Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
Efter den senaste branden uppfördes snabbt nya byggnader.
Många av dessa är idag borta. Andra äldre hus finns dock
kvar. Exempel på dessa är rådhuset från 1805, stadshotellet
från 1878, Wahlundsgården, vars nuvarande huvudbyggnad
uppfördes 1806, samt byggnadsminnet Nordenfeltska.
Järnvägen
Under mitten av 1800-talet fick sjöfarten ett uppsving och
järnvägen sitt genombrott. Som en av de första järnvägarna
i landet byggdes spåret mellan Kristinehamn och Sjöändan
1849. Den underlättade järnets transport till järnvägen och
hamnen och bidrog till att Christinehamns Jernvägs Aktiebolag,
sedermera KMW, startades. En betydande varvsindustri
utvecklades och det anrika Broströmsrederiet föddes
med galeasen Matilda.
Bilismen
Efter industrialismens genombrott accelererade utvecklingen
snabbt. Efter andra världskriget ”exploderade” bilismen.
Under två decennier pågick diskussioner om hur samhället
skulle disponeras fram till sekelskiftet.
Bilismen utgjorde både ett hot och en möjlighet. Det stod
klart för politiker och planerare att den dåvarande infrastrukturen
inte skulle klara bilismens anstormning, vad gäller gator,
vägar och parkeringsplatser.
I 1960 års generalplan fastställdes den ringled, som skulle
avlasta de centrala delarna från trafik. Detta var ett mycket
stort ingrepp i stadens struktur, som också skapade turbulens
vid genomförandet. 25 år efter generalplanens fastställelse,
var ringleden färdigbyggd.
Generalplanen tog inget fast grepp om den centrala tätortskärnan
utan hänvisade till en cityutredning från 1946.
Trafikfrågor i samband med bilismens hastiga utveckling och
den pågående strukturomvandlingen inom affärslivet gjorde
dock denna utredning inaktuell. Därför startade arbetet med
att ta fram en principlösning för hela den centrala delen.
Principlösningen skulle visa:
• trafikens ordnande
• förslag till affärskärnans avgränsning med hänsyn till goda
miljö- och trafikförhållanden samt
• delvis ny användning av kvartersmark.
Generalplan för stadens centrala delar antogs 1963 och
sammanfattades i följande huvudpunkter:
a) Koncentrera affärsbebyggelsen till kvarteren utmed
Kungsgatan och avgränsa dessa mot övriga bostadskvarter,
som kräver lugnare miljö.
b) Befria affärskärnan från icke önskvärd genomfartstrafik
och skapa förutsättningar för genomförandet av gågator
på Kungsgatan och vissa övriga affärsgator.
c) Reservera mark för cityparkering nära affärskärnan.
d) Frilägg Varnan och Lötälven genom grönområden, befria
torget från bilparkering och anvisa i övrigt plats för
allmänt och kulturellt ändamål
Planen medförde det första ingreppet och förändringen av
1642 års stadsplan i och med att Assemblégatan byggdes.
Detta gjordes för att avlasta Kungsgatans angöringstrafik
mot planerade parkeringsplatser och därmed skapa möjlighet
för en gågata.
Genomförandet har i stora delar varit planen trogen. De sista
byggstenarna håller just nu på, efter över 35 år, att läggas på
plats genom Kungsgatans omvandling till gågata.
De kommunövergripande planer, som fastlagts efter 1963,
har i stort sett bara konserverat den fastlagda strategin under
efterkrigstiden och stadsområdet har arealmässigt utökats
på ledig mark.
Kungsgatan enligt 1963 års Generalplan.
Bygdens historia
Stadens historia har egentligen sin början i bygderna runt
staden. Här på landsbygden bildades bondbyar eller brukssamhällen
och här bodde förfäderna till dem, som sedan
kom att flytta in till den växande staden.
Utvecklingen har lett till att Kristinehamns stad idag har
betydligt större befolkning än vad kommunens landsbygdsområden
har. Flera tusen personer bor dock fortfarande utanför
staden - i byar, samhällen eller enskilda hus. Runt de
större samhällena finns fortfarande affärer, skolor och andra
serviceinrättningar, även om många landsbygdsboende idag
pendlar till andra orter för att arbeta finns en del arbetstillfällen
också utanför själva staden.