KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

Jan Strid
liga valen ligger alltid högre än de som sedan i verkligheten röstar (Hedberg 2005).
Skälet till detta är sannolikt att det finns en samhällsnorm som säger att man bör
rösta men att man sedan vid valtillfället inte har möjlighet eller prioriterar annat.
Normen som också leder till röstande torde vara starkare vid borgerliga val än vid
kyrkliga varför differensen mellan de som uppger att de tänker rösta och de som
verkligen röstar är högre vid kyrkliga val.
Tabell 1
Andel röstande av medlemmar (röstberättigade) i verkligheten och i
undersökningen gällande kyrkans fyra val. Göteborg 2005.
Val till Faktiskt röstande Uppgivet röstande
Kyrkomötet 10 14,6
Stiftsfullmäktige 10 13,8
Kyrkofullmäktige 8 13,5
Kyrkoråd 8 13,5
Även här har vi högre siffror för dem som säger att de röstade jämfört med dem
som faktiskt gjorde det. Men här torde också bortfallet i undersökningen spela roll
på så sätt att de som inte besvarar enkäten möjligen också är mer benägna att inte
rösta.
Församlingsvalet
Svenska kyrkan hade i Göteborg 37 församlingar år 2005. Naturligtvis varierar
deltagandet i valen mellan de olika församlingarna. Högst valdeltagande var det
2005 i Björkekärrs församling och Tyska kyrkan Kristine församling med 13 procents
valdeltagande och lägst valdeltagande återfanns i Biskopsgården, Gunnared och
Masthugget med fem procent. Dock har skillnaderna mellan församlingarna minskat
sedan förra valet.
Intressant att notera är att valdeltagandet minskar i samtliga församlingar dessutom
tämligen likartat andelsmässigt utom i två mycket små församlingar Styrsö
och Tyska Kristine. Att ingen församling går mot strömmen torde, som tidigare
påpekats, bero på att det egentligen inte förekommer några församlingsfrågor utan
att de frågor som finns i valet är av övergripande natur. Vi skall återkomma till
detta längre fram.
142