Faktadel - Kristinehamns kommun

Kristinehamn ÖP 2004
Sjönära
Visnums-Kil ligger på en udde med en lång strandlinje. Närheten
till vatten har naturligtvis inneburit att jordbrukare
kunnat ha fiske som bisyssla. Här levde tidigare många yrkesfiskare,
varav några ännu är verksamma 1998.
Kilsviken är en av fågelkännare välbesökt plats, där det finns
både täta vassar, öppet vatten och strandängar med betande
hästar och hjortar. Dessa marker lockar vår och höst många
olika fågelarter, som har sina häckningsplatser här.
Rudskoga
Omkring 1320 skänkte fru Helena Pedersdotter skogsområdet
Rudhaskogen, som låg i norra änden av Råda socken,
till Riseberga kloster. Redan före denna tid låg flera hemman
västerut i bygden, men några år efter att Rudhaskogen
tillfallit klostret röjdes mer mark för gårdar i området.
Som mest bodde under slutet av 1800-talet 2000 personer
i Rudskoga. Idag är Rudskoga ett av få landsbygdsområden
i Värmland, där befolkningen ökar. 1997 bodde här c:
a 750 personer.
Rudskoga var under åren 1863-1951 egen kommun. Därefter
ingick bygden i Visnums kommun fram till 1971, som
då sammanlades med Kristinehamns kommun.
Kyrkan
Den första kyrkan i Rudskoga byggdes c:a 1430. Den uppfördes
i samma stil som Södra Råda kyrka. Fram till kyrkan
gick endast en ridväg. På 1600-talet byggdes en ny
kyrka. Den invigdes 1690, men redan 1750 förstördes den
av en storm. En ny stenkyrka stod färdig 1777. Denna kyrka,
byggd av kalksten från Lanna i Närke och inredd med
många föremål från tidigare kyrkor, står ännu kvar. I kyrkan
bevaras en mycket gammal träskulptur, en madonnabild,
som är Värmlands äldsta skulptur och kan dateras till
senare delen av 1100-talet.
Skagersbrunn
Kurorten Skagersbrunn i Rudskoga startade i slutet av 1800-
talet. Nöjda gäster ledde till att Skagersbrunn växte och kring
sekelskiftet var kurgästerna så många att en del fick inkvarteras
hos lantbrukare i trakten.
På Skagersbrunn fanns under storhetstiden hotell, restaurang,
läkarmottagning, kall- och varmbadhus, kapell, dansbana
och ett stort antal stugor. Här kunde man bl a få tallbarrsbad,
gyttjebad och myrbad. Därmed fick bygdens befolkning
bekanta sig med ”fint folks” seder och bruk. När
brunnsverksamheten lades ner övertogs anläggningen av
Uddeholmsbolaget, vars anställda kom hit för semester.
Idag är Skagersbrunn åter privatägt och nyttjas mestadels
av tyska turister.
Småbrukarbygd
I Rudskoga finns gott om mindre byar med små jordbruk.
Människor har varit vana att satsa på många olika näringar
för att livnära sig. Idag har många specialiserat sig. Rudskoga
har en av landets största plantodlingar av perenner och
även en av landets större jordgubbsodlingar. Flera jordbrukare
satsar på alternativodling och producerar KRAV-märkta
grönsaker. Här finns också en taxirörelse.
En av många kvarnar som fanns i Visnum-Rudskoga är den i
Skottlanda, vilken uppfördes 1920 och fortfarande är i drift.
I kvarnen mals bland annat KRAV-märkt mjöl.
Service och engagemang
På 1800-talet låg fem skolor i Rudskoga, varav en i Grunnebacka,
där även dagens skola ligger. Den invigdes 1960,
har byggts ut flera gånger och 1999 planeras eventuellt ytterligare
utbyggnad. Aktiva rudskogabor arbetar med att försöka
få till stånd ett sporthallsbygge, där även lokaler för
skolan kan inrymmas.
I Revsten ligger hembygdsgården Erik Orsas, vilken ägs av
Rudskoga Hembygdsförening och Bygderåd, som inköpte
den 1979, då den var ett litet lantbruk. I hembygdsgården
förvaras drygt 2 100 inventarier.
I Rudskoga fanns tidigare bl a föreningsbank, två poststationer
och sex butiker. Idag finns endast två butiker kvar - en
lanthandel i Skottlanda och en närbutik i Revsten.
Bygden har ett rikt föreningsliv.
1989/1990 togs ett privat initiativ till att bygga ett nytt bostadsområde
i Skottlanda, där idag inryms flera lägenheter,
ett servicehem för äldre samt ett daghem.
14