KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

More documents

Recommendations

Info

Jan Strid är klart. Av de som inte någon gång bett till Gud röstade 4,3 procent, av de som bett någon gång i halvåret röstade 6,7 procent och av de som bett flera gånger i veckan röstade 19,7 procent. I samtliga grupper minskade dock valdeltagandet jämfört med 2001 års kyrkoval. Kyrkans ”inre verksamhet och ”yttre verksamhet” Det är svårt att skilja på intresset för vad som kan kallas kyrkans inre och yttre verksamhet. Dels är det svårt att skilja ut vad som är yttre och vad som är inre verksamhet, dels finns det sannolikt ett starkt samband dem emellan. Vad vi menar är att sådana saker som högmässa, nattvard, själavård och liknande tillhör kyrkans inre verksamhet och är närmare religion och tro. Till kyrkans yttre verksamhet hör ungdomsverksamhet, barnverksamhet och liknande. Därtill kommer andra som för vissa är inre och för andra yttre, som konfirmation, dop, vigsel och begravning. Och det är just för att verksamheten av olika personer betraktas som inre respektive yttre som vi valt att använda frågan ”Hur ofta har du besökt gudstjänst eller religiöst möte?”. Tanken är att de som besöker kyrkan minst någon gång i veckan är intresserade av kyrkans inre verksamhet medan de som bara besöker någon gång i halv- eller helåret är intresserade av kyrkans yttre verksamhet. Frågan om man har besökt gudstjänst eller religiöst möte har funnits med i SOMundersökningarna sedan 1994. År 1994 hade 49 procent besökt gudstjänst eller religiöst möte någon gång under de senaste tolv månaderna och fem procent hade gjort något besök minst någon gång i veckan. I föreliggande undersökning hade 34 procent besökt de senaste tolv månaderna och fyra procent minst någon gång i veckan. I tabell 6 framgår att det inte föreligger någon skillnad i gudstjänstbesök mellan män och kvinnor. Däremot finns det en åldersskillnad där en större andel av de äldre besöker gudstänst men även de allra yngsta har en högre besöksfrekvens. Här kan vi också tillägga att de yngsta mellan 15 och 29 år röstade i högre grad (12 procent) än andra åldersgrupper upp till 60 år. Någon skillnad mellan olika utbildningsnivåer föreligger inte heller. Om man däremot tar hänsyn till att de äldre, som ju går oftare, i genomsnitt har lägre utbildning på grund av utbildningssystemet är de högutbildade mer frekventa gudstjänstbesökare. 146
Kyrkan mellan politik och religion Kyrkovalet 2005 Tabell 6 Andel av göteborgarna som besökt gudstjänst eller religiöst möte minst någon gång i månaden. Göteborg 2005 KÖN ÅLDER UTBILDNING Man Kvinna 15-19 20-29 30-39 40-49 50-50 60-75 75-85 Låg Medel Hög 9 9 12 4 9 7 10 13 9 10 9 11 Starkast samband med valdeltagandet finns bland de med intresse för kyrkans inre verksamhet, här deltog 23 procent. De med intresse för kyrkans yttre verksamhet deltog till 9 procent medan de som inte besökt gudstjänst eller religiöst möte deltog till 4 procent. Församlingsvalet Som vi tidigare såg skiftade valdeltagandet mellan de olika församlingarna. I SOMundersökningarna har vi tidigare grupperat stadsdelarna efter olika grader av resursstyrka. Klassificeringen av resursstyrka är baserad på en sammanvägning av genomsnittlig hushållsinkomst, andel socialhjälpstagare och andel utländska medborgare. Indelningen i stadsdelar överensstämmer inte helt med indelningen församlingar. Tabell 7 Andel röstande i kyrkovalet jämfört med andel som bett till Gud samt besökt gudstjänst eller religiöst möte i fyra stadsdelstyper, Göteborgs kommun, 2005 (procent) Stadsdelstyp Röstade Besökt gudstjänst Bett till Gud Resursstark 10 4 19 Medelresursstark 9 5 20 Medelresurssvag 7 2 19 Resurssvag 5 3 23 Kommentar: Klassificeringen av resursstyrka är baserad på en sammanvägning av genomsnittlig hushållsinkomst, andel socialhjälpsmottagare och andel utländska medborgare. Se metodkapitlet. Högst deltagande i kyrkovalet finner vi i de resursstarka områdena och lägst i de resurssvaga. Detta är en förändring jämfört med tidigare kyrkoval då de medelresurssvaga hade högst valdeltagande. Röstandet ligger still i de resursstarka men har minskat i de övriga. När det gäller att besöka gudstjänst är skillnaderna små även om de resursstarka har ett visst övertag. Däremot kan vi se att en större andel ber till Gud i de resurssvaga områdena. 147
Page 1 and 2: Kyrkan mellan politik och religion
Page 7: Kyrkan mellan politik och religion

KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?