Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
Kulturmiljövård
Områden av riksintresse för kulturmiljövård och dessas
värdeomdömen:
K 24 VISNUM
Odlingslandskapet väster om Visman vid Visnums kyrka representerar
gammal kulturbygd, vars brukning och bebyggelseutveckling
med säkerhet kan följas tillbaka till järnåldern.
Sambandet mellan förhistoriska lämningar och den
mer sentida bebyggelsen är mycket påtaglig och gör det
möjligt att i landskapet läsa hur den senare bygger på en
tradition som återgår till Kristi födelse. Gravfälten och kyrkan
har alla lokaliserats till uppskjutande åsar i den omgivande
sandslätten och ger ett anslående intryck i landskapet.
Av 1700- och 1800-talsbebyggelsen bör särskilt framhållas
kyrkan, prästgården och gårdsbruket Sommersta, som i allt
väsentligt bibehållit sin ursprungsprägel.(Referens: Kulturminnesvårdens
riksintressen i Värmlands län. Länsstyrelsen
1980. )
Motiv för riksintresset:
Odlingslandskap med ovanligt tätt bestånd av förhistoriska
gravar vid medeltida kyrk- och begravningsplats, som visar
tydlig kontinuitet mellan hednisk och kristen tid och framåt
längs den gamla ”Letstigen”.
Uttryck för riksintresset:
Fyra gravfält med högar och övertorvade stensättningar av
yngre järnålderstyp. Korsformig spånklädd träkyrka från
1700-talet, f d kloster- och militieboställen som Backa majorsboställe
och Sommersta kronolänsmansboställe samt
den ålderdomliga färdleden ”Letstigen”.
K 25 VÄRMLANDS SÄBY
Herrgårdsanläggningen Värmlands Säby med omgivande
ålderdomligt kulturlandskap tillhör ett av västsveriges mest
värdefulla och skyddsvärda miljöer. Det kulturhistoriska värdet
betonas i sambandet mellan fornlämningsförekomsterna,
f d kloster- och kungsgårdsanläggningen, arbetarbebyggelsen
och omgivande kulturmarker, som uppvisar en oavbruten
odlingshistoria som återgår till forntiden. Gravfälten är
till form och innehåll representativa för slättbygdens gårdsoch
bygravfält från järnålderns mitt och senare del. Herrgårdsbebyggelsen
uppvisar en arkitektonisk genomarbetning
med paralleller i det östsvenska godsbildningarnas påkostade
Corp-de Logis från 1700-talet och den franskinspirerade
rokokoarkitekturen. Landskapsbilden, med alléer, den öppna
odlingsmarken och betespåverkade skogshagmarker, är en
av regionens mest tilltalande. (Referens: Kulturminnesvårdens
riksintressen i Värmland län. Länsstyrelsen 1981.)
Motiv för riksintresset:
Ovanligt komplett herrgårdsmiljö kring Värmlands Säby
1700-talsherrgård.
Uttryck för riksintresset:
Huvudbyggnad, brukningscentrum, torp, arbetarbebyggelse.
Värmlands-Säby säteri är sedan 1596 och tillhörde under
medeltiden Riseberga kloster.
I området ingår även fornlämningsmiljö med fyra gravfält
bestående av högar, övertorvade stensättningar, treuddar och
resta stenar.
Värmlands Säby herrgård.
K 26 VISNUMS-KIL
Slättbygden kring Kilsviken har en bebyggelsehistoria som
återgår till århundradena efter Kristi födelse. Flera större gravanläggningar,
endera ensamliggande eller samlade i gårdsanknutna
gravfält t ex vid herrgårdarna Kilsby, Nynäs och
Ed, vittnar om en boskapsskötande befolkning, som redan
under järnåldern tagit slättlandet vid Vänerstranden i besittning.
Socken-bildningen återgår till medeltiden, då också
den första träkyrkan restes, medan den nuvarande kyrkobyggnaden
härrör från 1750-talet. Gravfält, kyrka, herrgårdsbebyggelse
med omgivande odlings- och hagmarker
illustrerar ett osedvanligt välbevarat kulturlandskap representativt
för vänerstrandens och slättbygdens kolonisation
sutveckling.(Referens: Kulturminnesvårdens riksintressen
i Värmlands län. Länsstyrelsen 1981.)
Motiv för riksintresset:
75