Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
Nedlagda avfallsupplag
Inom kommunen finns två nedlagda upplag med kommunen
som huvudman. Nio nedlagda upplag har verksamheter som
huvudman. Fyra upplag finns för muddermassor. De nedlagda
avfallsupplagen har inventerats tillsammans med områden,
där farlig verksamhet bedrivits. Inventeringen finns
dokumenterad i avfallsplanen.
Sanering har genomförts i ett område vid Konsterud, där
farlig verksamhet med träimpregnering (arsenik) bedrivits
och huvudman saknas. För ett upplag med kommunen som
huvudman, Sannatippen, har miljösäkringsarbete inletts. Två
upplag med verksamheter som huvudman har bedömts nödvändiga
att åtgärda efter vidare undersökningar.
Avfallsmängder 2003:
Hushållsavfall
Slam från enskilda avlopp
Mottagen mängd på Strandmossen
varav från Storfors kommun
Utsorterad energifraktion
Mottaget på industrideponi, ca
Mellanlagrat farligt avfall
Återvunnet material:
Papper inkl förpackningar
Glasförpackningar
Metallförpackningar
Plastförpackningar
Sorterat trä
Tunnplåtskrot
Jord från biologisk behandling
Totalt av kommunen hanterad mängd
Elförsörjning
6 500 ton
3 903 ton
29 288 ton
1 032 ton
1 141 ton
15 000 ton
708 ton
2 794 ton
372 ton
76 ton
93 ton
1 726 ton
504 ton
499 ton
48 636 ton
Struktur och organisation
Elnätet är väl utbyggt inom kommunen. Nätägare i Kristinehamns
tätort är Kristinehamns Energi Elnät AB, som är
dotterbolag till Kristinehamns Energi AB, som i sin tur ägs
av Kristinehamns kommun. Nätet till omgivande landsbygd
ägs av Fortum och omfattar Ölme, Björneborg, Bäckhammar
och Nybble.
Den nya ellag, som trädde i kraft 1996, innebär att elnätsverksamheten,
som naturligt monopol, även fortsättningsvis
regleras med lagstiftning. Nätägarna har nätkoncession med
bl a skyldighet att tillgodose nätkundernas möjlighet att med
tillfredsställande mätning och avräkning fritt kunna välja
elleverantör. Nätavgiften för detta ska avse hela kostnaden
för alla överföringsled, vara skälig och utformad på sakliga
grunder och med beaktande av konsumentintresset.
Nätbolagen svarar för att elnätet tillhandahålls enligt god
teknisk praxis, med optimalt resursutnyttjande och att kundernas
behov av anslutning till driftsäkert elnät och tjänster
för god energihushållning beaktas. Nätbolagen säljer även
tjänster på belysningsnät och optokabelnät för telekommunikation.
Samhällets sårbarhet är stor för avbrott i elleveranserna. Någon
lokal produktion av el att tillgå i ett krisläge finns inte.
Ett fåtal reservelverk svarar för särskilt viktiga objekt. Därför
är nätbolagen organiserade för att klara en tillfredsställande
drift av elnätet i såväl fred som krig. Denna planering sker
i samarbete med kommunen. Organisationen genomsyras
av hög säkerhet och har personal med hög kompetens och
erfarenhet från regelbunden övning av metoder för att motverka
och avhjälpa elavbrott.
Nuvarande omfattning av elnätet
Olika områden för nätkoncession framgår av karta i bilaga.
Det lokala elnätet inom kommunen består av ca 100 mil ledningar
och ca 400 stationer anslutna. Fortum har förutom de
lokala näten ett antal regionala ledningar med spänning 40
resp 130 kV, som går genom kommunen. Från dessa sker
inmatning till lokala nätet till stationer i Stensta, Björneborg,
Bäckhammar, Husbacka och N:a Dye. Ledningarna
är en förutsättning för stabil eldistribution inom kommunen.
Den totala anläggningskostnaden för det lokala nätet
är idag minst 500 mkr.
På nätet transporteras idag vid höglast c:a 100 MW och
0,3 TWh. Antal nätkunder totalt i kommunen är c:a 15 000
stycken.
Utvecklingen framåt
I takt med utvecklingen i samhället har elnätet byggts ut.
Elanvändningen har ökat långsammare under senare år, men
en viss belastningsökning har ändå skett. Under flera år har
elvärmen inneburit ett ökat elbehov. Avvecklingen av kärnkraften
och ökande elpriser har inneburit att elvärmen ofta
kombineras med annan uppvärmning, men de ökade energipriserna
innebär också en ökad andel uppvärmning med
värmepumpar. I kombination med energisnåla apparater och
processer, kommer elbehovet knappast att öka i någon större
omfattning, men väl kundernas behov av energiservice
och rådgivning.
Någon utbyggnad av det lokala elnätet av betydelse i Kristinehamns
tätort är inte att vänta de närmaste fem åren. Det
befintliga lokala elnätet kommer att kapacitetsmässigt räcka
till för viss tillkommande bebyggelse, med vissa mindre
kompletteringar av anslutningsledningar.
Förnyelse av detta lokala nät sker fortlöpande, inte sällan
med ändrade sträckningar jämfört med ursprungligt nät. Numer
görs en stor del av förnyelsen genom förläggning av
kabel, där markförhållanden så medger. Det är inte möjligt
att idag redovisa framtida lokaliseringar av dessa ledningar,
då det i så hög grad beror på samhällets utveckling ifråga
om bebyggelse, verksamheter, övrig infrastruktur m.m.
Elnätet är dock i vissa delar av äldre typ och förnyelse av
elnätet genomförs efter hand,. Särskild hänsyn tas idag för
att minska exponeringen av elektromagnetisk strålning, då
bl a stationer i byggnader tas bort successivt. Ökade krav
på säkerhet för nätpersonal är andra faktorer som prioriteras
vid ombyggnad.
39