Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kristinehamn ÖP 2004<br />
Företag som fokuserar på telefoni är Comviq, Vodafone<br />
(f d Europolitan) och Telia.<br />
3G tredje generationens mobiltelefoni<br />
3G är i Sverige det vardagliga namnet på en standard som<br />
heter UMTS, Universal Mobile Telecommunications, som<br />
beskriver tekniken bakom telefonsystemet. I andra länder<br />
kan 3G syfta på andra motsvarande standarder. Uttrycket<br />
3G beskriver att det handlar om den tredje generationens<br />
mobiltelefoni, där NMT, som kom på 1980-talet, och GSM,<br />
som är det vanligaste systemet idag, är den första respektive<br />
den andra generationen. Utbyggnaden av 3G i Sverige<br />
är en följd av EU-parlamentets och EU-rådets beslut (nr<br />
128/1999/EG) om samordnat införande av ett system för<br />
mobil och trådlös tele<strong>kommun</strong>ikation av tredje generationen<br />
(UMTS) inom gemenskapen.<br />
Miljö- och byggnadsnämnden beslutade i mars 2002 om en<br />
handlingsplan för tredje generationens mobiltelefoni.<br />
Högre hastighet<br />
Den stora skillnaden mellan 3G och GSM är överföringskapaciteten,<br />
det vill säga hur snabbdata skickas och tas emot<br />
av telefonen. Ju högre överföringshastighet desto mer saker<br />
kan man göra i mobilnätet. Hastigheten är c:a 40 gånger<br />
större med 3G, vilket innebär att man förutom ljud och<br />
text även kan sända och ta emot grafik, rörliga bilder och<br />
använda andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som<br />
är baserade på användarens position. Detta har gjort att 3G<br />
av många kallas mobilt bredband.<br />
3G-tillstånd<br />
Post- och telestyrelsen, PTS, beslutade den 16 december<br />
2000 att tilldela följande operatörer 3G-tillstånd: Europolitan<br />
(numera Vodafone), HI3G (numera 3), Orange och<br />
Tele2. Alla fyra företagen utfäste sig att täcka minst 8 860<br />
000 personer redan i slutet av 2003, vilket då motsvarade<br />
99,98 procent av Sveriges befolkning. Orange har dock<br />
lämnat tillbaka sin licens, varför tre aktörer återstår. Notabelt<br />
är att Telia inte fick någon licens utan deltar som samarbetspartner<br />
till Tele2. Operatörerna har fått tillståndsvillkor<br />
som bygger på de löften de gav i sina ansökningar. PTS<br />
kontrollerar att operatörernas täckning och utbyggnadstakt<br />
svarar mot villkoren.<br />
<strong>Kristinehamns</strong> <strong>kommun</strong><br />
Inom <strong>Kristinehamns</strong> <strong>kommun</strong> passerar fiberoptisk infrastruktur<br />
med stor kapacitet längs stambanan (Banverket),<br />
efter E18 (Telia, Telenor m fl) samt via kraftledningsnätet<br />
(Fortum). Inom <strong>kommun</strong>en opererar två TV-kabelnätägare.<br />
Utbyggnaden av 3G enligt ovan har även påbörjats inom<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Inom ramen för mål 2-området Berglagen har tidigare en<br />
rapport framtagits, som beskriver en tänkt IT-struktur inom<br />
och mellan de 24 <strong>kommun</strong>erna, övergripande åtgärdsstrategi<br />
och förslag till aktiviteter och projekt. Länsstyrelsen,<br />
<strong>kommun</strong>erna, landstinget och Telia genomförde under 1999-<br />
2000 ett IT-projekt kallat Milstolpen med en utbyggnad av<br />
IT-strukturen till alla skolorter (ISDN) inom länet som målsättning.<br />
Under 2000 startade ett nytt projekt, IT-Värmland, som syftar<br />
till att bygga upp den framtida IT-infrastrukturen för bredbands<strong>kommun</strong>ikation<br />
i länet, men som även omfattar viss<br />
gemensam verksamhetsutveckling. I projektet ingår samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er i länet, Länsstyrelsen, Landstinget och Karlstads<br />
universitet. Bredbandsutbyggnaden i länet har handlagts via<br />
denna organisation. Region Värmland är huvudman för projektet<br />
från och med 2002-01-01.<br />
<strong>Kristinehamns</strong> <strong>kommun</strong> antog 1999 en ny IT-plan. Planen<br />
behandlar, förutom IT inom den egna administrationen, även<br />
IT- i skolan, IT som medel att förbättra den <strong>kommun</strong>ala demokratin<br />
samt även stöd till det lokala näringslivet.<br />
47