Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
Faktadel - Kristinehamns kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kristinehamn ÖP 2004<br />
Verksamheter<br />
När staden grundades för drygt 350 år sedan var det främst<br />
för att det behövdes en utskeppningshamn för de ekonomiskt<br />
viktiga industriidkarna i Värmlands berg. Kring den första<br />
inre hamnen (nuvarande Vågparken, kvarteret Vågen och<br />
Svinvallen) växte det fram infrastrukturer för sjöfart och<br />
fiske. När järnvägen och industrialismen kom krävde detta<br />
allt större utrymme. I början på 1900-talet blev inre hamnen<br />
för trång och nuvarande hamn togs i bruk 1916. Helt<br />
naturligt, eftersom sjö- och järnvägen var en förutsättning,<br />
växte det kring hamnen och järnvägen upp flera industrier.<br />
Denna struktur präglar fortfarande området kring yttre<br />
hamnen, medan andra funktioner har tagit över kring den<br />
ursprungliga inre hamnen. Så sent som på 1960-talet fanns<br />
det dock bl a en stållinefabrik och en borstfabrik inom Staketgatorna.<br />
De första industrierna, av vilka flera lever kvar<br />
idag, präglas av järnet, järnvägen och sjöfarten.<br />
Så småningom möttes bostadsbebyggelse och industri och<br />
båda funktionerna fick lokaliseras till nya områden, tätortens<br />
ytterområden. Björneborg och Bäckhammar är typiska<br />
orter, där en stor industri har utvecklat samhället. Industrin<br />
och samhället är odelbara enheter och samhällets vitalitet<br />
är helt beroende av företagens framgång. Nybble hade ursprungligen<br />
samma strukturella uppbyggnad med ett större<br />
jordbruk som generator.<br />
Hamnen<br />
Kommunen äger hamnanläggningen och arrenderar ut den<br />
till AB Vänerhamn, som är ett gemensamt bolag för samtliga<br />
åtta <strong>kommun</strong>ala hamnar (inkl Trollhättan). <strong>Kristinehamns</strong><br />
hamn har det näst största godsflödet av vänerhamnarna (tillsammans<br />
med Lidköping) och är i expansion. De dominerande<br />
godsslagen är skogsprodukter, järn och stålvaror. C:a<br />
35% av hamnens torrgods transporteras på järnväg.<br />
Planeringsläge:<br />
Området anges som hamn i både översiktsplan och detaljplan.<br />
Industriområden<br />
Inom tätorten finns Sannaområdet (sydväst om Varnans utlopp),<br />
Broängen (nordost om Varnans utlopp), kv Ymer (öster<br />
om Stenfallet) och kv Turbinen (Kvaerner). I tätortens<br />
ytterområden finns Drevsta industriområde, Furulunds industriområde<br />
(öster om stambanan, söder om Varnumsleden),<br />
kv Graniten (Övre Kvarn), Haga, Marielund samt Kroksvik.<br />
Inom Björneborg Scana Björneborgs område, inom Bäckhammar,<br />
Bäckhammars bruks område m m och ett mindre<br />
område i Nybble.<br />
Sannaområdet<br />
Sannaområdet upptar en yta på ca 56 ha. Inom området<br />
finns bl a Akzo Nobel, tätortens reningsverk, siloanläggning,<br />
fjärrvärmeproduktionsanläggning och en outnyttjad tidigare<br />
avfallsdeponi. Området genomkorsas av industrijärnvägsspår.<br />
I områdets ytterkant mot söder finns gymnasieskola<br />
och tennishall. I den östra delen finns en restaurang/pub. En<br />
del byggnader och tomtmark är i bristfälligt skick. Områdets<br />
tillgänglighet är relativt god.<br />
27<br />
Planeringsläge:<br />
I gällande översiktsplan anges större delen av området för<br />
industriändamål. I den västligaste delen anges handel, deponiområdet<br />
anges som utredningsområde. Den västligaste<br />
delen har följts upp med detaljplaner som föreskriver industri-<br />
och handelsändamål och delen närmast Varnans utlopp<br />
handel, kontor, småindustri, restaurang, samlingslokaler<br />
och bostäder. Den sistnämnda är antagen 1990.<br />
Broängen<br />
Broängsområdet upptar en yta på ca 20 ha och domineras<br />
arealmässigt av företag inom transportnäringen. Därutöver<br />
finns ett varierat utbud av företag inom service, reparation<br />
och försäljning. I den södra delen finns en restaurang.<br />
I gamla tullhuset pågår en förädling till bl a museum och<br />
i dess anslutning en gästhamn. Området är välstrukturerat<br />
med symmetriska gator och kvarter med hög nyttjandegrad.<br />
Tillgängligheten är för vissa delar inte fullt god.<br />
Planeringsläge:<br />
Översiktsplanen anger området som industri. Gällande detaljplaner<br />
är för större delen av området från 1950-talet och<br />
föreskriver industri, hamn och oljeupplagsändamål. Del av<br />
det södra området har en plan från början av 1970-talet och<br />
föreskriver industri, handel, garage och motorservice samt<br />
område för bensinförsäljning.<br />
Kommunfullmäktige har, i samband med beslut om utveckling<br />
av området längs Varnan, angett att gästhamnsetablering<br />
i inre hamnen bör möjliggöras.