Bilaga 4, avfallsplan: Nedlagda deponier - Kristinehamns kommun
Bilaga 4, avfallsplan: Nedlagda deponier - Kristinehamns kommun
Bilaga 4, avfallsplan: Nedlagda deponier - Kristinehamns kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Bilaga</strong> 4 1(2)<br />
till Avfallsplan 2010-2017<br />
<strong>Nedlagda</strong> <strong>deponier</strong><br />
Länsstyrelsen gjorde år 1984 en inventering av äldre <strong>deponier</strong> (avfallsupplag) i <strong>Kristinehamns</strong><br />
<strong>kommun</strong>. En uppdatering av materialet gjordes 1992. Följande <strong>deponier</strong> nämns i materialet:<br />
Skathöjden, Östervik 1:13. Verksamheten påbörjades 1970 och avslutades 1976.<br />
Verksamheten hade 1000 ton/år byggnads- och rivningsavfall från Lastbilcentralen.<br />
Klass 3, måttlig risk.<br />
Östervik, Östervik 2:1. Verksamheten påbörjades 15 januari 1970 och avslutades 16<br />
november 1970. Avfallstyper: Byggnadsavfall och schaktmassor. Mängd: ej angett.<br />
Klassning 4, liten risk.<br />
Gelleråsen, Vassgårda 1:13. Verksamheten påbörjades 1975 med bygg-, rivnings- och<br />
schaktmassor. Idag används den för sortering av schaktmassor från <strong>kommun</strong>ens egen<br />
verksamhet för återvinning. Mängden avfall är max 2 500 ton/år. Klass 3, måttlig risk.<br />
Dye, Södra Dye 2:1. Verksamheten påbörjades 1970 och avslutades 1975. Deponin var<br />
avsedd för byggnadsavfall och schaktmassor för företag i <strong>kommun</strong>en. Mängd avfall ej angett.<br />
Klass 3, måttlig risk.<br />
Björneborgs Jernverk AB, Skogen 1:68. Verksamheten påbörjades före 1940 och pågår<br />
fortfarande. Avfallstyper: Gjuterisand, skrubberslam, slagg, sot, tegel, schaktmassor avfall<br />
från rökgasreningsanläggningen (tillstånd för 24 ton/månad). Totala avfallsmängder: 8 500<br />
ton/år. Bolaget har för avsikt att utöka tillstånd att deponera intill 11 700 ton slagg, glödskal,<br />
stoft, sand tegelavfall, eldfast isoleringsavfall och byggnadsavfall per år. Detta kommer att<br />
kräva en särskild prövning enligt miljöbalken. Nuvarande klassning 2, Stor risk.<br />
Svanå, Skogen 1:73. Verksamheten påbörjades 1950 och avslutades 1979. Deponin var<br />
avsedd för hushålls-, affärs-, byggnads-, industri- och trädgårdsavfall samt avloppsslam med<br />
max 1 000 ton/år. Klassning 1, mycket stor risk.<br />
Bäckhammars Bruk, Blaxmo 1:6. Verksamheten påbörjades 1974 och avslutade 1976.<br />
Verksamheten hade tillstånd till 250 ton sedimentslam TS/år. Klass 4, liten risk.<br />
Bäckhammars Bruk, Jonsbol 1:12 och 1:14. Verksamheten påbörjades 1958/59 och<br />
avslutade 1978. Hade tillstånd för 5000 ton bark/år, 500 m 3 grönlutslam/år och annat<br />
industrisopor som t.ex. kartong. Grönlutslam innehåller järn- och aluminiumföroreningar.<br />
Klass 3, måttlig risk.<br />
Bäckhammars Bruk, Persbol 1:51. verksamheten påbörjades 1978 och pågår än i dag. Har<br />
tillstånd för deponering av barkavfall, kalkgrus, grönlutslam, mesa, aska, industrisopor. Total<br />
mängd ca 58 000 m 3 avfall. Klass 1, mycket stor risk.
<strong>Bilaga</strong> 4 2(2)<br />
till Avfallsplan 2010-2017<br />
Strandmossen och Sanna utgick med anledning av pågående arbeten vid dessa <strong>deponier</strong>. En<br />
ny inventering behöver göras för att få en likvärdig bedömning mellan <strong>deponier</strong>na och detta<br />
görs med Naturvårdsverket metod för inventering av förorenade områden, MIFO. Metoden<br />
består av två faser, fas 1 utgör inhämtning av fakta om deponin och sammanställning för att<br />
den ska kunna tilldelas en riskklass där klass 1 utgör Mycket stor risk, klass 2- Stor risk, klass<br />
3- Måttlig risk samt klass 4- Liten risk.<br />
Beroende på riskklass går man vidare till fas 2 som kräver provtagning i fält och grundligare<br />
undersökning för att kunna avgöra om åtgärder krävs. Den information som finns för<br />
nedlagda <strong>deponier</strong> är ofta knapphändig, främst är avfallsmängderna svåra att uppskatta då<br />
journaler vanligtvis aldrig förts vid dessa verksamheter.<br />
Ny inventering utifrån dagens bedömningsgrunder skall framöver ske i samarbete mellan<br />
miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen. De <strong>deponier</strong> som ingick i<br />
Länsstyrelsens inventering är grunden, men det kan under tiden komma fram uppgifter om<br />
fler <strong>deponier</strong> vilket arbetet får utvisa.