Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
10. ÄMNEN OCH MATERIAL
Geologiska förhållanden
Berggrunden utgörs av granit öster om en förkastningslinje i
nordsydlig riktning genom kommunen. Väster om denna linje
utgörs berggrunden av gnejs. Här och var finns små inslag
av hyperit, vilken ofta finns i uppstickande bergkullar. Hyperiten
är en basisk bergart, som ofta medför gynnsammare
näringsförhållanden än de sura graniterna och gnejsarna.
Ovan berggrunden finns istidens avlagringar; morän, sand
och lera. Formationer från istiden utgörs bl a av rullstensåsar,
t ex Visnumsåsen och Letälvsåsen samt ändmoräner.
Ändmoränerna ligger till skillnad från isälvsåsarna längs den
dåvarande iskanten, ungefär i västöstlig sträckning. Ändmoränerna
finns på många håll i kommunen, men särskilt i
och runt Åråsviken.
Klapperstensområden och strandvallar har bildats efter istiden
och finns på flera håll. De är en påminnelse om Vänerns
tillblivelse från Storvänern. Högsta kustlinjen i kommunen
ligger på ca 160 m höjd. Praktiskt taget hela kommunen har
varit täckt med vatten.
Skärgårdarna är starkt formade av istiden, både om de utgörs
av ändmoräner som i Åråsviken, eller av gnejskullar.
Slättområden med bördig lera finns framför allt i Ölmebygden.
I norr och öster höjer sig terrängen och får mer bergslagskaraktär.
I den allmänna motiveringen sägs, att det är angeläget att
områden, som inrymmer kända tillgångar av värdefulla ämnen
eller material, skall användas på ett långsiktigt, genomtänkt
sätt och skyddas mot åtgärder, som kan förhindra eller
försvåra ett framtida utnyttjande av den ifrågavarande
resursen.
Bergtäkter
Rapport 1992:11, Krossbergsinventering för Arvika, Säffle,
Karlstads, Kristinehamns och Filipstads tätorter, redovisar
berg i anslutning till nämnda tätorter, som är lämpligt för makadamframställning.
Inventeringen har utförts inom ramen
för det av riksdagen beslutade programmet för regionala inventeringar
av materialtillgångar (prop 1981/82:220). Denna
inventering har utförts av Sveriges geologiska undersökning
(SGU) i samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län.
De inventerade områdena avgränsades redan i inledningsskedet,
så att områden med skyddsvärd natur eller andra
motstående intressen undantogs från inventering. Därför har
bergförekomsterna inte naturvårdsklassats.
Säffle, Karlstad och Kristinehamn ligger på vänerslätten,
där stora områden med odlad kulturbygd och talrika befolkningscentra
begränsar möjligheterna för bergtäkt. Kristinehamnsregionen
saknar högkvalitativt berg på grund av
en homogen berggrund med generellt dåliga hållfasthetsegenskaper.
I Kristinehamns kommun finns en bergtäkt vid Östervik
(se kartbild) samt i Krontorp, Dretmossen och Gottbol. Inventeringen
redovisar ytterligare sju områden, som skulle
kunna vara lämpliga för framtida bergtäkter. Samtliga
dessa har tämligen god eller dålig hållfasthet och består av
granit. Den brytvärda volymen är beräknad till 66 miljoner
m3 i fast mått.
Ändmorän – Gustavsvik.
Lagstiftning
I 3:e kap 7:e § i miljöbalken sägs att mark- och vattenområden,
som innehåller värdefulla ämnen eller material, skall
så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra
utvinningen av dessa.
Områden, som innehåller fyndigheter av ämnen eller material
som är av riksintresse, skall skyddas mot åtgärder som
avses i första stycket.
Grusförekomster
Rapport 1992:10, Grusinventering i delar av Värmlands
län, redovisar den inventering av naturgrus, över och under
grundvattenytan, som utförts i delar av Värmlands
län inom ramen för det av riksdagen beslutade programmet
för regionala inventeringar av materialtillgångar (prop
1981/82:220).
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har utfört de geovetenskapliga
undersökningarna, medan länsstyrelsen svarat
för slutlig klassificering av naturvärdet.
I Kristinehamns kommun finns c:a 22 miljoner m 3 i fast
mått grus och sand över grundvattenytan, varav c:a 2 miljoner
m 3 i fast mått har bedömts vara teoretiskt uttagbara.
Den praktiska uttagbara volymen är av skilda orsaker (andra
markintressen, materialsammansättning etc) mindre. De
kvarvarande grustillgångarna ligger främst söder om Kristinehamns
tätort.
48