Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
Antal invånare på landsbygden i Kristinehamns kommun
(2003-01-01):
Ölme 1 274
Kristinehamns församl. 1 182
Visnums-Kil 269
Rudskoga 715
Visnum 2 553
I Visnum ingår:
Björneborg 1 259
Bäckhammar 423
Nybble 148
Vike 247
Varnum
Mitt i det område, som en gång var Varnums socken, låg
på medeltiden byn Bro. Här bildades år 1642 staden Kristinehamn.
Omkring 1540 beräknas det ha funnits drygt 20 gårdar i
Varnum, vilket kan jämföras med Ölme, som då hade minst
44 hela hemman. 1997 bodde cirka 1180 personer i det område,
som skulle kunna kallas Varnum, d v s utkanterna av
Kristinehamns församling. Varnum var egen kommun fram
till sista december 1950, då den inkorporerades i Kristinehamns
stad.
Två gårdar i Varnum har varit centrala punkter i bygden.
Den ena är Järsberg, som omtalas som klostergods i skrifter
från 1268. Den andra är Gustavsvik, som från början
hette Vik, och som finns nämnd tidigast 1425. Vik delades
så småningom i norra och västra Vik. Västervik kom att bli
en större gård, som efter ett besök av konung Gustaf III år
1772 bytte namn till Gustafsvik.
Ett annat besök som haft betydelse var överstelöjtnant George
Adlersparre övernattning, på väg mot Stockholm för
att delta i revolutionen mot kung Gustaf IV Adolf. Han förälskade
sig i husets dotter och gifte sig med henne ett halvår
senare. Parets son Rudolf Adlersparre lät åren 1870-1871
bygga Österviks kapell, där en skola med Sveriges första
skolbespisning startades.
Gustafsviks huvudbyggnad brann ner 1967. De två flyglarna
har under de senaste somrarna varit under reparation
genom byggnadsvårdsläger i regi av Svenska föreningen
för byggnadsvård.
Bro gård är en annan viktig gård i Varnum. Den omnämns
första gången 1307 och blev så småningom kungsgård, ett
centrum för kronobruken i Östra Värmland. Bro gård låg
där idag Nordenfeldtska huset på Norra Hamngatan är placerad.
Kyrkan
Varnums socken nämns i en handling från 1362. Det är troligt
att det fanns en kyrka här redan då. Med säkerhet vet
man dock att det i Varnum fanns en s k ridkyrka under 1500-
talet. År 1642 flyttades kyrkan från sitt läge vid älven Varnan
norr om nuvarande Gamla Kyrkogatan. Här fanns också en
kyrkogård och att döma av de gravar man funnit, har området
använts som begravningsplats sedan 1000-talet.
Kyrkan flyttades till en tomt, som man trodde skulle komma
att ligga utanför den planerade stadens gräns. Det visade sig
dock att staden blev större. Kyrkan hamnade därför inom
dess gränser - på nuvarande Brogårdsskolans tomt. Denna
kyrka kom efter många diskussioner att användas gemensamt
av socknen och den nya staden.
Nuvarande kyrka byggdes åren 1846-1858 och den gamla
träkyrkan revs 1859. Församlingen heter idag Kristinehamns
församling.
Utveckling
Då järnmalmsfyndigheten i Östra Värmland började bearbetas
innebar det en grund för hela denna bygds utveckling.
Utvecklingen stöddes också av kung Gustav Vasa och
hans son hertig Karl. De önskade att utskeppningen av järn
i större utsträckning skulle förskjutas från östkusten till västkusten
och ansåg att orten Bro med sin skyddade hamn passade
bra in i dessa planer. Konungen och hans son anlade
även ett antal kronobruk i östra Värmland, bl a i Bro och
vid Niklasdamälven.
Bruken hade betydelse för bygden på olika sätt. Under åren
1770-1870 förvärvade Björneborgs bruk i Visnums socken
praktiskt taget alla gårdar i södra delen av socknen Varnan.
Under slutet av 1800-talet gjorde dock brukets ansträngda
ekonomi att gårdarna såldes.
Vägar och järnvägar
En av landets första järnvägar byggdes mellan Sjöändan och
Kristinehamn. Den invigdes 1849 och användes för att frakta
järn, som via sjösystemet kom från Bergslagen.
Järnvägen mellan Laxå och Kristinehamn färdigställdes
1866. Periodvis arbetade över 4 000 man på detta järnvägsbygge.
Landskapet förändrades påtagligt, då den linjeraka
och höga järnvägsbanken byggdes. Fornminnen utplånades,
gårdars markarrondering omskapades, vattendrag och vägars
lägen i terrängen ändrades.
Renovering av flygel, Gustavsviks herrgård.