KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

More documents

Recommendations

Info

Jan Strid Hur viktiga är de olika valen? För att människor skall rösta måste de anse att det är viktigt att gå och rösta. Men vi måste samtidigt inse att det finns en skillnad mellan attityden att det är viktigt och beteendet att gå och rösta. Det finns så mycket som kan komma emellan. Om attityden däremot är att det inte är viktigt är nog sannolikheten för att ändå rösta ganska liten. I den undersökning som genomfördes inför kyrkovalet 2005 uppgav t ex ca 15 procent att de skulle gå och rösta vilket är ungefär samma siffra som de som anser att det är ett mycket eller ganska viktigt val. Tabell 3 Andel av göteborgarna som ansåg att kyrkovalet är viktigt 2005 Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls viktigt viktigt viktigt viktigt Ej svar Kyrkomötet 3,9 11,4 26,0 55,3 3,3 Att vi just använt kyrkomötet som indikator beror på att detta val hade den högsta siffran för valdeltagandet men kyrkovalet består i Göteborg av fyra val. Val till kyrkomötet, val till stiftsfullmäktige, val till samfällda kyrkofullmäktige och val till kyrkorådet. Möjligen är det så att många inte vet vad skillnaden är. Vilka uppgifter åvilar den ena instansen och vilka åvilar den andra? För att utröna om göteborgarna anser att något av valen är viktigare än de andra ställdes frågan om hur viktigt man anser de olika valen vara. Tabell 4 Andel som anser respektive val viktigast av göteborgarna och boende i kranskommunerna 2005 Viktigaste val Göteborg Kranskommuner Val till kyrkomötet 4,1 3,1 Val till stiftsfullmäktige 0,8 0,5 Val till samfällda kyrkofullmäktige 0,6 1,6 Val till kyrkoråd 3,2 4,3 Inget val är viktigt/ingen uppfattning 91,3 90,4 Antal svarande 992 809 Val till kyrkomötet är det viktigaste tätt följt av val till kyrkoråd, alltså det mest avlägsna och det närmaste. För jämförelsens skull har jag också lagt in kranskommunerna och här kan vi se att det närmaste anses vara det viktigaste. Intressant när vi nu talar om kyrkovalet som ett val där såväl politik som religion ingår är att i 144
Kyrkan mellan politik och religion Kyrkovalet 2005 kyrkomötesvalet ställde samtliga traditionella politiska partier upp vilket de inte gjorde i det närmaste valet nämligen kyrkorådsvalet. Intresse för religion och tro När det gäller intresse för religion och tro kan man tänka sig att mäta detta både via attityder och beteende. Ett sätt vore naturligtvis att fråga intervjupersonerna hur intresserade de är av religion och tro. Ett problem med detta är dock att man kan vara intresserad utan att vara troende, vilket då inte skulle vara ett bra mått att använda för att förklara deltagandet i kyrkovalet. Det mått som vi använt här är en fråga som ställdes på följande sätt: hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande saker? Därefter följde en uppräkning av 26 aktiviteter där den i detta sammanhang viktiga aktiviteten ingick nämligen ”Bett till Gud”. Intervjupersonerna fick sedan fylla i något av alternativen ingen gång, någon gång under året, någon gång i halvåret, någon gång i kvartalet, någon gång i månaden, någon gång i veckan samt flera gånger i veckan. Detta är möjligen inte det bästa sättet att mäta religion och tro, men det är ett mått som är lämpligt för att komma åt vad som kan förklara valdeltagande. Denna indikation på religion och tro, ”be till Gud”, antyder att något över 60 procent av göteborgarna inte är religiösa. Sedan gäller det styrkan i religiositeten där man kanske kan säga att 20 procent av göteborgarna är mycket religiösa. Tabell 5 Andel av göteborgarna som bett till Gud med olika frekvens 2005 jämfört med 1995, 1997 och 2001 Frekvens 1995 1997 2001 2005 Flera gånger i veckan 16 15 13 14 Någon gång i veckan 7 5 6 6 Någon gång i månaden 7 6 5 5 Någon gång i kvartalet 3 3 3 3 Någon gång i halvåret 3 4 3 3 Någon gång under året 10 12 9 7 Ingen gång samt ej svar 54 55 61 62 Summa procent 100 100 100 100 Antal svar 909 864 1083 992 Om vi jämför över perioden kan vi se en minskning av ”religiositeten” bland göteborgarna. Denna faktor kan då inte förklara uppgången i valdeltagandet 2001. Däremot är den troligen på ett övergripande plan en faktor som kan förklara minskningarna i valdeltagandet. Sambandet mellan att be till Gud och rösta i kyrkovalet 145
Page 1 and 2: Kyrkan mellan politik och religion
Page 5: Kyrkan mellan politik och religion

KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?