10.05.2015 Views

Bilaga 4, avfallsplan: Nedlagda deponier - Kristinehamns kommun

Bilaga 4, avfallsplan: Nedlagda deponier - Kristinehamns kommun

Bilaga 4, avfallsplan: Nedlagda deponier - Kristinehamns kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Bilaga</strong> 4 1(2)<br />

till Avfallsplan 2010-2017<br />

<strong>Nedlagda</strong> <strong>deponier</strong><br />

Länsstyrelsen gjorde år 1984 en inventering av äldre <strong>deponier</strong> (avfallsupplag) i <strong>Kristinehamns</strong><br />

<strong>kommun</strong>. En uppdatering av materialet gjordes 1992. Följande <strong>deponier</strong> nämns i materialet:<br />

Skathöjden, Östervik 1:13. Verksamheten påbörjades 1970 och avslutades 1976.<br />

Verksamheten hade 1000 ton/år byggnads- och rivningsavfall från Lastbilcentralen.<br />

Klass 3, måttlig risk.<br />

Östervik, Östervik 2:1. Verksamheten påbörjades 15 januari 1970 och avslutades 16<br />

november 1970. Avfallstyper: Byggnadsavfall och schaktmassor. Mängd: ej angett.<br />

Klassning 4, liten risk.<br />

Gelleråsen, Vassgårda 1:13. Verksamheten påbörjades 1975 med bygg-, rivnings- och<br />

schaktmassor. Idag används den för sortering av schaktmassor från <strong>kommun</strong>ens egen<br />

verksamhet för återvinning. Mängden avfall är max 2 500 ton/år. Klass 3, måttlig risk.<br />

Dye, Södra Dye 2:1. Verksamheten påbörjades 1970 och avslutades 1975. Deponin var<br />

avsedd för byggnadsavfall och schaktmassor för företag i <strong>kommun</strong>en. Mängd avfall ej angett.<br />

Klass 3, måttlig risk.<br />

Björneborgs Jernverk AB, Skogen 1:68. Verksamheten påbörjades före 1940 och pågår<br />

fortfarande. Avfallstyper: Gjuterisand, skrubberslam, slagg, sot, tegel, schaktmassor avfall<br />

från rökgasreningsanläggningen (tillstånd för 24 ton/månad). Totala avfallsmängder: 8 500<br />

ton/år. Bolaget har för avsikt att utöka tillstånd att deponera intill 11 700 ton slagg, glödskal,<br />

stoft, sand tegelavfall, eldfast isoleringsavfall och byggnadsavfall per år. Detta kommer att<br />

kräva en särskild prövning enligt miljöbalken. Nuvarande klassning 2, Stor risk.<br />

Svanå, Skogen 1:73. Verksamheten påbörjades 1950 och avslutades 1979. Deponin var<br />

avsedd för hushålls-, affärs-, byggnads-, industri- och trädgårdsavfall samt avloppsslam med<br />

max 1 000 ton/år. Klassning 1, mycket stor risk.<br />

Bäckhammars Bruk, Blaxmo 1:6. Verksamheten påbörjades 1974 och avslutade 1976.<br />

Verksamheten hade tillstånd till 250 ton sedimentslam TS/år. Klass 4, liten risk.<br />

Bäckhammars Bruk, Jonsbol 1:12 och 1:14. Verksamheten påbörjades 1958/59 och<br />

avslutade 1978. Hade tillstånd för 5000 ton bark/år, 500 m 3 grönlutslam/år och annat<br />

industrisopor som t.ex. kartong. Grönlutslam innehåller järn- och aluminiumföroreningar.<br />

Klass 3, måttlig risk.<br />

Bäckhammars Bruk, Persbol 1:51. verksamheten påbörjades 1978 och pågår än i dag. Har<br />

tillstånd för deponering av barkavfall, kalkgrus, grönlutslam, mesa, aska, industrisopor. Total<br />

mängd ca 58 000 m 3 avfall. Klass 1, mycket stor risk.


<strong>Bilaga</strong> 4 2(2)<br />

till Avfallsplan 2010-2017<br />

Strandmossen och Sanna utgick med anledning av pågående arbeten vid dessa <strong>deponier</strong>. En<br />

ny inventering behöver göras för att få en likvärdig bedömning mellan <strong>deponier</strong>na och detta<br />

görs med Naturvårdsverket metod för inventering av förorenade områden, MIFO. Metoden<br />

består av två faser, fas 1 utgör inhämtning av fakta om deponin och sammanställning för att<br />

den ska kunna tilldelas en riskklass där klass 1 utgör Mycket stor risk, klass 2- Stor risk, klass<br />

3- Måttlig risk samt klass 4- Liten risk.<br />

Beroende på riskklass går man vidare till fas 2 som kräver provtagning i fält och grundligare<br />

undersökning för att kunna avgöra om åtgärder krävs. Den information som finns för<br />

nedlagda <strong>deponier</strong> är ofta knapphändig, främst är avfallsmängderna svåra att uppskatta då<br />

journaler vanligtvis aldrig förts vid dessa verksamheter.<br />

Ny inventering utifrån dagens bedömningsgrunder skall framöver ske i samarbete mellan<br />

miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen. De <strong>deponier</strong> som ingick i<br />

Länsstyrelsens inventering är grunden, men det kan under tiden komma fram uppgifter om<br />

fler <strong>deponier</strong> vilket arbetet får utvisa.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!