HUNDENS platS i folkHEmmEt - GÃ¶teborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Anna Bendz av förslagen om hunden i samhället är kopplade till diskussioner på partipolitisk nivå. Ytterligare en gruppering sker därför på hur svarspersonerna placerar sig på vänster-högerskalan. Tabell 5 Inställning till förslag om hundens plats i samhället efter relation till hund (balansmått) Hundar bör Inför ett Förbjud Satsa mer av i större ut- slags kör- affärs- samhällets Tillåt sträckning kort som havare resurser på Förbjud sällskapsän idag krav på att hundar som kamphundar tillåtas på den som ha hund hjälp till hundar på allmänna skaffar i sina handi- helt i äldreplatser hund lokaler kappade Sverige boende SAMTLIGA -14 42 23 91 75 80 Tycker Stämmer mkt bra 14 41 5 93 70 90 om Stämmer hundar ganska bra -44 35 47 91 81 73 Stämmer inte särskilt bra -77 48 56 90 87 63 Stämmer inte alls -86 81 65 77 82 20 Rädd för Stämmer mkt bra -62 58 77 96 84 52 hundar Stämmer ganska bra -58 48 52 90 87 71 Stämmer inte särskilt bra -30 38 27 91 78 79 Stämmer inte alls 8 41 9 92 70 84 Van vid Stämmer mkt bra 27 40 -3 92 70 91 hundar Stämmer ganska bra -23 37 25 91 73 81 Stämmer inte särskilt bra -52 45 46 91 82 74 Stämmer inte alls -71 57 65 91 83 46 Har Ja 44 31 -15 90 66 93 hund Nej -30 44 32 91 77 77 Skulle Stämmer mkt bra 9 47 9 94 69 91 vilja ha Stämmer hund ganska bra -18 40 26 92 73 85 Stämmer inte särskilt bra -46 39 37 86 75 78 Stämmer inte alls -66 48 56 91 88 59 Kommentar: Balansmåttet visar skillnaden mellan andelen som anser att förslaget är mycket eller ganska bra och andelen som anser att förslaget är ganska eller mycket dåligt. 266
Hundens plats i folkhemmet Tabell 5 visar att om man tycker om hundar eller inte har en tydlig effekt på åsikterna om hunden i samhället. Bland dem som uppger att de tycker mycket om hundar, finns en övervikt på 14 procentenheter för att tillåta hundar på allmänna platser mer än idag. Bland dem som inte tycker om hundar alls är motsvarande siffra -86, alltså ett kraftfullt ställningstagande emot förslaget. Likaså anser personer som tycker om hundar att förslaget att förbjuda affärsinnehavare att ha hund i sina lokaler är betydligt sämre än vad de som inte tycker om hundar gör. En tydlig effekt av att tycka om hundar finner vi när det gäller om hundar ska tillåtas på äldreboende. Skillnaden mellan hundälskare och hundskeptiker är där 70 procentenheter. Det är också bland hundskeptikerna vi finner de ivrigaste förespråkarna för att införa körkort för hund, balansmåttet visar här 81 jämfört med hundälskarnas 41. Samma mönster kan vi se när det gäller skillnaden mellan hundrädda och ickehundrädda samt mellan hundvana och hundovana personer. Precis som i fallet med hundälskare och hundskeptiker är skillnaderna i åsikter om förslagen tydligast när det gäller om hundar ska tillåtas mer på allmän plats, om hundar ska få vara i affärer, samt om hundar ska få vara med i äldreomsorgen. Hundrädda och hundovana anser i större utsträckning att ett körkort för hund ska införas än personer som är mindre rädda och mer vana. Kring förslagen om samhället ska bidra med mer resurser till hundar som hjälper handikappade och att förbjuda kamphundar finns en större enighet bland svarspersonerna, oberoende av relationen till hundar. Det finns visserligen en synlig tendens att personer som tycker om hundar är mer positivt inställda till förslaget om hundar som hjälp till handikappade och mer negativa till att förbjuda kamphundar än de som inte tycker om hundar. Däremot verkar inte hundvana eller hundrädsla ha lika stor betydelse för inställningen till dessa förslag. Hundägarna anser föga förvånande i betydligt större utsträckning än andra att hundar ska få vistas på allmänna platser mer än vad som är fallet idag. Hundägare är också mer negativa till förslaget att förbjuda affärsinnehavare att ha hund i sina lokaler än andra, likaså till förslaget om att införa körkort för hund. Vissa likheter finns mellan dem som gärna vill ha hund och hundägarna, exempelvis är båda grupperna mer skeptiskt inställda till att förbjuda kamphundar än andra och mer positiva till hundar i äldreomsorgen. Den enda fråga där hundägande inte verkar ha någon betydelse är inställningen till hundar som hjälp till handikappade. Balansmåttet i tabellen är framräknat så att mittenalternativet, varken bra eller dåligt förslag, inte är inräknat. Vid en analys av detta svarsalternativ kommer ett intressant mönster fram. Personer som inte tycker om hundar, är ovana vid hundar, är rädda för hundar samt inte vill ha hund har i mindre utsträckning än andra använt sig av mittenalternativet vilket indikerar att de i ganska många fall har starkare preferenser än andra när det gäller hunden i samhället. Hundälskare, hundvana och icke-hundrädda samt de som har eller vill ha hund är oftare indifferenta till förslagen som ges. Ett exempel är frågan om att tillåta hundar på allmänna platser i större utsträckning, där 40 procent av dem som gärna vill ha hund om de får möjlighet har använt sig av alternativet ”varken bra eller dåligt förslag”. Försla- 267
Page 1 and 2: Hundens plats i folkhemmet HUNDENS
Page 3 and 4: Hundens plats i folkhemmet Tabell 1
Page 5 and 6: Hundens plats i folkhemmet hundar i
Page 7: Hundens plats i folkhemmet Det för
Page 11 and 12: Hundens plats i folkhemmet sådant
Page 13 and 14: Hundens plats i folkhemmet Noter 1

HUNDENS platS i folkHEmmEt - GÃ¶teborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?