Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
11. HÄLSA OCH SÄKERHET
Försurning av sjöar och vattendrag
Kristinehamns kommun är utsatt för surt nedfall orsakat av
främst kväve- och svavelnedfall. Det sura nedfallet har till
största delen utländskt ursprung.
Stora delar av kommunen består av mark som är känslig mot
försurning. De flesta av kommunens sjöar och vattendrag är
påverkade negativt av försurningen. Detta är anledningen till
kalkning har skett i kommunen sedan 25 år tillbaka i tiden.
Kalkning sker fortlöpande enligt fastställd länsplan. Kontroll
och uppföljning av tillståndet i sjöar och vattendrag sker
kontinuerligt enligt särskilt program. Det finns flera miljömål
som berör försurningen. Miljö- och byggnadsnämnden har
antagit lokala mål inom området och tack vare kalkningen
har de uppsatta målen klarats de senaste åren.
Ekologiskt känsliga områden
Vid länsstyrelsens arbete med regionalt underlagsmaterial
(RUM) har bedrivits ett särskilt projekt i syfte att visa på
ekologiskt särskilt känsliga områden. Det är angeläget att
vid den kommunala planeringen tillse att dessa områden,
som framgår av kartmaterialet, ej utsätts för högre miljöbelastning
än vad de tål.
Ett urval har gjorts och markerats på kartorna vad avser:
– Försurningskänslighet ur geologisk synpunkt.
– Vatten belastat med utsläpp från industrier.
– Jordbruksintensiva områden med konstgödselanvändning
respektive areellt koncentrerad djurhållning.
Markradon
Radon är en radioaktiv gas som är skadlig, om den inandas,
då den avger strålning till lungorna. Radon i marken kan vid
olämpligt byggnadssätt ge höga radonhalter inomhus. En
kartering av markradon har utförts av SGU. Tilläggas kan att
vid bygglovgivning och planering kontrolleras risken med
radonstrålning från mark för att utröna om man kan bygga
och/eller om radonsäkrande åtgärder måste sättas in. Radon
i vatten kan också utgöra en hälsorisk, men detta är inte något
stort problem i Kristinehamns kommun.
Tungmetaller
Tungmetaller är på olika sätt skadliga för både människa
och miljö. Miljö-belastningen av sådana metaller och förändringar
över tiden illustreras väl av undersökningar av
metaller i mossor, som utförts 1990 och 1995. Resultaten
framgår av tabell nedan som anger medianvärden.
Det framgår att halterna har sjunkit tydligt sedan 1990, förutom
avseende krom. Undersökningen har också visat att området
runt centrala Kristinehamn var mer förorenat än landsbygden.
Generellt sett är värdena låga i Kristinehamn.
Mossprovtagning görs samordnat vart 5:e år i Sverige och
är en bra form av övervakning av miljön. Väl motiverade
och tydligt formulerade villkor för utsläpp kan antagligen
påverka även framtida resultat i positiv riktning.
Kvicksilver i fisk i Vänern
Kvicksilver i naturen, främst i organisk form, anrikas undan
för undan i näringskedjan. Många fiskarter är toppkonsumenter
i denna kedja. Speciellt gäller detta gäddan. Hög
exponering av kvicksilver kan hos människan ge flera olika
symtom, bl a fosterskador.
Livsmedelsverket har utfärdat kostråd, som innebär att fisk
som innehåller upp till 1 mg kvicksilver/kg inte bör konsumeras
mer än i genomsnitt en gång i veckan. Om fisken
innehåller mer än 1 mg kvicksilver/kg, bör konsumtionen
begränsas ytterligare. Vad gäller barnmat baserad på fisk,
bör kvicksilverhalten ej överstiga 0,05 mg/kg. I det senare
fallet hänvisas till en riskbedömning som upprättas av
Världshälsoorganisationen (WHO).
50