Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kristinehamn ÖP 2004<br />
das generellt enligt 2 kap KML och skall observeras vid<br />
byggande eller annan förändrad markanvändning. Fornlämningar<br />
är oftast markerade med s k run-R på Gula kartan<br />
(ekonomiska kartan) och redovisas inte i ÖP.<br />
I gammal hagmark intill Stora Skanums råd ligger två förhistoriska<br />
gravfält bestående av sammanlagt ett 20-tal övertovade<br />
stensättningar. Skanums gård finns belagd i skriftliga<br />
urkunder från tidig medeltid. De två gravfälten ger dock en<br />
antydan om att nuvarande gårdsenhet har anor som kan ledas<br />
tillbaks till århundradena närmast efter Kristi födelse.<br />
Enligt traditionen skall på Saxholmen vid inloppet till Ölmeviken<br />
ha funnits ett medeltida slott. De äldsta uppgifterna<br />
återfinns i Gyllenius reseberättelser från 1600-talet. De lämningar<br />
som idag kan iakttagas på krönet av holmen vittnar<br />
om ett större byggnadsverk. Holmen är tillsammans med ett<br />
större skärgårdsområde avsatt som naturreservat.<br />
Vid Bobacken ligger två relativt stora och välbevarade gravrösen<br />
samt även en röseliknande stensättning. Med sina<br />
ovanliga konstruktionsdrag framstår rösena vid Bobacken<br />
som vetenskapligt särskilt intressanta exponenter för det rådande<br />
gravskicket årtusendet före Kristi födelse.<br />
De bägge offerkasten vid Stormon äger en intressant och<br />
sanningsenlig bakgrund som bekräftats genom domstolsprotokoll.<br />
Sammanlagt finns i länet ett tiotal offerkast. Den<br />
typ av risvarp som Stormon representerar äger ett betydande<br />
<strong>kommun</strong>ikations- och allmänhistoriskt värde.<br />
Gravrösen och röseliknande stensättningar utgör karaktärsfornlämningar<br />
utmed vattendragen i södra och mellersta<br />
Värmland. De återfinns bl a i ett stråk längs den forna<br />
vänerstranden. Vid Gisslegård finns ett röse och en röseliknande<br />
stensättning i typiskt terrängläge på en mindre bergsklack<br />
med utblick mot öppet vatten. De bägge gravanläggningarna<br />
torde ha anlagts någon gång under årtusendet före<br />
Kristi födelse.<br />
Det finns omkring 25 kända domarringar i Värmland. Samtliga<br />
är belägna i södra delen av länet. Arkeologiska undersökningar<br />
visar att de primärt anlagts som gravar under järnåldern.<br />
I relativt isolerat läge från andra samtida fornlämningar<br />
ligger två domarringar i tallskogsmarken vid Revsten.<br />
Ringarna består idag av 7 respektive 8 stenar. Deras lokalisering<br />
hör sannolikt samman med en befintlig bosättning i<br />
trakten under första årtusendet efter Kristi födelse.<br />
70
Change language