Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
Planeringsläge:
I översiktsplan från 1991anges Sunnebergsområdet mellan
Östra Ringvägen och E 18, Åsenområdet mellan Östermalm
och Varnumsleden samt södra och norra delarna av Mariebergsområdet
som framtida bostadsområden. Inom den bebyggda
tätorten visas, genom detaljplan, på möjligheter till
ytterligare bostadsbebyggelse i kvarteret Snidaren norr om
Kvaerner, vid Gustavsbergs f d ålderdomshem och ett område
söder om Älvängsparken. Utöver detta finns en handfull
områden med möjlig förtätning och enstaka tomter i äldre
kvarter. Numera pågår även utredningar för att eventuellt
lokalisera bostäder i sjönära områden.
I Ölme anges en utveckling i den östra delen. Del av detta
område har ianspråktagits för särskilda boendeformer för
äldre och handikappade. I Björneborg anges en utveckling
inom Karisängsområdet. I Bäckhammar och Nybble anges
inga områden för bostadsexpansion.
Inom Sunneberg och Åsenområdena skulle sammanlagt
1500-2000 personer kunna beredas bostäder vid liknande
exploateringsgrad som inom Strandområdet.
Inom områden med fastställda detaljplaner och områdesbestämmelser
regleras byggandet av de regler som anges
i respektive plan. Utanför planlagda områden styrs byggandet
av generella regler i plan- och bygglagen och miljöbalken.
Grundprincipen är att bygglov skall medges om
vissa grundläggande krav vad avser omgivningspåverkan,
miljö- och hälsa uppfylls.
Planeringsläge:
I gällande översiktsplan är områden för fritidsbebyggelse
utlagda i anslutning till redan befintlig fritidshusbebyggelse
inom Vänerns strandzon. Dessa är till större delen reglerade
i detaljplan eller områdesbestämmelser. Nytillkommen
bebyggelse bör enligt planen lokaliseras till kommunens inland.
Målsättningen är att befästa och om möjligt förbättra
strandområdenas tillgänglighet.
Merparterna av byggrätterna är idag ianspråktagna. Ett
planlagt område vid Åsviken, öster om Lundsholms fritidshusområde
med möjlighet till 20-25 bostäder, har börjat
byggas ut. Några områden för framtida fritidshusbebyggelse
i kommunens inland finns inte utlagda i översiktsplanen.
Kommunfullmäktige beslutade i maj 1997 att revidera planoch
områdesbestämmelserna för fritidsbebyggelse, så att
den generella begränsningen av fritidshusens storlek tas
bort och att bedömning istället sker inom varje område för
sig. Inom planlagda områden rekommenderas att kretsloppsanpassade
toalettlösningar nyttjas, bad-, disk och tvättvatten
omhändertas lokalt samt att miljögodkänt material skall
användas. Områdenas karaktärer skall bibehållas.
Bebyggelse för fritidsboende
Med fritidshus avses bostad som nyttjas under större eller
mindre del av året som komplement till åretruntbostad.
Inom Kristinehamn finns knappt 2 000 bostäder registrerade
som fritidshus. En viss permanentning förekommer, d v s
att de övergår från komplement till åretruntbostäder. Några
säkra uppgifter om omfattningen finns dock inte. Någon
bygglovsplikt för ändrat användningssätt från fritidshus till
åretruntbostad föreligger inte, men tillstånd enligt miljöbalken
kan krävas.
Ca 1 300 fritidshus är belägna inom ett 30-tal områden med
detaljplan eller områdesbestämmelser. Dessa finns till övervägande
del i anslutning till Vänern eller Skagern. Jutviken,
Vålösundets båda sidor, Hjälmarsfjordens stränder och Ölmevikens
östra sida är med smärre avbrott planmässigt helt
ianspråktagna. Här finns ca 600 bostäder inom fastställda
planer. Söder om garnisonens övningsfält från Bobacksviken
och ca 10 km söderut är även stora delar av kustremsan
ianspråktagen. Andra stora fritidshusområden är Lundsholm
med 160 bostäder samt Mårön och Kummelön med 50 respektive
80 bostäder inom fastställda planer. Inom planområdena
är allmänhetens tillgång till stränderna tryggad i planbestämmelser,
där detta varit möjligt.
Vid en undersökning som utfördes 1993 av de fritidshus
som har kommunal sophämtning framkom att 400 av 1 100
ägare var mantalsskrivna i annan kommun.
26