmerintaget och råsorteringen i Kåge. Den nya såglinjen<br />
installerades och provkördes samtidigt som driften pågick i<br />
den gamla såglinjen. Under hösten 2010 överfördes driften<br />
definitivt till den nya såglinjen. Under året har investeringar<br />
motsvarande 96,2 miljoner kronor genomförts.<br />
Forskning och utveckling<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna investerade drygt 4,5 miljoner kronor<br />
på FoU-verksamhet under verksamhetsåret. Förutom forskningen<br />
via Skogforsk och kunskapsprojektet Kraftsamling<br />
Skog, satsade föreningen i projekt som rör utveckling av nya<br />
skogsbruksplaner samt anläggning och skötsel av fröplantager<br />
för förädlade skogsplantor. Dessutom är föreningen delaktig i<br />
ett större temaforskningsprogram inom SLU, ”Future Forest”,<br />
som syftar till att ge ökad tillväxt i norra Sveriges skogar.<br />
Den industriella FoU-verksamheten bedrivs i huvudsak<br />
genom konsortiet TräCentrum Norr. TräCentrum Norr<br />
har en stor del av sin FoU-verksamhet koncentrerad till<br />
Skellefteå vid Luleå tekniska universitet. I övrigt deltar<br />
industrin bland annat i gemensamma forskningssatsningar<br />
via Skogsindustriernas trämekaniska sektion.<br />
Inom trävarumarknadsområdet deltar <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
även i finansieringen av fortsättningen på Timber<br />
2000-kampanjen. Denna kampanj inriktar sig i första hand<br />
mot marknaderna i Storbritannien, Frankrike samt Asien.<br />
Föreningsstyrning<br />
Arbetet i styrelsen för <strong>Norra</strong> Skogsägarna styrs av den<br />
arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande<br />
styrelsemöte. Arbetsordningen reglerar arbetsfördelningen<br />
mellan styrelsen, styrelsens ordförande, styrelsens utskott<br />
och verkställande direktören. Arbetsordningen reglerar även<br />
enskilda styrelseledamöters arbetsuppgifter gällande medlemsfrågor<br />
och näringspolitik samt verkställande direktörens<br />
instruktion för ekonomisk rapportering och redovisning.<br />
Bedömningar 2011<br />
Det råder en stor osäkerhet i marknaden om i vilken<br />
rikt ning trävarupriserna framöver kommer att ta vägen.<br />
Konjunktur uppgången i Europa har bromsats upp eftersom<br />
flera europeiska länder är tungt skuldsatta. Stora ekonomiska<br />
stödprogram är vidtagna men det finns ändå risk att dessa<br />
länder tappar sin betalningsförmåga. En svagare euro är en<br />
nackdel för exportförsäljningen.
Förvaltningsberättelse 33<br />
Under de senaste fyra åren har Sveriges export av sågade<br />
trävaror till huvudmarknaden Europa fallit successivt som en<br />
följd av finanskris, lågkonjunktur, historiskt höga timmerpriser<br />
och minskat byggande. Jämfört med 2006, då den svenska<br />
trävaruexporten kulminerade, var fjolårets exportvolym till<br />
Europa cirka 25 procent lägre. I absoluta tal handlar det om<br />
en minskning med cirka 25 miljoner kubikmeter jämfört<br />
med 2006. Samtidigt har också exporten till USA rasat efter<br />
kollapsen på den amerikanska husmarknaden. I detta läge har<br />
Nordafrika och Mellanöstern blivit räddningsplankor för de<br />
svenska sågverken – i första hand för de som sågar furuträvaror.<br />
Men krisen i Nordafrika och Mellanöstern, som i januari<br />
2011 inleddes med den så kallade ”Jasminrevolutionen” i<br />
Tunisien, påverkar nu den svenska trävaruexporten negativt.<br />
Så länge konsumtionen av sågade trävaror inte ökar i<br />
Europa finns det en risk för att överutbudet av trävaror ökar<br />
ytterligare om oroligheterna eskalerar och sprider sig än mer.<br />
Marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern kännetecknas<br />
av ung och växande befolkning och god ekonomisk<br />
tillväxt, inte minst inom bostadssektorn. Nordafrika svarar<br />
för 20 procent av den totala svenska trävaruexporten med<br />
Egypten som den enskilt största afrikanska marknaden.<br />
Krisen i Nordafrika och Mellanöstern kommer därför<br />
olägligt för de svenska sågverken som redan brottas med<br />
historiskt höga timmerpriser och en krona som blivit allt<br />
starkare, vilket lett till krympande marginaler.<br />
Om inte oroligheterna i Nordafrika och Mellanöstern<br />
sprids ytterligare eller utvecklas till rena inbördeskrig bedöms<br />
dock inte effekterna bli så dramatiska. Det kanske handlar<br />
om en månads uteblivna leveranser.<br />
Cellulosaindustrins marknadsförutsättningar är goda.<br />
Generellt präglas dock råvarumarknaden vid bokslutstillfället<br />
av ett rundvirkesöverskott och en viss prispress. Balans<br />
förväntas dock uppnås under det kommande verksamhetsåret.<br />
För <strong>Norra</strong> Skogsägarna innebär det att avsättningen<br />
av massaved bedöms bli tillfredställande.<br />
Disposition av vinstmedel<br />
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till föreningsstämmans<br />
förfogande stående vinstmedel, kronor 159 578 836, disponeras<br />
på följande sätt:<br />
Till medlemmarna utbetalas 4 procent<br />
på insatskapitalet 7 483 000<br />
Till reservfonden avsätts 2 160 000<br />
I ny räkning balanseras 149 935 836<br />
Av koncernens fria egna kapital, 158 354 836 kronor, föreslås 2 160 000<br />
kronor bli överfört till bundna reserver. Gällande företagets resultat och<br />
ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar<br />
med tillhörande bokslutskommentarer.
34<br />
Styrelse och revisorer<br />
Styrelse<br />
Valda intill ordinarie stämma januari 2011<br />
Ordinarie ledamöter<br />
Tomas Mörtsell, Kaskeluokt, Storuman<br />
Torgny Hardselius, Sjulsmark<br />
Tomas Mörtsell, 41<br />
Företagare från Kaskeluokt,<br />
Storuman. Tidigare sboordförande<br />
och styrelseledamot.<br />
Styrelse ord förande<br />
sedan 2005.<br />
Berndt Bregmo, 70<br />
Umebo, med skog i Malå,<br />
styrelseledamot sedan 2005<br />
och tidigare VD för Kon sum<br />
Nord. Lämnade styrelseuppdraget<br />
under 2010.<br />
Hans Eliasson, 65<br />
Vindelnbo som bland<br />
mycket annat är ordförande<br />
och huvud ägare i Cranab.<br />
Lämnade styrelseuppdraget<br />
under 2010.<br />
Torgny Hardselius, 55<br />
Jord- och skogsbrukare,<br />
entre prenör och maskinsäljare<br />
från Långträsk,<br />
Sjulsmark. Styrelseledamot<br />
sedan 2006.<br />
Thomas Johansson, 56<br />
Skogsägare från Lövånger<br />
som är skogs- och lantbruksansvarig<br />
på Swedbank.<br />
Ordi narie ledamot i styrelsen<br />
sedan 2001.<br />
Jan Jonsson, Piteå<br />
Elisabeth Sandberg, Boden<br />
Valda intill ordinarie stämma januari 2012<br />
Ordinarie ledamöter<br />
Tomas Johansson, Lövånger<br />
Kjell-Allan Jonsson, Skellefteå<br />
Gunilla Kjellsson, Sidensjö<br />
Ordinarie ledamöter utsedda av de anställda<br />
Mauritz Öjbrandt, Umeå<br />
Sune Viklund, Skellefteå<br />
Jan Jonsson, 55<br />
Företagsledare och Tekn. Dr.<br />
från Piteå. Styrelseledamot i<br />
bland annat YouCall och Dina<br />
Försäkringar Nord. Leda mot i<br />
styrelsen sedan 2009.<br />
Kjell-Allan Jonsson, 61<br />
Direktör bosatt i Skellefteå.<br />
Tidigare VD för bland andra<br />
Masonite och Skellefteå<br />
Snickericentral. Ledamot i<br />
styrelsen sedan 2010.<br />
Gunilla Kjellsson, 44<br />
Busschaufför från Sidensjö.<br />
Skogsbrukare och ledamot i<br />
styrelsen sedan 2004. Gunilla<br />
är bland annat lokalavdelningsordförande<br />
i LRF.<br />
Elisabeth Sandberg, 53<br />
Specialpedagog från Boden<br />
med skogsfastighet i Bodträskfors.<br />
Ledamot sedan 2007<br />
samt aktiv inom Luleå-Boden<br />
sbo och Säf-kvin norna.<br />
Sune Viklund, 55<br />
Sågverksarbetare på Kåge<br />
såg samt revisor i GS-facket<br />
avd.15 norr. Sune är skogsägare<br />
tillsammans med sina<br />
syskon.<br />
2011-03-03 tillträdde Pär Lärkeryd som ny VD för <strong>Norra</strong> Skogsägarna.<br />
Personliga suppleanter<br />
Fredrik Samuelsson, Umeå<br />
Marcus Nilsson, Bygdeå<br />
Tf verkställande direktör och ledamot<br />
av styrelsen<br />
Eva-Maria Ekström, Umeå<br />
Sammanträden<br />
Styrelsen har under verksamhetsåret haft<br />
18 protokollförda möten.<br />
Mauritz Öjbrandt, 50<br />
Skogsinspektor i Umeå,<br />
bosatt i Ersmark, Umeå.<br />
Anställd i föreningen sedan<br />
1990 och ordförande i<br />
Skogstjänstemannaklubben.<br />
Eva-Maria Ekström, 44<br />
Tf VD för <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
sedan mars 2010.<br />
Anställd i föreningen från<br />
1998 och ekonomichef<br />
sedan 1999.<br />
Valberedning<br />
Svarte Swartling, Umeå (ordf.)<br />
Anders Jonsson, Lögdeå<br />
Gunnar Liljebäck, Överkalix<br />
Göran Lööv, Skellefteå<br />
Deserée Olovsson, Robertsfors<br />
Lars-Gunnar Olsson, Långviksmon<br />
Per Stenvall, Roknäs<br />
Pär Holmström, Umeå<br />
Kontaktinformation till val bered ningen finns på föreningens hemsida<br />
www.norra.se<br />
Revisorer<br />
Ordinarie<br />
Anders Lundin, Roknäs<br />
Kenneth Olsson, Kasa, Husum<br />
Ernst & Young, Wilhelm Sande<br />
Personliga suppleanter<br />
Gunilla Blomberg, Lövånger<br />
Lennart Granström, Granö<br />
Ernst & Young, Patric Birgersson
Resultaträkningar 2009-09-01–2010-12-31 (tusental kronor) 35<br />
Koncern Koncern Moderförening Moderförening<br />
Not 2009–2010 2008–2009 2009–2010 2008–2009<br />
Rörelsens intäkter<br />
Nettoomsättning 1 2 101 311 1 652 691 2 100 042 1 651 813<br />
Förändring av lager av produkter<br />
i arbete, färdiga varor samt pågående<br />
arbete för annans räkning 32 628 55 676 32 628 55 676<br />
Övriga rörelseintäkter 13 493 14 859 13 493 14 859<br />
2 147 432 1 611 874 2 146 163 1 610 996<br />
Rörelsens kostnader<br />
Råvaror och förnödenheter 400 880 411 669 -400 880 411 669<br />
Efterlikvid – – – –<br />
Handelsvaror 597 417 445 261 597 417 445 261<br />
Övriga externa kostnader 813 021 624 445 815 243 626 893<br />
Personalkostnader 2 -249 191 205 076 249 191 205 076<br />
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 3 -39 451 38 974 36 361 32 088<br />
Övriga rörelsekostnader – 308 – 308<br />
Rörelseresultat 47 472 -113 859 47 071 -110 299<br />
Resultat från finansiella poster<br />
Resultat från andelar i intressebolag 343 177 – –<br />
Resultat från övriga värdepapper och fordringar<br />
som är anläggningstillgångar 4 7 385 7 383<br />
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 5 21 781 28 375 22 105 28 620<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter 6 8 917 11 802 8 915 11 802<br />
Resultat efter finansiella poster 60 672 -97 848 60 254 -93 864<br />
Bokslutsdispositioner<br />
Erhållna koncernbidrag – – 129 233<br />
Lämnade koncernbidrag – – 142 3 279<br />
Förändring av avskrivning utöver plan 7 – – 24 599 4 111<br />
Förändring av periodiseringsfond 7 – – 10 000 34 429<br />
Resultat före skatt 60 672 -97 848 45 642 -58 370<br />
Skatt på årets resultat 8 -13 863 26 910 10 038 14 595<br />
Årets resultat 46 809 -70 938 35 604 -43 775
36 Balansräkningar, tillgångar 2010-12-31 (tusental kronor)<br />
Koncern Koncern Moderförening Moderförening<br />
Not 2010-12-31 2009-08-31 2010-12-31 2009-08-31<br />
Tillgångar<br />
Anläggningstillgångar<br />
Immateriella anläggningstillgångar 9<br />
Goodwill – – – –<br />
– – – –<br />
Materiella anläggningstillgångar 9<br />
Byggnader och mark 129 752 112 149 91 426 75 335<br />
Maskiner och andra tekniska anläggningar 182 458 82 858 182 458 82 858<br />
Inventarier, verktyg och installationer 7 129 6 911 7 065 6 758<br />
Pågående nyanläggningar och förskott avseende<br />
materiella anläggningstillgångar 4 157 66 347 4 157 66 347<br />
323 496 268 265 285 106 231 298<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Andelar i koncernföretag 10 – – 9 188 9 188<br />
Fordringar hos koncernföretag – – 6 100 6 339<br />
Andelar i intresseföretag 11 997 654 95 95<br />
Andra långfristiga värdepappersinnehav 12 307 88 307 88<br />
Uppskjuten skattefordran 18 12 615 22 653 12 615 22 653<br />
Andra långfristiga fordringar 1 540 1 793 1 540 1 793<br />
Fordringar hos intresseföretag 13 229 265 229 265<br />
15 688 25 453 30 074 40 421<br />
Summa anläggningstillgångar 339 184 293 718 315 180 271 719<br />
Omsättningstillgångar<br />
Varulager med mera<br />
Råvaror och förnödenheter 57 017 44 468 57 017 44 468<br />
Varor under tillverkning 12 497 18 305 12 497 18 305<br />
Färdiga varor och handelsvaror 198 029 179 010 198 029 179 010<br />
Förskott till virkesleverantörer 74 300 64 426 74 300 64 426<br />
341 843 306 209 341 843 306 209<br />
Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 189 713 172 017 188 953 172 017<br />
Fordringar hos koncernföretag – – 27 549 25 720<br />
Skattefordran 12 772 13 035 12 620 13 035<br />
Övriga fordringar 4 437 1 688 4 402 1 523<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 25 902 22 747 25 865 22 705<br />
232 824 209 487 259 389 235 000<br />
Kortfristiga placeringar<br />
Övriga kortfristiga placeringar 15 409 202 493 417 409 202 493 417<br />
Kassa och bank 79 765 86 023 78 634 84 491<br />
Summa omsättningstillgångar 1 063 634 1 095 136 1 089 068 1 119 117<br />
Summa tillgångar 1 402 818 1 388 854 1 404 248 1 390 836
Balansräkningar, eget kapital och skulder 2010-12-31 (tusental kronor) 37<br />
Koncern Koncern Moderförening Moderförening<br />
Not 2010-12-31 2009-08-31 2010-12-31 2009-08-31<br />
Eget kapital och skulder<br />
Eget kapital 16<br />
Bundet eget kapital<br />
Insatskapital 145 328 145 703 145 328 145 703<br />
Bundna reserver/Reservfond 128 556 117 453 61 097 61 097<br />
273 884 263 156 206 425 206 800<br />
Fritt eget kapital<br />
Balanserad vinst 111 546 195 003 123 975 169 166<br />
Årets resultat 46 809 70 938 35 604 43 775<br />
158 355 124 065 159 579 125 391<br />
Summa eget kapital 432 239 387 221 366 004 332 191<br />
Obeskattade reserver<br />
Ackumulerade avskrivningar utöver plan 7 – – 58 059 33 460<br />
Periodiseringsfonder 7 – – 32 000 42 000<br />
Summa obeskattade reserver – – 90 059 75 460<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för pensioner 17 55 174 54 653 55 174 54 653<br />
Avsättning för uppskjuten skatt 18 23 781 19 956 – –<br />
78 955 74 609 55 174 54 653<br />
Långfristiga skulder<br />
Skulder till kreditinstitut 1 160 2 357 1 160 2 357<br />
Skulder till koncernföretag – – 246 246<br />
Långfristiga skulder till virkesleverantörer 19 374 572 376 653 374 572 376 653<br />
375 732 379 010 375 978 379 256<br />
Kortfristiga skulder<br />
Skulder till koncernföretag – – 2 289 2 227<br />
Förskott från kunder 1 311 674 1 311 674<br />
Skulder till virkesleverantörer 379 382 330 903 379 382 330 903<br />
Skulder till övriga leverantörer 80 641 90 003 80 509 89 682<br />
Skatteskulder – 312 – –<br />
Övriga skulder 10 062 23 234 9 869 23 193<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 44 496 102 888 43 673 102 597<br />
515 892 548 014 517 033 549 276<br />
Summa eget kapital och skulder 1 402 818 1 388 854 1 404 248 1 390 836<br />
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser<br />
Ställda säkerheter 21 1 160 2 357 1 160 2 357<br />
Ansvarsförbindelser 22 7 872 6 809 7 872 6 809
38<br />
Kassaflödesanalys (tusental kronor)<br />
Koncern Koncern Moderförening Moderförening<br />
2009/2010 2008/2009 2009/2010 2008/2009<br />
Den löpande verksamheten<br />
Resultat efter finansiella poster 60 672 -97 848 60 254 -93 864<br />
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera 38 475 41 428 35 728 34 365<br />
99 147 -56 420 95 982 -59 499<br />
Betald skatt 263 -11 707 415 -11 707<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 99 410 -68 127 96 397 -71 206<br />
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital<br />
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 35 634 13 344 -35 634 13 344<br />
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 23 600 24 069 -24 804 25 699<br />
Ökning(-)/Minskning(+) av kortfristiga placeringar 84 215 106 237 84 215 106 237<br />
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelseskulder 32 122 25 985 -32 243 28 085<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 92 269 101 508 87 931 102 159<br />
Investeringsverksamheten<br />
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 96 238 -114 604 -91 725 -114 127<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 710 4 606 2 710 5 704<br />
Investeringar i finansiella tillgångar 219 – -219 –<br />
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar – 24 – 24<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -93 747 -109 974 -89 234 -108 399<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Ut/Inbetalning av insatskapital 375 1 109 -375 1 109<br />
Upptagna lån – 9 636 – 9 636<br />
Amortering av låneskulder 3 278 – -3 278<br />
Förändring av långfristiga fordringar 289 1 521 528 1 521<br />
Utbetald insatsränta 1 416 -7 998 -1 416 7 998<br />
Erhållna koncernbidrag – – 129 233<br />
Lämnade koncernbidrag – – -142 3 279<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4 780 4 268 -4 554 1 222<br />
Årets kassaflöde 6 258 -4 198 -5 857 5 018<br />
Likvida medel vid årets början 86 023 90 221 84 491 89 509<br />
Likvida medel vid årets slut 79 765 86 023 78 634 84 491<br />
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys<br />
Betalda räntor och erhållen utdelning<br />
Erhållen utdelning 705 875 705 875<br />
Erhållen ränta 18 513 13 367 18 838 13 613<br />
Erlagd ränta 8 915 11 802 8 915 11 802<br />
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet med mera<br />
Av- och nedskrivningar av tillgångar 39 451 38 974 36 361 32 088<br />
Resultatandel intresseföretag 343 177 – –<br />
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar 1 154 -4 229 -1 154 4 229<br />
Resultat vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar – 413 – 413<br />
Avsättning till pensioner 521 6 093 521 6 093<br />
38 475 41 428 35 728 34 365
Noter till resultat- och balansräkningar<br />
39<br />
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer (belopp i tusental kronor om inget annat anges)<br />
Allmänna redovisningsprinciper<br />
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen<br />
och Bokföringsnämndens allmänna råd. Föreningen<br />
följer inte Akutgruppens uttalande om aktieägartillskott och<br />
koncernbidrag, då föreningen valt att i enlighet med tidigare<br />
praxis redovisa koncernbidrag i resultaträkningen.<br />
Värderingsprinciper med mera<br />
Tillgångar, avsättning och skulder har värderats till anskaffningsvärden<br />
respektive nominella belopp om inget annat anges nedan.<br />
Fordringar och skulder i utländsk valuta<br />
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till<br />
balans dagens kurs alternativt till terminskurs. Kursdifferenser<br />
på kortfristiga fordringar och skulder ingår i rörelseresultatet,<br />
medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas<br />
bland finansiella poster.<br />
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar<br />
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden<br />
och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker<br />
vid bestående värdenedgång.<br />
Följande avskrivningstider tillämpas:<br />
Byggnader___________________________________ 20–50 år<br />
Markanläggningar (75 % av anskaffningsvärdet)_______ 20 år<br />
Maskiner och andra tekniska anläggningar__________ 5–15 år<br />
Inventarier, verktyg och installationer_______________ 3–5 år<br />
Skatt<br />
Föreningen och koncernen tillämpar Redovisningsrådets rekommendation<br />
RR 9 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell<br />
skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som skall betalas<br />
eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell<br />
skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt<br />
balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader<br />
mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.<br />
I föreningen redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten<br />
skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade<br />
reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.<br />
Varulager<br />
Färdiga varor värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och<br />
verkliga värdet. Råvaror, halvfabrikat och övriga lagervaror värderas<br />
till det lägsta av anskaffnings- och återanskaffningsvärdet.<br />
Erforderligt avdrag för inkurans görs.<br />
Fordringar<br />
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp<br />
varmed de beräknas inflyta.<br />
Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt<br />
gjorda avskrivningar redovisas i de enskilda företagen som ackumulerade<br />
överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver.<br />
Likvida placeringar<br />
Likvida placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen<br />
till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.<br />
Transaktioner med närstående<br />
Inga betydande transaktioner har genomförts på andra än<br />
marknadsmässiga villkor med sådana närstående parter som<br />
definieras i ÅRL 5. 12a.<br />
Koncernredovisning<br />
Koncernredovisningen omfattar moderföreningen <strong>Norra</strong> Skogsägarna<br />
ek. för. och samtliga dotterbolag där moderföreningen<br />
innehade mer än 50 procent av röstetalet. Koncernredovisningen<br />
upprättas enligt Redovisningsrådets rekommendation nr. 1:00.<br />
Av moderföreningens totala inköp och försäljning avser<br />
5 322 780 kronor (4 515 803) av inköpen och 160 911 kronor<br />
(328 537) av försäljningen andra företag inom koncernen.
40 Noter<br />
Not 1<br />
Nettoomsättning per rörelsegren<br />
och geografisk marknad<br />
Nettoomsättning<br />
KoncernenModerföreningen<br />
per rörelsegren 09/10 09/10<br />
Skogsbruk och virkeshandel 1 162 764 1 162 764<br />
Industri 726 630 726 630<br />
Byggvaruhandel 210 602 210 602<br />
Övrigt 1 315 46<br />
Summa 2 101 311 2 100 042<br />
varav export 514 381 514 381<br />
Nettoomsättning per<br />
KoncernenModerföreningen<br />
geografisk marknad 09/10 09/10<br />
Sverige (SE) 1 586 930 1 585 661<br />
Norge (NO) 90 393 90 393<br />
Egypten (EGY) 67 292 67 292<br />
Algeriet (AL) 55 002 55 002<br />
Japan (JAP) 43 252 43 252<br />
Tunisien (TU) 37 839 37 839<br />
England (GB) 34 323 34 323<br />
Frankrike (FR) 29 548 29 548<br />
Grekland (GR) 27 370 27 370<br />
Marocko (MA) 24 641 24 641<br />
Tyskland (DE) 19 141 19 141<br />
Israel (IL) 14 038 14 038<br />
Finland (FI) 10 385 10 385<br />
Polen (PL) 9 806 9 806<br />
Albanien (ALB) 9 264 9 264<br />
Italien (IT) 8 136 8 136<br />
Spanien (ES) 6 568 6 568<br />
Thailand (TH) 5 557 5 557<br />
Slovenien(SI) 5 124 5 124<br />
Danmark (DK) 3 639 3 639<br />
Holland (NL) 3 165 3 165<br />
Belgien (BE) 2 894 2 894<br />
Cypern (CY) 2 351 2 351<br />
Kina 1 762 1 762<br />
Sudan 1 432 1 432<br />
Turkiet (TR) 764 764<br />
Jordanien (JO) 326 326<br />
Estland (EST) 259 259<br />
Irland (IE) 109 109<br />
Summa 2 101 311 2 100 042<br />
Skillnaden mellan koncernen och föreningen under Övrigt är<br />
Skogen Hus och externa vaktmästartjänster.<br />
Not 2 Uppgifter om personal samt<br />
ersättningar till styrelse och revisorer<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
Medeltal anställda, antal 09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Kvinnor 48 49 48 49<br />
Män 367 363 367 363<br />
Summa 415 412 415 412<br />
Könsfördelning i företagsledningen<br />
Andel kvinnor 09/10 08/09<br />
Styrelse och VD 24 % 23 %<br />
Övriga ledande befattningshavare 20 % 21 %<br />
Sjukfrånvaro, i procent 09/10 08/09<br />
Total sjukfrånvaro i förhållande till<br />
den ordinarie arbetstiden 2,6 % 3,3 %<br />
Långtidssjukfrånvaro i relation<br />
till den totala sjukfrånvaron 30,8 % 39,5 %<br />
Sjukfrånvaro män 2,4 % 3,1 %<br />
Sjukfrånvaro kvinnor 4,5 % 5,2 %<br />
Anställda, –29 år 2,3 % 2,5 %<br />
Anställda, 30–49 år 2,5 % 3,3 %<br />
Anställda, 50 år– 2,9 % 3,5 %<br />
Löner, ersättningar och sociala kostnader (kkr)<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Styrelse, VD och v.VD 7 403 3 622 7 403 3 621<br />
Övriga anställda 172 341 130 952 172 341 130 952<br />
Summa 179 744 134 574 179 744 134 573<br />
Under året har VD Bo T Holm erhållit 2 023 kkr, tf VD Eva-Maria<br />
Ekström har erhållit 856 kkr och v.VD Mats Boström har erhållit 1 291<br />
kkr i lön och ersättning. Ordförande Tomas Mörtsell har erhållit<br />
571 kkr i arvode och ersättning. Ytterligare 1 565 kkr har reserverats<br />
för avgångsvederlag och semesterersättning till föregående VD.<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Sociala kostnader 68 146 64 185 68 146 64 185<br />
Varav pensionskostn. VD, v.VD 1 602 672 1 602 672<br />
Varav övrig pensionskostnad 9 151 15 225 9 151 15 225<br />
Utestående pensionsförpliktelse till föregående VD uppgår till<br />
471 kkr.<br />
Arvode och kostnadsersättning till revisorer (kkr)<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Revisionsuppdrag,<br />
Ernst & Young AB 598 566 598 554<br />
Ernst & Young AB 276 200 276 200<br />
Övriga revisorer 98 23 98 23<br />
Not 3<br />
Avskrivningar och nedskrivningar på<br />
immateriella och materiella anläggningstillgångar<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Byggnader 3 306 2 779 1 709 1 147<br />
Nedskrivning byggnader – 4 061 – –<br />
Markanläggningar 2 067 1 616 663 499<br />
Skogsfastigheter 626 1 415 626 1 415<br />
Maskiner och andra<br />
tekniska anläggningar 28 878 18 544 28 878 18 544<br />
Nedskrivning Maskiner och<br />
andra tekniska anläggningar – 4 633 – 4 633<br />
Inventarier, verktyg och<br />
installationer 4 574 3 694 4 485 3 618<br />
Goodwill – 744 – 744<br />
Nedskrivning Goodwill – 1 488 – 1 488<br />
Summa 39 451 38 974 36 361 32 088<br />
Not 4<br />
Resultat från övriga värdepapper och<br />
fordringar som är anläggningstillgångar<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Ränteintäkter 7 30 -7 30<br />
Reaförlust vid försäljning<br />
av aktier och andelar – -415 – -413<br />
Summa 7 -385 -7 -383
Noter<br />
41<br />
Not 5 Övriga ränteintäkter<br />
och liknande resultatposter<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Avkastning finansiella<br />
placeringar*) 21 738 -2 150 21 738 -2 150<br />
Förändring nedskrivningar<br />
finansiella placeringar -1 831 27 959 -1 831 27 959<br />
Ränteintäkter, leverantörer 198 425 198 425<br />
Ränteintäkter, kunder 239 198 239 198<br />
Ränteintäkter, koncernföretag – – 327 254<br />
Övrigt 1 437 1 943 1 434 1 935<br />
Summa 21 781 28 375 22 105 28 620<br />
*) Omsättning värdepappershandel 444 Mkr. Kostnad sålda<br />
värdepapper 422 Mkr.<br />
Not 6<br />
Räntekostnader och liknande<br />
resultatposter<br />
Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Räntekostnader<br />
virkesleverantörer 5 180 9 516 5 180 9 516<br />
Räntekostnader bank 19 14 19 14<br />
Övrigt 3 718 2 272 3 716 2 272<br />
Summa 8 917 11 802 8 915 11 802<br />
Not 7<br />
Obeskattade reserver<br />
Moderföreningen<br />
Periodiseringsfonder 09/10 08/09<br />
Avsatt till periodiseringsfond tax 08 18 000 28 000<br />
Avsatt till periodiseringsfond tax 09 14 000 14 000<br />
Avsatt till periodiseringsfond tax 11 – –<br />
Summa 32 000 42 000<br />
Ackumulerade avskrivningar utöver plan Moderföreningen<br />
09/10 08/09<br />
Byggnader, markanläggningar 826 907<br />
Maskiner, inventarier 56 726 32 046<br />
Skogsmark 507 507<br />
Summa 58 059 33 460<br />
Utgående balans 90 059 75 460<br />
Not 8 Skatt på årets resultat Koncernen Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Uppskjuten skattekostnad(-)intäkt(+) Avseende temporära skillnader -13 863 26 910 -10 038 14 595<br />
Totalt redovisad skattekostnad - 13 863 26 910 -10 038 14 595<br />
Balansräkningen<br />
Not 9<br />
Immateriella och materiella anläggningstillgångar<br />
Koncernen Pågående Byggnader, mark, Maskiner Inventarier Skogsmark Patent Goodwill Summa<br />
nyanläggn. markanläggn.<br />
Ingående anskaffningsvärde 66 347 169 221 493 257 41 781 58 798 383 3 720 833 507<br />
Omklassificering 66 347 2 357 63 990 – – – – –<br />
Investeringar 4 157 21 244 65 797 5 040 – – – 96 238<br />
Försäljning/utrangering – – -10 018 -3 514 – – – -13 532<br />
Utgående anskaffningsvärde 4 157 192 822 613 026 43 307 58 798 383 3 720 916 213<br />
Ingående avskrivningar – -101 808 -406 154 -34 482 -10 000 -383 -2 232 -555 059<br />
Försäljning/utrangering – – 8 709 3 266 – – – 11 975<br />
Årets avskrivningar enligt plan – 5 373 -28 878 -4 574 -626 – – -39 451<br />
Utgående ack. avskrivn. enl. plan – -107 181 -426 323 -35 790 -10 626 -383 -2 232 -582 535<br />
Utgående planenligt restvärde 4 157 85 641 186 703 7 517 48 172 – 1 488 333 678<br />
Ingående nedskrivningar – 4 061 -4 245 -388 – – -1 488 -10 182<br />
Utgående ack.nedskr – -4 061 -4 245 -388 – – -1 488 -10 182<br />
Utgående redovisat värde 4 157 81 580 182 458 7 129 48 172 – – 323 496<br />
Taxeringsvärde 128 456 109 360<br />
Moderföreningen Pågående Byggnader, mark,<br />
nyanläggn. markanläggn.<br />
Maskiner Inventarier Skogsmark Goodwill Summa<br />
Ingående anskaffningsvärde 66 347 59 918 493 257 40 714 58 798 3 720 722 754<br />
Omklassificeringar -66 347 2 357 63 990 – – – –<br />
Investeringar 4 157 16 731 65 797 5 040 – – 91 725<br />
Försäljning/utrangeringar – – -10 018 -3 514 – – -13 532<br />
Utgående anskaffn.värde 4 157 79 006 613 026 42 240 58 798 3 720 800 947<br />
Ingående avskrivningar – -33 380 406 154 -33 568 -10 000 2 232 -485 334<br />
Försäljningar/utrangeringar – – 8 709 3 266 – – 11 975<br />
Årets avskrivningar enligt plan – -2 372 28 878 -4 485 -626 – -36 361<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivning enligt plan – -35 752 426 323 -34 787 -10 626 2 232 -509 720<br />
Utgående planenligt restvärde 4 157 43 254 186 703 7 453 48 172 1 488 291 227<br />
Ingående nedskrivningar – – 4 245 -388 – 1 488 -6 121<br />
Utgående ack.nedskr – – -4 245 -388 – -1 488 -6 121<br />
Utgående redovisat värde 4 157 43 254 182 458 7 065 48 172 – 285 106<br />
Taxeringsvärde 30 491 109 360
Noter<br />
43<br />
Not 10 Andelar i koncernföretag<br />
Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter<br />
Specifikation av aktier i dotterföretag: Eget Bokfört värde<br />
Org.nr. Säte Antal Andel % kapital Resultat 10-12-31 09-08-31<br />
Lycksele Trävaru AB 556049-6480 Umeå 10 000 st 100 2 520 142 2 430 2 430<br />
Sävar Såg & Hyvleri AB 556089-3793 Umeå 1 000 st 100 3 939 – 2 558 2 558<br />
Fastigh. Kvarteret Skogen Nr. 1 AB 556052-4380 Umeå 100 st 100 1 175 – 4 150 4 150<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna Energi AB 556114-5821 Umeå 100 st 100 130 – 50 50<br />
<strong>Norra</strong> Massivträ AB 556534-0493 Umeå 1 000 st 100 116 – – –<br />
Summa aktier i dotterföretag 9 188 9 188<br />
Ingående redovisat värde 9 188<br />
Utgående redovisat värde 9 188<br />
I huvudsak fordringar på fraktstöd, försäkringsersättning och utförda tjänster för<br />
avverkningsuppdrag och skogsbruksplaner.<br />
Not 11 Andelar i intresseföretag<br />
Koncernen<br />
Moderföreningen<br />
Ingående redovisat värde 654 95<br />
Årets resultatandel 343 –<br />
Utgående redovisat värde 997 95<br />
Specifikation av föreningens . innehav av aktier och andelar i intresseföretag<br />
. Andel i % 1) Justerat EK/årets resultat 2) Bokfört värde<br />
Scan Pole Ltd, Storbritannien . 33,33 933/343 95<br />
1) Här avses ägarandelen av kapitalet. Denna överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.<br />
2) Med justerat eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna kapital. Med årets resultat avses ägarandelen<br />
av företagets resultat efter skatt.<br />
Not 12 Andra långfristiga värdepappersinnehav<br />
Aktier och andelar Koncernen Moderföreningen<br />
Ingående redovisat värde 88 88<br />
Årets anskaffningar 219 219<br />
Utgående redovisat värde 307 307<br />
Not 13 Fordringar hos intresseföretag<br />
Koncernen<br />
Moderföreningen<br />
Ingående fordran 265 265<br />
Årets amortering 36 36<br />
Utgående fordran 229 229<br />
Not 15 Kortfristiga placeringar<br />
Koncernen<br />
Moderföreningen<br />
Bokfört Marknads- Bokfört Marknadsvärde<br />
värde värde värde<br />
Obligationer med ursprunglig<br />
löptid längre än 1 år*) 246 482 252 580 246 482 252 580<br />
Extern förvaltning i aktier<br />
och aktiefonder*) 29 817 31 881 29 817 31 881<br />
Räntebärande värdepapper *) 132 903 132 689 132 903 132 689<br />
Summa 409 202 417 150 409 202 417 150<br />
*) Aktier och obligationer är värderade till anskaffningsvärde. För de obligationer<br />
där avkastningen inte längre styrs av ett underliggande index har nedskrivning<br />
gjorts till ett beräknat nuvärde.<br />
Aktieportföljernas fördelning på branscher per balansdagen i procent<br />
Industri 21 %<br />
Finans 38 %<br />
Telekommunikation 5 %<br />
Råvaror 11 %<br />
Hälsovård 8 %<br />
IT 6 %<br />
Sällanköpsvaror 7 %<br />
Energi 4 %
44 Noter<br />
Not 16 Eget kapital<br />
Not 18 Avsättningar för skatter<br />
Koncernen<br />
Insatskapital Bundna reserver Fritt eget kapital<br />
Ingående balans 09-09-01 145 703 117 453 124 065<br />
Nettoförändring av insatskapital - 375 – –<br />
Ränta på insatser – – 1 416<br />
Förskjutning mel. bundet o. fritt kapital – 11 103 -11 103<br />
Årets resultat – – 46 809<br />
Utgående balans 145 328 128 556 158 355<br />
Moderföreningen Insatskapital Reservfond Fritt eget kapital<br />
Ingående balans 09-09-01 145 703 61 097 125 391<br />
Tillfört genom insatsavdrag 5 807 – –<br />
Återbet. till avgående medlemmar -6 182 – –<br />
Ränta på insatser – – 1 416<br />
Årets resultat – – 35 604<br />
Utgående balans 145 328 61 097 159 579<br />
Till medlemmar som har utträtt under verksamhetsåret har insatser utbetalats löpande.<br />
Redovisad uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld kan hänföras till följande:<br />
Koncernen<br />
Moderföreningen<br />
Uppskjuten skattefordran 09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Hänförlig till temporära skillnader 12 615 22 653 12 615 22 653<br />
Uppskjuten skatteskuld 09/10 08/09<br />
Byggnader och mark 313 348<br />
Skogsfastigheter 133 134<br />
Maskiner och inventarier 14 919 8 428<br />
Periodiseringsfond 8 416 11 046<br />
Summa 23 781 19 956<br />
Not 19 Långfristiga skulder till virkesleverantörer<br />
Förfallotidpunkt, efter 5 år från balansdagen<br />
Skulder betalningsplan 20 512<br />
Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter<br />
Not 17 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser<br />
09/10 08/09<br />
Pensionsskuld vid årets början 54 653 48 560<br />
Årets avsättning 521 6 093<br />
Pensionsskuld vid årets slut 55 174 54 653<br />
Därav planpensioner hos FPG/PRI 52 570 50 328<br />
Därav pensionsförpliktelser SPP Liv 2 528 4 161<br />
Därav kreditförsäkring hos FPG 76 164<br />
Ställda säkerheter för pensions förpliktelser<br />
Företagsinteckningar – –<br />
Koncernen<br />
Moderföreningen<br />
Uppskjuten skattefordran 09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Socialförsäkringsskuld 8 441 8 700 8 441 8 700<br />
Semesterlöneskuld 13 825 10 848 13 825 10 848<br />
Upplupna räntor – 3 060 – 3 060<br />
Övrigt 22 230 80 280 21 407 79 989<br />
Summa 44 496 102 888 43 673 102 597<br />
Not 21 Ställda säkerheter<br />
Koncernen<br />
Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
För egna skulder och avsättningar<br />
Pantsatta värdepapper 1 160 2 357 1 160 2 357
Noter<br />
45<br />
Not 22 Ansvarsförbindelser<br />
Koncernen<br />
Moderföreningen<br />
09/10 08/09 09/10 08/09<br />
Garantiåtaganden FPG/PRI 1 051 974 1 051 974<br />
Tecknade ej inbetalda insatser 4 480 4 480 4 480 4 480<br />
Borgensförbindelser 2 341 1 355 2 341 1 355<br />
Summa 7 872 6 809 7 872 6 809<br />
Umeå den 3 mars 2011<br />
Tomas Mörtsell Torgny Hardselius Jan Jonsson<br />
ordförande<br />
vice ordförande<br />
Thomas Johansson Kjell-Allan Jonsson Gunilla Kjellsson<br />
Elisabeth Sandberg Sune Wiklund Mauritz Öjbrandt<br />
Eva-Maria Ekström<br />
tf. verkställande direktör<br />
Vår revisionsberättelse har lämnats den 3 mars 2011<br />
Anders Lundin<br />
Kenneth Olsson<br />
Wilhelm Sande, auktoriserad revisor
46 Revisionsberättelse<br />
Till föreningsstämman i<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna ek. förening<br />
organisationsnummer 794000-2665<br />
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen<br />
och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens<br />
förvaltning i <strong>Norra</strong> Skogsägarna ek. förening för<br />
räkenskapsåret 2009-09-01 – 2010-12-31. Det är styrelsen<br />
och verkställande direktören som har ansvaret för<br />
räkenskaps handlingarna och förvaltningen och för att<br />
års redo visningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovis<br />
ningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är<br />
att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen<br />
och förvaltningen på grundval av vår revision.<br />
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i<br />
Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen<br />
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss<br />
om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte<br />
innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar<br />
att granska ett urval av underlagen för belopp och annan<br />
information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår<br />
också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens<br />
och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att<br />
bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen<br />
och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen<br />
och koncernredovisningen samt att utvärdera<br />
den samlade informationen i årsredovisningen och<br />
koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande<br />
om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder<br />
och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma<br />
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är<br />
ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat<br />
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören<br />
på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska<br />
föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens<br />
stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för<br />
våra uttalanden nedan.<br />
Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats<br />
i enlighet med årsredovisningslagen och ger en<br />
rättvisande bild av föreningens och koncernens resultat<br />
och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.<br />
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens<br />
och koncernredovisningens övriga delar.<br />
Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resul taträkningen<br />
och balansräkningen för föreningen och för<br />
koncernen, disponerar vinstmedlen enligt för slaget i förvaltningsberättelsen<br />
och beviljar styrelsens leda möter och<br />
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.<br />
Umeå den 3 mars 2011<br />
Anders Lundin<br />
Kenneth Olsson<br />
Wilhelm Sande, auktoriserad revisor
Fem års sammandrag, koncernen<br />
47<br />
Resultatposter<br />
2009/2010 2008/2009 2007/2008 2006/2007 2005/2006<br />
(16 månder)<br />
Omsättning Mkr 2 101,3 1 653,0 1 840,0 1 580,0 1 483,0<br />
Rörelseresultat Mkr 47,5 -113,9 80,7 104,3 32,2<br />
Avskrivningar enligt plan Mkr 39,4 28,8 26,9 33,0 35,2<br />
Finansiella poster netto Mkr 13,2 16,0 -42,1 8,9 10,1<br />
Resultat efter finansnetto Mkr 60,7 97,8 38,6 113,2 42,4<br />
1) Kassalikviditet<br />
Omsättningstillgångar – varulager<br />
Kortfristiga skulder<br />
2) Soliditet<br />
Eget kapital<br />
Summa tillgångar (balansomslutning)<br />
3) Avkastning på totalt kapital<br />
Rörelseresultat efter avskrivning + finansiella intäkter<br />
(inkl avkastning finansiella placeringar)<br />
Summa tillgångar (genomsnitt under året)<br />
4) Avkastning på eget kapital<br />
Resultat efter skatt<br />
Eget kapital (genomsnitt under året).<br />
5) Rörelsemarginal<br />
Rörelseresultat (efter avskrivningar)<br />
Nettoomsättning<br />
Balansposter<br />
Anläggningstillgångar Mkr 339,2 239,7 206,0 193,8 206,4<br />
Omsättningstillgångar Mkr 1 063,6 1 095,1 1 231,3 1 111,9 882,1<br />
Eget kapital Mkr 432,2 387,2 465,0 434,9 359,5<br />
varav insatskapital Mkr 145,3 145,7 144,6 127,2 111,9<br />
fonder och vinstmedel Mkr 286,9 241,5 320,4 307,7 247,6<br />
Avsättningar Mkr 78,9 74,6 80,8 77,4 70,7<br />
Långfristiga skulder Mkr 375,7 379,0 369,4 288,2 270,9<br />
Kortfristiga skulder Mkr 515,9 548,0 522,0 505,3 387,5<br />
Balansomslutning Mkr 1 402,8 1 388,9 1 437,3 1 305,7 1 088,5<br />
Nyckeltal<br />
1) Kassalikviditet % 140,0 144,0 175,0 176,0 184,0<br />
2) Soliditet % 31,0 28,0 32,0 33,0 33,0<br />
3) Avkastning på totalt kapital % 5,0 neg 4,0 10,0 5,0<br />
4) Avkastning eget kapital % 11,0 neg 7,0 20,0 10,0<br />
5) Rörelsemarginal % 2,0 neg 4,0 7,0 2,0<br />
Investeringar<br />
Anläggningstillgångar Mkr 96,2 114,6 32,5 21,4 29,9<br />
Volymer<br />
6) Virkesleveranser 1 000/m 3 f 1 858 1 473,0 1 679,0 1 601,0 1 655,0<br />
varav sågtimmer 1 000/m 3 f 741 600,0 835,0 815,0 843,0<br />
massaved 1 000/m 3 f 939 754,0 742,0 691,0 765,0<br />
övrigt sortiment 1 000/m 3 f 178 119,0 104,0 95,0 47,0<br />
Sågade trävaror, prod 1 000/m 3 f 371 322,0 367,0 349,0 356,0<br />
Antal medlemmar st 14 022 *) 13 638,0 13 554,0 12 878,0 12 606,0<br />
Medlemsareal 1 000/hektar 1 218 **) 1 214,0 **) 1 199,0 1 159,0 1 142,0<br />
Antal anställda (medeltal) st 415 412,0 417,0 404,0 409,0<br />
Löner och arvoden Mkr 178,2 134,0 132,2 121,7 117,5<br />
6) Uppgifterna avser leveranser från privata<br />
skogsbruket den säsong som avslutas<br />
omedelbart efter respektive räkenskapsår.<br />
*) Dessutom genom delägarskap ytterligare 2 163 st.<br />
**) varav 8 410 hektar egen skog.
48 Ordförklaringar<br />
Anläggningstillgångar<br />
Värdet på tillgångar som nyttjas stadigvarande i<br />
föreningens verksamhet. Hit räknas bland annat<br />
byggnader, mark, maskiner, långfristiga värdepappersinnehav<br />
och aktier i dotter bolag.<br />
Avkastning på eget kapital<br />
Visar hur verksamheten förräntat det egna kapitalet.<br />
Avkastning på totalt kapital<br />
Visar hur verksamheten förräntat det totala kapi talet.<br />
Avskrivningar<br />
Avskrivningar är kostnader för anläggningstillgångars<br />
värde minskning på grund av ålder och<br />
nyttjande.<br />
Avsättningar<br />
Skulder som ingår i balansräkningen, och som är<br />
reserverade för ett särskilt ändamål, t.ex. pensionsoch<br />
skatteskulder.<br />
Balansomslutning<br />
Visar föreningens tillgångar, skulder och eget kapital<br />
vid en bestämd tidpunkt.<br />
Eget kapital<br />
Föreningens kapital i insatskapital, bundna reserver<br />
och fritt eget kapital.<br />
Finansiella poster<br />
Ränteutgifter och -intäkter samt värdeförändringar<br />
i börsportföljer och andra placeringar.<br />
Kassalikviditet<br />
Kassalikviditeten är ett mått på hur väl föreningens<br />
mest lättillgängliga pengar (omsättningstill gångarna<br />
exklusive lager) täcker upp de kortfristiga skulderna.<br />
Om siffran är över 100 procent innebär<br />
detta att omsättningstillgångarna är större än de<br />
kortfristiga skulderna.<br />
Kortfristiga skulder<br />
Skulder som förfaller inom ett år från bokslutsdagen.<br />
Långfristiga skulder<br />
Skulder som förfaller ett år efter bokslutsdagen.<br />
Nettoomsättning<br />
Föreningens försäljningsintäkter efter avdrag för<br />
moms, returer med mera.<br />
Omsättningstillgångar<br />
Tillgångar i form av likvida medel, kundfordringar,<br />
varulager med mera.<br />
Rörelsemarginal<br />
Visar hur stor del av föreningens omsättning som<br />
till sist blir vinst.<br />
Rörelseresultat<br />
Föreningens resultat från skogsbruksverksamhet,<br />
virkeshandel och industri, före finansiella intäkter<br />
och kostnader.<br />
Soliditet<br />
Soliditeten är ett mått på föreningens finansiella<br />
styrka och betalningsförmåga på lång sikt. Det är<br />
ett mått på andelen av föreningens eget kapital<br />
i förhållande till balansomslutningen. Styrelsens<br />
mål är att föreningens soliditet ska vara minst<br />
35 procent.
Skogsbruksområden<br />
49<br />
Region Luleå<br />
Gällivare<br />
Ove Uvemo, Gällivare (ordf)<br />
Jim Apelqvist, Gällivare<br />
Henrik Falck, Svappavaara<br />
Kurt Johansson, Gällivare<br />
Kerstin Palo-Apelquist, Gällivare<br />
Haparanda<br />
Emil Innala, Mattila (ordf)<br />
Sven-Olov Danell, Nikkala<br />
Einar Granström, Kukkola<br />
Olle Korpi, Kärrbäck<br />
Anders Wasserman, Haparanda<br />
Kalix<br />
Anders Riström,<br />
Grubbnäsudden (ordf)<br />
Yvonne Enström, Kalix<br />
Ulf Bjuhr, Skellefteå<br />
Rune Isaksson, Påläng<br />
Johan Lindbäck, Granträsk<br />
Luleå älvdal<br />
Bernt Sundberg,<br />
Södra Sunderbyn (ordf)<br />
Lennart Bergqvist, Boden<br />
Magnus Kvickström,<br />
Jokkmokk<br />
Elisabeth Sandberg, Boden<br />
Karl-Johan Stenman, Jokkmokk<br />
Pajala<br />
Kurt Haapala, Anttis (ordf)<br />
Bengt Lehmivaara, Sattajärvi<br />
Sören Mella, Umeå<br />
Ragnar Noppa, Pajala<br />
Holger Videkull, Junosuando<br />
Pite-Älvsbyn<br />
Lars-Ivar Pettersson, Roknäs (ordf)<br />
Bo Andersson, Roknäs<br />
Johan Johansson, Tväråselet<br />
Ingrid Karlsson, Bredsel<br />
Katarina Lundberg, Altersbruk<br />
Tord Nilsson, Altersbruk<br />
Per Stenvall, Roknäs<br />
Råneå<br />
Mats Eliasson, Luleå (ordf)<br />
Arnold Berg, Råneå<br />
Maria Degerman,<br />
Gunnarsbyn<br />
Maria Hedenström, Jämtön<br />
Olof Holmvall, Gammelsta<br />
Lis-Marie Norberg, Niemisel<br />
Överkalix<br />
Göran Jakobsson,<br />
Björkholmen (ordf)<br />
Ivar Johansson, Ö Lomträsk<br />
Bo - Erik Karlsson, Överkalix<br />
Anders Nilsson, Överkalix<br />
Birger Persson, V:a Lomträsk<br />
Övertorneå<br />
Leif Niska, Juoksengi (ordf)<br />
Per Hannu, Bäckesta<br />
Anders Lindahl, Luppio<br />
Stefan Oja, Pello<br />
Henrik Wahlberg,<br />
Soukolojärvi<br />
Region Skellefteå<br />
Bygdeå-Nysätra<br />
Martin Lundgren,<br />
Y Ultervattnet (ordf)<br />
Kjell Ove Andersson, Sjulsmark<br />
Margaretha Bygdesson, Bygdeå<br />
Inga-Maj Jakobsson, N Stortjärn<br />
Kjell Lindgren, Selsfors<br />
Sven Olof Pettersson, Klintsjön<br />
Emil Viberg, Djäkneboda<br />
Jörn-Arvidsjaur-Arjeplog<br />
Göran Lööv, Skellefteå (ordf)<br />
Kerstin Brännström, Lund<br />
Patrik Edström, Missenträsk<br />
Anders Henriksson,<br />
Glommersträsk<br />
Majvor Lidström, Brännberg<br />
Stefan Lindbäck, Missenträsk<br />
Eje Persson, Abborrträsk<br />
Lövånger<br />
Deserée Olofsson,<br />
Inre Ultervattnet (ordf)<br />
Åke Andersson, Burgärdan<br />
Arne Burstedt, N Bäck<br />
Johan Frisk, Selet<br />
Margareta Hedlund,<br />
Strandagård<br />
Tomas Johansson, Lövånger<br />
Valter Löfroth, Lövvattnet<br />
Norsjö-Malå<br />
Oskar Sjölund, Svedjan (ordf)<br />
Maj Alm Eliasson, S Mensträsk<br />
Olof Berglund, Svansele<br />
Gun Larsson, Berget<br />
Staffan Larsson, Bjursele<br />
Per Markström, Svansele<br />
Tobias Renström, Svedjan<br />
Skellefteå norra<br />
Anders Lundström,<br />
Frostkåge (ordf)<br />
Ulf Grönlund, Ersmark<br />
Kjell Jonsson, Björklund<br />
Lars-Olov Lundkvist, Åbyn<br />
Sune Lundström, Skellefteå<br />
Anders Stenberg, Brännfors<br />
Håkan Stenberg, Skellefteå<br />
Skellefteå södra<br />
Egon Lindgren, Burliden (ordf)<br />
Jonas Lindgren, Bureå<br />
Olov Lundgren, Högliden<br />
Ann-Kristin Pettersson,<br />
Sidtorp<br />
Jan Sundqvist, Innansjön<br />
Tomas Warg, Bergliden<br />
Britt-Marie Vestermark,<br />
Sjöbotten<br />
Region Umeå<br />
Bjurholm-Fredrika<br />
Carina Nygren-Svensson,<br />
Nylunda (ordf)<br />
Karin Eriksson, Umeå<br />
Magnus Eriksson, Agnäs<br />
Arne Fransson, Åsele<br />
Folke Jonsson, Bjurholm<br />
Olov Karlsson, Volmsjö<br />
Kjell Nilsson, Fredrika<br />
Lycksele<br />
Jan Engström , V Örträsk (ordf)<br />
Ingalill Andersson, Norrbyberg<br />
Staffan Andersson,<br />
Husbondliden<br />
Anette Berg, Blåviksjön<br />
Erik Högman, Tannfors<br />
Nils-Göran Lindholm, Lycksele<br />
Henry Önnerlöv,<br />
Vindelgransele<br />
Sorsele<br />
Mikael Nilsson, Tväråträsk (ordf)<br />
Reidar Hjukström, Blattnicksele<br />
Gudrun Knutsson, Sorsele<br />
Roger Linder, Sandsjönäs<br />
Lars Långström, Forsnäs<br />
Storuman<br />
Robert Andersson,<br />
Gunnarn (ordf)<br />
Kent Andersson, Ensamheten<br />
Tony Fredriksson, Storuman<br />
Svante Larsson, Umnäs<br />
Sofia Lindberg, Storuman<br />
Eva Robertsson, Skarvsjöby<br />
Kjell Åström, Brattåker<br />
Umeå norra–Sävar<br />
Tord Johansson, Täfteå (ordf)<br />
Staffan Andersson, Umeå<br />
Tomas Edberg, Kassjö<br />
Fredrik Israelsson, Sand<br />
Svarte Swartling,<br />
Västra Norrfors<br />
Berth Ågren, Botsmark<br />
Ola Ågren, Grundbäck<br />
Vindeln<br />
Pär G Holmström, Umeå (ordf)<br />
Roland Johansson, Vindeln<br />
Rune Johansson, Sunnansjönäs<br />
Fredrik Jonsson, Tegsnäset<br />
Anita Nilsson, Rödå<br />
Per Sandström, Buberget<br />
Staffan Sandström, Manjaur<br />
Vännäs-Umeå södra<br />
Ulf Johansson, Röbäck (ordf)<br />
Inger Edlund, Hössjö<br />
Leif Eriksson, Högås<br />
Roland Folkesson, Vännäsby<br />
Sixten Jonsson, Mosjö<br />
Anders Nilsson, Selet<br />
Maria Persson, Hörnefors<br />
Staffan Sandström, Stugunäs<br />
Joakim Sjöström, Vännäs<br />
Region Örnsköldsvik<br />
Anundsjö<br />
Christer Sjöberg, Bredbyn<br />
(ordf)<br />
Christina Byström, Yttersel<br />
Kurt Byström, Tjäl<br />
Niklas Håkansson, Fälltjäl<br />
Perry Johansson, Önskan<br />
Tommy Olsson, Bredbyn<br />
Mårten Söderström,<br />
Västergensjö<br />
Daniel Olofsson, Bredbyn<br />
Nordmaling<br />
Anders Jonsson, Aspeå (ordf)<br />
Martin Edvinsson, Stavsjöholm<br />
Anders Engman, Djupsjö<br />
Sven-Erik Lindahl, Ängersjö<br />
Torgny Norén, Mullsjö<br />
Peter Nyberg, Hummelholm<br />
Kerstin Sjöström, Brattsbacka<br />
Örnsköldsvik norra<br />
Gustaf Källström,<br />
Hundsjö (ordf)<br />
Håkan Andersson, Husum<br />
Johan Hörnqvist, Hemling<br />
Louise Bergkvist, Örnsköldsvik<br />
Jenny Lundqvist, Storbyn<br />
Karl-Erik Olsson, Idbyn<br />
Torbjörn Sondell, Långviken<br />
Örnsköldsvik södra<br />
Nils-Gunnar Bylund,<br />
Sörgård (ordf)<br />
Roland Andersson, Östansjö<br />
Åke Bylund, Nordanås<br />
Lennart Häggström, Orrvik<br />
Jan-Olov Jonsson, Nybyn<br />
Gunilla Kjellsson, Överå<br />
Inge Näslund, Västerbacke
50<br />
Skogsorganisation<br />
Huvudkontor Umeå<br />
Region Skellefteå<br />
Stationsgatan 17 B, 931 32 Skellefteå<br />
Telefon 0910-20 10 00, fax 0910-164 73<br />
Byggvaruhandel<br />
Besöksadress: Skogens Hus, Skeppargatan 1<br />
Postadress:<br />
Box 4076, 904 03 Umeå<br />
Telefon: 090-15 67 00, fax 090-77 49 10<br />
Hemsida:<br />
www.norra.se<br />
VD Pär Lärkeryd telefon 090-15 67 40<br />
Ekonomi Eva-Maria Ekström telefon 090-15 67 18<br />
Försäljning, trävaror Erik Eliassson telefon 090-15 67 52<br />
Industriutveckling Stig Grundberg telefon 090-15 67 32<br />
Information/medlem Erik Jonsson telefon 090-15 67 39<br />
IT Thomas Nilsson telefon 090-15 67 80<br />
Näringspolitik Jonas Eriksson telefon 090-15 67 12<br />
Miljö och kvalitet Niklas Norén telefon 090-15 67 43<br />
HR Inger Karkiainen telefon 090-15 67 83<br />
Skogsbruk Nils Broman telefon 090-15 67 15<br />
Virke/energisortiment Mats Boström, vice VD telefon 090-15 67 51<br />
Region Örnsköldsvik<br />
Sjögatan 6, 891 60 Örnsköldsvik<br />
Telefon 0660-30 30 50, fax 0660-186 03<br />
Regionchef, Mikael Frisk<br />
Telefon 0910-20 10 21, mobil 070-370 90 14<br />
Kontoret i Arvidsjaur telefon 070-653 76 55<br />
Kontoret i Burträsk telefon 0914-73 50 50 fax 0914-101 85<br />
Kontoret i Norsjö telefon 0918-72 52 40, fax 0918-332 50<br />
Kontoret i Ånäset telefon 0934-74 51 40, fax 0934-208 11<br />
Region Luleå<br />
Regionchef, Erland Johansson<br />
Telefon 0920-27 83 69, mobil 070-326 45 27<br />
Varvsgatan 49, 972 33 Luleå<br />
Telefon 0920-27 83 50, fax 0920-192 21<br />
Kontoret i Haparanda telefon 0922-73 56 00, fax 0922-146 10<br />
Kontoret i Kalix telefon 0923-46 53 00, fax 0923-109 00<br />
Kontoret i Pajala telefon 070-683 56 01<br />
Kontoret i Piteå telefon 0911-28 52 80, fax 0911-140 68<br />
Kontoret i Råneå telefon 0924-66 52 90, fax 0924-107 01<br />
XL-Bygg <strong>Norra</strong><br />
Adresser, se nedan.<br />
Affärsområdeschef: Erik Eliasson<br />
Telefon: 090-15 67 52, fax: 090-77 49 10<br />
Umeå<br />
Maskingatan 5, 904 22 Umeå<br />
Telefon 090-206 50 00, fax 090-12 51 33<br />
Platschef: Malin Malmenström<br />
Skellefteå<br />
Brogatan 30, 931 62 Skellefteå<br />
Telefon 0910-390 80, fax 0910-386 29<br />
Platschef: Sören Hägglund<br />
Lycksele<br />
Storgatan 101, 921 32 Lycksele<br />
Telefon 0950-347 80, fax 0950-347 89<br />
Platschef: Patrik Lundh<br />
Regionchef, Håkan Lageson<br />
Telefon 0660-30 30 51, mobil 070-230 04 44<br />
Kontoret i Bredbyn telefon 0661-77 51 80, fax 0661-441 97<br />
Kontoret i Gideå telefon 0663-77 52 20, fax 0663-403 55<br />
Kontoret i Nordmaling telefon 0930-75 51 60, fax 0930-131 04<br />
Kontoret i Sidensjö telefon 0660-30 52 00, fax 0660-26 04 51<br />
Skeppargatan 1, Box 4076, 904 03 Umeå<br />
Region Umeå<br />
Telefon 090-15 67 00, fax 090-15 67 25<br />
Regionchef, Stefan Holmberg<br />
Telefon 090-15 67 26, mobil 070-336 17 71<br />
Kontoret i Bjurholm telefon 0932-72 51 10<br />
Kontoret i Lycksele telefon 0950-278 80<br />
Kontoret i Storuman telefon 0951-74 51 20<br />
Kontoret i Vilhelmina växelnummer 090-15 67 00<br />
Kontoret i Vindeln telefon 0933-75 50 30<br />
Industrier<br />
Sävar såg<br />
Kåge såg<br />
Ostvik komponent<br />
Agnäs Stolpfabrik<br />
Förrådsv 12, 918 31 Sävar<br />
Telefon 090-71 74 50, fax 090-71 74 60<br />
Platschef:<br />
Stig Grundberg<br />
Hamnen 1, 934 21 Kåge<br />
Telefon 0910-73 83 00, fax 0910-73 83 20<br />
Platschef:<br />
Jan-Olov Flodin<br />
Ostvik 120, 934 91 Kåge<br />
Telefon 0910-71 52 50, fax 0910-71 52 51<br />
Platschef:<br />
Jan-Olov Flodin<br />
Agnäs 10, 916 91 Bjurholm<br />
Telefon 0932-72 51 00, fax 0932-400 62<br />
Platschef:<br />
Johan Lundberg<br />
Till ytan är <strong>Norra</strong> Skogsägarna Sveriges största<br />
skogsägarförening. Medlemmarna är organiserade<br />
i fyra regioner och 26 skogsbruksområden.
B<br />
Porto betalt<br />
Bilaga medföljer<br />
Returer till:<br />
<strong>Norra</strong> Skogsägarna ek. för.<br />
Box 4076, 904 03 UMEÅ
Change language