Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kristinehamn ÖP 2004<br />
Tillgången på bergarter för redskapstillverkning har också<br />
utgjort en förutsättning för stenålderslivet.<br />
De äldsta fynden från stenåldern i Kristinehamn går tillbaka<br />
till c:a 6000-3000 f Kr. De äldsta boplatserna i Kristinehamn<br />
är den tidigare nämnda Labackaboplatsen i Rudskoga socken<br />
(fornlämning nr 16) och boplatsen Svenserud i Ölme socken<br />
(fornlämning nr 15). I anslutning till dessa finns boplatser<br />
vid Labberud i Ölme socken (fornlämning nr 158 och 161),<br />
Mickelsrud (fornlämning nr 147) och Skinnerud (fornlämning<br />
nr 76) i samma socken.<br />
Bronsåldern (1800 - 500 f Kr)<br />
Rösen eller ensamliggande stensättningar är gravformer från<br />
bronsåldern. Rösena är oftast äldre och det är först under senare<br />
delen av bronsåldern som de spridda stensättningarna<br />
blir en vanlig gravform.<br />
Rösena kan vara anlagda antingen under den äldre delen av<br />
bronsåldern eller senast under den mellersta delen av perioden.<br />
De äldsta rösena innehåller ofta stenkistor. I Värmland<br />
finns kistor i rösen från Vänerkusten och upp till Torsby,<br />
dock inget inom <strong>Kristinehamns</strong> <strong>kommun</strong>. Den närmast<br />
kända ligger i Väse.<br />
Bronsåldersboplatser saknas helt inom <strong>kommun</strong>en - åtminstone<br />
sådana som varit möjliga att identifiera arkeologiskt<br />
utan att gräva. Kanske kan bronsåldersboplatser delvis sammanfalla<br />
med yngre stenåldersboplatser.<br />
Under förutsättning att gravar verkligen indikerar bosättningar,<br />
betyder det att man under en stor del av bronsåldern<br />
har använt sig av samma ekologiska område som man gjort<br />
under stenåldern. Även under bronsåldern kan det ha funnits<br />
en stark kustkultur med goda kunskaper om hur man<br />
fick sin utkomst från kustlandskapet.<br />
Flertalet av rösena och stensättningarna ligger på ej odlad<br />
mark. Det är endast i Rudskoga, vid Gottbol/Ugglebol och<br />
Frosterud, och i Varnum vid Sundby, som rösena ligger i direkt<br />
anslutning till åkermarken. Detta tycks gälla även för<br />
Ölmetrakten, även om det där är svårare att avgöra vad som<br />
var land eller vatten vid tidpunkten, då rösena och stensättningarna<br />
anlades.<br />
Järnåldern (500 f Kr - 1050 e Kr)<br />
Under den tidiga järnåldern sker två förändringar, som har<br />
stor betydelse. Dels att jordbruket och boskapsskötseln sprider<br />
sig och dels att man börjar använda järn i mycket större<br />
utsträckning. I Kristinehamn finns en järnframställningplats i<br />
Rudskoga. Den tidiga järnåldersbebyggelsen i Kristinehamn<br />
är knuten till tre platser, Ölme, Varnum och Visnum tillsammans<br />
med Visnums-Kil. En markant förändring av levnadsförhållandena<br />
skedde i stora delar av Skandinavien under<br />
den äldre järnåldern. Ett uttryck för dessa förändringar är<br />
ett betydligt fattigare gravskick än tidigare. En omläggning<br />
av jordbruket skedde till mera fasta bebyggelselägen med<br />
högre grad av fastboende på väl avgränsade gårdar, vilket<br />
medförde att man började begrava sina döda på gravfält.<br />
I skogen öster om Revsten finns två mycket vackra domarringar<br />
och en tredje finns vid Kampavall vid Boåsen. Det<br />
märkliga är deras läge djupt inne i skogen långt bort från<br />
både nutida och forntida bebyggelse.<br />
Bronsåldersrösen, Ryssebo.<br />
Järsbergsstenen.
Change language