GÖTEBORGS FOTBOLLSSUPPORTRAR 1994-2007 - SOM-institutet

Göteborgs fotbollssupportrar 1994-2007
GÖTEBORGS FOTBOLLSSUPPORTRAR 1994-2007
Anders Widfeldt och Lennart Nilsson
Sverige är en stor del av befolkningen anhängare av något fotbollslag. Exakt hur
I stor andelen är, och vilka lag som är mest populära, har länge varit okänt, men
tack vare SOM-undersökningarna kan vi bilda oss en uppfattning av anhängarskapets
karaktär och utbredning. Det har redovisats i tidigare SOM-publikationer
(Nilsson och Widfeldt 1995; 1998 och 2006; Widfeldt och Nilsson 2002, 2006,
2007 samt 2008a och b; se även Widfeldt 2002). Vi kan nu överblicka utvecklingen
under närmare femton år. De västsvenska SOM-undersökningarna har
innehållit frågor om favoritlag i fotboll sedan år 1994. 1 Dessutom ingick frågorna
i Riksundersökningen 2004 och i Skåneundersökningarna 2004 och 2006.
Vi avser att ta upp tre huvudfrågeställningar. De två första berör supportrarna
som helhet. Har det blivit vanligare eller ovanligare att ha ett favoritlag i fotboll?
Därefter inriktar vi oss på supportrar till olika lag, i stället för alla supportrar som
helhet. Här ser vi ser på hur stödet för olika lag har utvecklats över tid, för att sedan
studera den sociala sammansättningen av olika lags supportrar. I denna artikel inriktar
vi oss på de göteborgska fotbollssupportrarna och utvecklingen över tid.
Redovisningen avser i första hand herrlagens supportrar men sedan 2004 har vi
också data för damlagen. Vi kommer punktvis också att göra jämförelser med andra
delar av Sverige baserat på tidigare års undersökningar.
En vändning 2007 – anhängarskapet ökar
Supporterskapet stod högt i kurs i mitten av 1990-talet. Hösten 1994 efter Sveriges
framgångar i VM uppgav sig mer än hälften av alla göteborgare ha ett favoritlag i
fotboll. Vi kan nu överblicka utvecklingen fram till år 2007. Andelen personer som
uppgivit sig ha ett favoritlag under perioden 1994-2007 redovisas i tabell 1. Trenden
var klart nedåtgående fram till 2006 då andelen supportrar sjunkit med 15 procentenheter,
något som gällde såväl Göteborg som kranskommunerna. År 2007, när
IFK Göteborg blev svenska mästare, skedde en vändning och andelen supportrar
ökade på nytt.
187

Anders Widfeldt och Lennart Nilsson
Tabell 1 Andel som uppger sig ha ett favoritlag i fotboll i Göteborg 1994-2007
(procent)
År
Göteborg
1994 53
1997 49
2000 42
2002 42
2004 43
2006 38
2007 43
Kommentar: Procentbasen är samtliga svarande, dvs. de som ej svarat på frågan om favoritlag
antas ej ha något favoritlag.
Att förklara förändringarna är ingen lätt uppgift. En möjlig orsak skulle kunna vara
att fotbollen hade en kort men intensiv glansperiod hösten 1994. Sverige hade tagit
brons i fotbolls-VM tidigare samma år, och IFK Göteborg gjorde lysande insatser
i Champions League, med hemmasegrar över Barcelona och Manchester United.
Samtidigt finns det en omständighet som pekar i rakt motsatt riktning, nämligen
publikutvecklingen. I tabell 2 redovisas publikgenomsnitten för allsvenskan 1994-
2008, samt för fem Göteborgslag under samma period. Här finns inga tecken på
nedgång. Faktum är att 1994 uppvisar det lägsta allsvenska publiksnittet under hela
perioden. Därefter var trenden i stort sett positiv till 2003, då en viss avmattning
skedde. En ny, möjligen tillfällig, publiktopp noterades 2007.
Siffrorna i tabell 2 talar sitt tydliga språk. IFK har sedan 1994 utan undantag haft
ett högre hemmasnitt än allsvenskan i sin helhet. Säsongen 2007 hade man det näst
högsta publiksnittet bland de allsvenska klubbarna (etta var AIK med 20 465), och
dominansen över de övriga göteborgsklubbarna har hela tiden varit total. Vid ett
par tillfällen (ÖIS 2003 och GAIS 2000) har andra klubbar haft ett snitt som uppgått
till tre fjärdedelar av IFK:s notering, men det utgör undantag. I de flesta fall
har inget lag kunnat uppbåda mer än hälften av IFK:s publiktillströmning, ofta har
andelarna varit betydligt lägre än 50 procent. Ända sedan ”boomen” 1975 har
Blåvitt varit det klart dominerande publiklaget (jämför Thylin 1978). Att IFK är
populärast är i alltså inte i sig något nytt fenomen.
På klubbnivå påverkas givetvis siffrorna av respektive lags fram- och motgångar,
antal derbyn med mera. Icke desto mindre är det övergripande intrycket att klubbarnas
snittsiffror är högre under andra halvan av perioden 1994-2008 än under
den första, åtminstone om man i så stor utsträckning som möjligt jämför de år då
respektive klubb legat i motsvarande division. IFK:s positiva trend är tydlig. Under
de sportsligt sett mycket framgångsrika åren 1994-1996 hade man publiksnitt som
låg betydligt under nivåerna under 2000-talet, trots att man under den senare pe-
188

Göteborgs fotbollssupportrar 1994-2007
rioden inte nådde samma spel- och resultatmässiga klass. Noterbart är att snittet
från 2007, över 15 000 personer, är det högsta under hela perioden. Säsongen 2008
noteras dock en klar nedgång, som även drabbat allsvenskan som helhet.
Tabell 2 Publiksnitt i allsvenskan och för fem göteborgsklubbar, 1994-2008
Allsvenskan IFK ÖIS GAIS V Frölunda Häcken
1994 4865 6856 1392* 1427* 1659 1615
1995 5680 8893 2738 1718* 1615 716*
1996 4989 8235 2214 1317* 742* 913*
1997 5570 7857 2762 1356** 992* 720*
1998 5647 6414 2159 1950** 2270 2537
1999 7217 8436 5030 3777* 2296 1154*
2000 6976 9299 4713 7084 1520 2661
2001 8441 10245 4472 2441* 785* 3062
2002 10180 11417 8750 2363** 1008* 905*
2003 10208 11586 8653 3378** 993* 1063*
2004 9768 14617 7517 3126* 818* 1173*
2005 8691 12721 6228 3875* 870* 4198
2006 9423 10258 4995 7072 200** 3152
2007 10258 15797 1930* 6887 209** 1308*
2008 7787 9632 2415* 5224 313** 1494*
Kommentar: Klubbarnas snitt avser seriematcher på hemmaplan. Ingen asterisk = allsvenskan.
* = div. 1 (från 2000: superettan). ** = div. 2 (från 2006: div 1 södra). Källor: http://svenskfotboll.
se, http://allsvenskan.just.nu/, http://www.gais.se, http://www.ois.o.se, http://user.tninet.se/~rvk285u/,
Fotbollextra årsguider. Qviding FIF har i Superettan haft hemmasnitt på 551 personer år 2006,
och 623 personer år 2008. Säsongen 2007, då Qviding vann div 1 södra, hade man ett hemmasnitt
på 315 personer.
Även Örgryte uppvisar högre snitt under den andra halvan av perioden 1994-2007.
Även om trenden gick nedåt efter de stora publikåren 2002 och 2003, var siffrorna
betydligt högre än 1995-1998 så länge ÖIS låg kvar i allsvenskan. Efter nedflyttningen
till Superettan 2006, och flytten från Gamla Ullevi till Valhalla, sjönk publikstödet
betydligt. Säsongen 2008, då ÖIS vann Superettan, steg publiksnittet till
2415. Det var det tredje högsta i Superettan och klart högre än det föregående
uppflyttningsåret 1994. Även GAIS kan uppvisa en positiv trend, med toppnoteringar
från de allsvenska åren 2000, 2006 och 2007. Dessutom hade GAIS betydligt
högre snitt när de låg nedanför allsvenskan 2001-2005 än vad man hade i dåvarande
div. 1 och 2 under 1990-talet. Det kan också nämnas att Häcken år 2005
hade sitt bästa allsvenska publiksnitt någonsin. Västra Frölunda hade en klar publiknedgång
under nedlfyttningsåret 2000, efter att de två föregående åren ha noterat
sina högsta publiksnitt under perioden. Därefter har dock VF drabbats av en
publikkris, som till stor del hänger sammanfaller med sportsliga motgångar.
189

Anders Widfeldt och Lennart Nilsson
Lagens supportrar – IFK Göteborgs återhämtning
Den samlade effekten av minskningen av antalet supportrar och den minskade
uppslutningen bakom IFK Göteborg från toppnoteringen 1994 till början av
2000-talet framgår tydligt av tabell 3. I tabellen redovisas favoritlagen bland de
göteborgare som har ett favoritlag bland herrlagen under perioden 1994 - 2007.
Alltsedan 1994 har Blåvitt varit det populäraste laget, men andelen sjönk från 70
procent 1994 till två tredjedelar 1997 och till 50 procent år 2000, en minskning
med tjugo procentenheter på sex år, och låg kvar på denna nivå till 2006. Därefter
återhämtade sig IFK Göteborg och andelen supportrar ökade till 61 procent 2007.
Övriga klubbar ligger långt efter. Enligt 2004 års Riksundersökning var IFK Göteborg
det populäraste laget i hela Sverige. (Widfeldt och Nilsson 2006).
Positionen som det näst mest populära laget bland de göteborgska supportrarna
har skiftat mellan GAIS och Örgryte; ofta har skillnaderna mellan rödblått och
grönsvart varit mycket små. I den allra senaste mätningen har dock andelen ÖISsupportrar
sjunkit markant, vilket medfört att GAIS, trots en egen minskning, nu
innehar andraplatsen (skillnaden mellan GAIS och ÖIS år 2007 är dock inte statistiskt
säkerställd). En jämförelse mellan ÖIS och GAIS ger vid handen att de
sistnämnda haft en jämförelsevis stabil andel anhängare, medan stödet för ÖIS
fluktuerat. Tjugo procent ÖIS:are 2002 är den högsta notering något Göteborgslag
utöver IFK någonsin haft sedan SOM-mätningarna av fotbollssupportrar började
år 1994. Det efterföljande tappet ned till åtta procent år 2007 tyder dock på att de
supportrar som tillkom i början av 2000-talet inte varit trogna. Skillnaden mellan
Örgrytes högsta och lägsta noteringar under perioden, fjorton procentenheter, kan
jämföras med GAIS som hållit sig mellan 9 och 13 procent; en spännvidd på fyra
procentenheter.
Tabell 3 Göteborgarnas favoritlag i fotboll, herrlag 1994-2007
Häcken + Annat
Västra svenskt Utländskt Summa
IFK GAIS ÖIS Frölunda lag lag procent Antal
1994 70 10 9 11* 100
477
1997 66 9 6 3 11 5 100 479
2000 50 13 9 5 15 8 100 419
2002 49 11 20 4 11 5 100 451
2004 55 10 11 4 14 6 100 465
2006 47 13 14 4 13 9 100 361
2007 61 11 8 1 13 6 100 436
Kommentar: Procentbasen utgörs av dem som är bosatta i Göteborgs stad, och som uppger sig
ha ett favoritlag i fotboll. * = alla andra lag än IFK, GAIS och ÖIS.
190

Göteborgs fotbollssupportrar 1994-2007
År 1994 uppgav sig drygt var tionde göteborgare med ett favoritlag ett annat lag än
något av de alliansklubbarna IFK, ÖIS och GAIS. Därefter har andelen ökat, och
låg år 2007 på 20 procent. Uppslutningen bakom de två andra Göteborgslag som
spelat i allsvenskan under 2000-talet, Västra Frölunda IF och BK Häcken, har varit
begränsad. Det framgår inte av tabellen, men våra data visar också att stödet för VF
och Häcken är relativt tunnt även i de stadsdelar där de har sin huvudsakliga förankring.
I en särskild SOM-undersökning om förhållandena i stadsdelen Frölunda
år 1998 ingick frågan om anhängarskap (Nilsson och Persson 1999). Det visade sig
att endast drygt 20 procent av frölundaborna höll på det egna laget, som just det
året kom på femte plats i allsvenskan, den högsta position klubben hittills uppnått.
Svenska elitklubbar utanför Göteborg förekommer bland svaren i viss utsträckning,
men var för sig har dessa klubbar begränsat stöd. Flest röster får Elfsborg och Halmstad
men även de tre stora stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby
har supportrar i Göteborg. Andelen supportrar till utländska lag har pendlat mellan
fem och nio procent. Populärast är engelska, italienska och spanska klubbar, som
ofta vid den aktuella tidpunkten haft svenska spelare. Vanliga exempel under senare
år är Arsenal, Juventus och Barcelona.
Blåvitt dominerar åter i alla samhällsgrupper
De olika klubbarnas socioekonomiska och politiska förankring presenteras i tabell
4. Liksom tidigare var Blåvitt år 2007 det utan jämförelse mest populära laget i alla
grupper: män som kvinnor, unga som gamla, arbetare som företagare, vänsterpartister
som moderater och svenskar som invandrare. Det finns emellertid vissa intressanta
skillnader mellan de olika grupperna. Ingen av klubbarna har någon klar
könsprofil. Blåvitt har dock varit något mer populärt bland kvinnor än bland män,
medan det är vanligare att männen har en annan svensk klubb (det vill säga annan
än de fem ledande göteborgsklubbarna) som favoritlag. I samtliga fall är dock skillnaderna
inom den statistiska felmarginalen, och skall tolkas med försiktighet.
När det gäller olika åldersgrupper är Blåvitt fortfarande störst bland de allra
yngsta. Icke desto mindre har en viss förändring ägt rum. År 1994 höll nästan alla
i den yngsta åldersgruppen på IFK. Tio år senare hade andelen minskat till drygt
50 procent; år 2007 hade den åter ökat, till över 70 procent. GAIS har flest anhängare
bland de äldre, och det finns få GAIS:are bland ungdomarna. För ÖIS var
tidigare rekryteringssituationen mycket bekymmersam. Andelen ÖIS:are avtog med
sjunkande ålder; nu är den högst i den övre medelåldern. Mönstret är inte längre
helt entydigt för ÖIS’ del. Man ligger fortfarande sämst till i de yngre åldersgrupperna,
även om situationen ser något ljusare ut bland de allra yngsta – där GAIS
ligger mycket illa till. Häcken och Västra Frölunda har en låg andel i alla åldersgrupper,
med få supportrar även bland de yngre, trots att de bägge klubbarna under lång
tid bedrivit en mycket framgångsrik ungdomsverksamhet.
191

Anders Widfeldt och Lennart Nilsson
Tabell 4
Göteborgarnas favoritlag i fotboll (herrlag) i olika socioekonomiska
grupper år 2007 (procent)
Häcken/ Annat
Västra svenskt Utländskt Summa
IFK GAIS ÖIS Frölunda lag lag procent Antal*
Kön
Kv 64 11 7 2 11 5 100 174
Man 58 10 10 1 15 6 100 262
Ålder
70-85 57 21 7 2 9 4 100 56
60-69 56 11 14 0 14 5 100 57
50-59 65 9 12 0 10 4 100 74
40-49 52 13 10 5 17 3 100 63
30-39 65 10 7 2 11 5 100 84
20-29 60 6 3 0 23 8 100 72
15-19 73 3 7 0 4 13 100 (30)
Yrkesgrupp/
Klass
Företagare 50 21 15 0 11 3 100 (34)
Högre tjm. 61 7 9 4 17 2 100 115
Tjm. 62 8 13 1 12 4 100 112
Arbetare 64 14 3 0 11 8 100 144
Parti
M 62 8 12 1 12 5 100 126
Fp 56 3 21 5 9 3 100 (39)
Mp 41 16 6 3 25 9 100 (32)
S 65 14 6 1 7 7 100 143
V 63 11 4 4 18 0 100 (27)
Medborgarskap
Svenskt 62 11 9 2 12 4 100 398
Utländskt 55 3 6 0 15 21 100 (33)
Samtliga 61 11 8 1 13 6 100 436
Kommentar: Procentbasen utgörs av dem som är bosatta i Göteborgs stad med ett favoritlag i
fotboll. Antal under 50 har angivits inom parentes.
När det gäller yrkesgrupp eller klass är IFK Göteborg starka överallt. Allra starkast
är dock Blåvitt bland arbetare och tjänstemän. Även GAIS har en viss arbetarklassprofil,
men är starka också bland gruppen företagare, medan Örgryte har sitt
största stöd bland tjänstemän och företagare. Vad gäller partisympati dominerar
IFK hos alla partiers sympatisörer. Den lägsta andelen IFK:are återfinns bland
miljöpartisterna, i övrigt är skillnaderna små. GAIS:arna tenderar att luta åt vänster,
192

Göteborgs fotbollssupportrar 1994-2007
men är också starka bland miljöpartister. ÖIS, å andra sidan, har en tydligt borgerlig
profil. Inte överraskande stöder icke- svenska medborgare i större utsträckning
utländska lag. Var femte invandrare, som har ett favoritlag, håller på ett lag från
annat land. Bland de svenska lagen är Blåvitt det mest populära, med drygt 50
procent av stödet. Utländska lag har också en högre andel supportrar bland de
yngre. Det finns anledning att tro att det är TV:s inflytande som gör sig gällande
här liksom på många andra områden. I de generationer som vuxit upp med europeisk
toppfotboll på skärmen har TV-tittandet satt sina spår. I en speciell ungdomsundersökning
genomförd 2000 hade var fjärde göteborgare i åldern 15-29 år ett
utländskt lag som sitt favoritlag. Manchester United var det tredje mest populära
laget i Göteborg efter Blåvitt och GAIS (Widfeldt 2002). År 2007 var Barcelona
det populäraste utländska laget bland göteborgarna som helhet, och hamnade på
femte plats efter de tre stora Göteborgslagen och Elfsborg.
Kopparbergs Göteborg FC i topp bland damlagen
Trots att fyra av tio kvinnor har ett favoritlag i fotboll är det till övervägande delen
herrlag det handlar om. Fram till och med 2002 års underökning hade SOM-enkäterna
endast en allmän fråga om favoritlag. Endast ett fåtal av svaren kunde
förknippas med damfotboll. År 2004, 2006 och 2007, då det frågats både om
herrlag och damlag, har cirka en av tio göteborgare uppgivit sig hålla på ett damlag
(se tabell 5).
Tabell 5
År
Andel som uppger sig ha ett damlag som favoritlag i fotboll
Göteborg, 2004-2007 (procent)
Göteborg
2004 10
2006 8
2007 10
Kommentar: Procentbasen är samtliga svarande, dvs. de som ej svarat på frågan om favoritlag
antas ej ha något favoritlag.
Av dem som har ett favoritlag bland damlagen har nio av tio också ett favoritlag
bland herrlagen. Det större allmänna intresset för fotboll bland män gör också att
det är fler män än kvinnor som håller på ett damlag. När det gäller ålder samt yrkesgrupp
och klass är det emellertid små skillnader när det gäller supporterskapet
för damlag.
Som framgår av tabell 6 var Umeå IK det överlägset mest populära damlaget bland
göteborgarna 2004 och 2006. Det valet kan tyckas något förvånande av geogra-
193

Anders Widfeldt och Lennart Nilsson
fiska skäl, men Umeå IK har under flera år tillhört de främsta lagen i landet med
internationella framgångar och mycket fina publiksiffror. Enligt 2004 års Riksundersökning
var Umeå IK det utan jämförelse mest populära damlaget i hela Sverige
(Nilsson och Widfeldt 2006). Stödet för Umeå IK i Göteborg har emellertid stegvis
minskat, till 30 procent 2007. I stället har stödet för Göteborgslaget Kopparbergs
Göteborg FC ökat markant, och 2007 låg det i topp med 39 procent av supportrarna.
Det får betecknas som ett framsteg för damfotbollen i Göteborgsregionen att
det nu är ett lokalt lag som ligger i topp.
Tabell 6 Göteborgarnas favoritlag i fotboll (damlag), 2004-2007
Kopparbergs
Svenska Annat
Göteborg lands- svenskt Utländskt Summa
FC Umeå IK laget lag lag procent Antal
2004 16 41 12 31 - 100 106
2006 23 36 11 30 - 100 72
2007 39 30 8 20 2 100 99
Kommentar: Procentbasen utgörs av dem som är bosatta i Göteborgs stad, och som uppger sig
ha ett favoritlag i fotboll.
En jämförelse mellan tabell 3 och tabell 6 ger vid handen att det svenska landslaget,
liksom andra svenska klubbar (utöver Kopparbergs Göteborg och Umeå), har en
starkare ställning än de har bland herrlagen. Till viss del kan det bero på att det
under senare år funnits fler elitklubbar i Göteborg på herr- än på damsidan. Det
kan också ses som ett uttryck för att damfotbollen inte är lika elitinriktad, och
tilldrar sig mindre intresse bland medierna, vilket kan medföra att många anger
mindre klubbar, till vilka man har någon form av direkt personlig anknytning (t ex
att någon familjemedlem eller släkting är aktiv) som favoritlag.
Avslutning
Det är nu dags att återvända till de tre frågeställningar som presenterades i inledningen.
Till att börja med kan vi notera en ökning av den totala andelen supportrar
mellan 2006 och 2007. Det är den första ordentliga ökningen sedan supportermätningarna
började 1994. Om det är ett varaktigt trendbrott eller en tillfällig ökning
är dock för tidigt att uttala sig om. För det andra dominerar IFK Göteborg på
klubbnivå, precis som fallet varit i alla våra tidigare mätningar. IFK-dominansen
ökade markant mellan 2006 och 2007, men även här är det för tidigt att dra slutsatser
om den långsiktiga utvecklingen. Man bör också komma ihåg att vare sig den
194

Göteborgs fotbollssupportrar 1994-2007
totala andelen supportrar eller andelen IFK:are ännu inte har nått upp till 1994 års
nivåer. När det, slutligen, gäller supportrarnas demografiska, sociala och politiska
sammansättning, är resultaten till största delen i överensstämmelse med tidigare
studier. IFK Göteborgs dominans återspeglas i snart sagt samtliga samhällsgrupper.
Det är också Blåvitt som har starkast genomslag bland de yngsta åldersgrupperna,
medan GAIS och Örgryte har en mer problematisk åldersstruktur. IFK är starkt
representerat i alla yrkeskategorier, ÖIS har en viss medelklassprofil medan GAIS:arna
i större utsträckning är arbetare. ÖIS:arna har ofta borgerliga sympatier, medan
GAIS:arna mer tenderar att luta till vänster.
Att IFK Göteborg blev svenska mästare år 2007 återspeglas tydligt i vår studie.
Andelen IFK:are ökade markant i jämförelse med 2006, och det mesta tyder på att
det är ökningen i andelen IFK:are som ligger bakom den generella uppgången av
antalet supportrar. Det återstår dock att se om hur många av nya anhängarna som
visar sig vara ett permanent nytillskott. IFK:s åldersprofil, med höga supporterandelar
i de lägre åldersgrupperna, ges viss anledning till optimism. Om de unga
supportrarna kommer att förbli trogna vet vi dock inte. Det finns gott om anektodisk
vittnesbörd om hur emotionella klubbindningar, etablerade under ungdomsåren,
blir varaktiga – men någon forskning inom området finns ännu inte. Så
småningom kanske våra SOM-mätningar kan kasta ljus på frågan. Till dess får vi
nöja oss med att konstatera att andelen supportrar, totalt liksom på klubbnivå, har
fluktuerat under 2000-talet. Det kan vara så att IFK Göteborg behöver en längre
framgångsperiod för att man skall kunna räkna med en permanent ökning av sin
supporterandel. Å andra sidan finns det idag ingenting som tyder på att Örgryte
och GAIS kan utmana Blåvitt om positionen som Göteborgs populäraste lag.
För första gången är ett lokalt lag, Kopparbergs Göteborg FC, göteborgarnas
favoritlag bland damlagen. Det innebär ett framsteg för damfotbollen i Göteborg,
då det inte längre är ett framgångsrikt lag från en annan del av Sverige, som man
bara haft möjlighet att följa i medierna som är det populäraste laget.
Not
1
Frågorna om favoritlag i fotboll har ingått i den västsvenska undersökningen
åren 1994, 1997, 2000, 2002, 2004, 2006 och 2007.
Tidigare artiklar om fotbollsupportrar baserade på
SOM-undersökningarna
Nilsson, L och Persson, J (1999) Kommunundersökningen 1998. Frölunda. Göteborg:
SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Nilsson, L och Widfeldt, A (1995) ”Vem älskar Blåvitt?”. I Nilsson, L red. Västsvensk
horisont. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
195

Anders Widfeldt och Lennart Nilsson
Nilsson, L och Widfeldt, A (1998) ”Supportrarna och deras lag.” I Nilsson, L red.
Mångfald – bilder av en storstadsregion. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs
universitet.
Nilsson, L och Widfeldt, A (2006) ”Skånska fotbollssupportrar”. I Nilsson, L red.
Nya gränser. Skåne. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Widfeldt, A (2002) ”Fotbollssupportrar – en minskande och hårdnande skara?” I
Oscarsson, H red. Spår i framtiden. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Widfeldt, A och Nilsson, L (2002) ”Lagen och deras supportrar.” I Nilsson, L red.
Flernivådemokrati i förändring. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Widfeldt, A och Nilsson, L (2006) ”Väst – svenska fotbollssupportrar.” I Nilsson,
L red. Nya gränser. Västsverige. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Widfeldt, A och Nilsson, L (2007) ”Svenska fotbollssupportrar.” I Nilsson, L och
Johansson, S red. Regionen och flernivådemokrati i förändring. Göteborg: SOMinstitutet,
Göteborgs universitet.
Widfeldt, A och Nilsson, L (2008a) ”Svenska fotbollssupportrar.” I Nilsson, L och
Johansson, S red. Regionen och flernivådemokratin. Göteborg: SOM-institutet,
Göteborgs universitet.
Widfeldt, A och Nilsson, L (2008b) ”Fotbollssupportrar i Skåne.” I Nilsson, L och
Antoni, R red. Medborgarna, regionen och flernivådemokratin. Göteborg: SOMinstitutet,
Göteborgs universitet.
Referens
Thylin, S (1978) ”Att vara helhjärtad supporter”. 1978-05-07.
196