KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

More documents

Recommendations

Info

Jan Strid En betydelsefull faktor som påverkar deltagandet i valen till Svenska kyrkan är dess bindning till den borgerliga staten via de politiska partierna. I Göteborg har vi tidigare lokalt haft ett opolitiskt block och ett socialdemokratiskt parti som ställt upp, dock har centern och folkpartiet ställt upp med egna listor i vissa församlingar. Det partipolitiska inslaget har traditionellt varit lågt i de lokala valen men det gäller inte i valet till kyrkomötet. Detta har i senare val dels inneburit en viss förvirring på lokalplanet där man kanske traditionellt röstat på ett parti men där partiet inte ställer upp lokalt dels att de politiska partierna ställer upp i kyrkomötesvalet där man kan säga att makten finns. För att man skall kunna välja skall det finnas alternativ att välja mellan. I kyrkovalet vill jag hävda finns alternativen mellan olika konstellationer av personer men knappast val mellan olika inställningar till sakfrågor. De stora sakfrågor som funnits är i huvudsak kvinnopräster, förbud för präster som vägrar samarbeta med kvinnliga präster att bli kyrkoherdar samt vigsel av homosexuella. I de två första hade det borgerliga samhället och de politiska partierna samma inställning vilket gjorde att frågorna inte synliggjordes i kyrkovalen utan var avgjorda. I SOM-undersökningen 1997 ställde vi frågan om respondenterna i Göteborg ansåg att det var ett bra eller dåligt förslag att förbjuda präster som var motståndare till kvinnliga präster att bli kyrkoherdar. Bland de som aldrig går i kyrkan eller endast någon gång i halvåret var det ca 50 procent som ansåg att det var ett bra förslag mot ca 20 procent bland de regelbundna kyrkobesökarna som ansåg att det var ett bra förslag. Men denna fråga förekom inte i kyrkovalet troligen eftersom de politiska partierna var överens. (Strid 1997) Frågan om vigsel av homosexuella är heller ingen fråga som de politiska partierna vill ha upp i ett val. På Kyrkomötet begraver man den istället i en utredning. På detta sätt finns knappast någon fråga centralt där man som väljare ser någon skillnad mellan de olika listorna. Däremot kan man se att det kan dyka upp någon fråga lokalt som innebär tydliga alternativ, ofta synliggjort genom nya partier, och där har valdeltagandet ökat. Vid de val vi undersökt har en nedgång alltid gällt samtliga församlingar liksom en uppgång också gällt samtliga församlingar. Men vid tre tillfällen har någon eller några få församlingar gått mot strömmen. Det ena gällde en personfråga så den är knappast intressant i detta sammanhang vilket däremot de två övriga är. Den andra gällde byggandet av en moske som ett nybildat parti motsatte sig. Här gavs ett tydligt alternativ och valdeltagande ökade där. Det tredje gällde frågan om ett orgelbygge då ett nystartat parti tog ställning och gav ett alternativ varvid valdeltagande ökade. Vid avgörandet försvann båda partierna och i nästa val återgick församlingarna till att vid valet följa strömmen. Sammantaget innebär ovanstående att kyrkovalet befinner sig mellan politik och religion och att båda dimensionerna måste finnas med för att förstå valdeltagandet. I figur 1 har jag försökt att synliggöra kyrkovalet mellan politik och religion. 140
Kyrkan mellan politik och religion Kyrkovalet 2005 Figur 1 Modell för deltagande i kyrkoval Intresse för religion och tro Intresse för politik Deltagande i kyrkovalet Intresse för kyrkans ”inre verksamhet” Intresse för kyrkans ”yttre verksamhet” Inför kyrkovalet 2005 genomförde SOM-institutet en undersökning bland boende i Göteborg för att söka tendenser i valdeltagandet och inställningen till Svenska kyrkan för att på olika sätt kunna förstå varför och hur människor röstar i ett kyrkligt val. Liknande undersökningar genomfördes också vid valen 1997 och 2001. I det tidigare valet 2001 hade det skett en viss ökning i valdeltagandet. I genomsnitt röstade ca 10 procent i de fyra olika valen 2001 vilket var en ökning med ca 3 procentenheter jämfört med 1997 års kyrkoval. Denna ökning bröt den nedåtgående trend som varit förhärskande alltsedan 1980-talet. Skälet till uppgången kunde vi i eftervalsundersökningen konstatera berodde i huvudsak på att Sverigedemokraterna deltog som parti för första gången. Dels att personer röstade på dem dels att flera uppgav att de röstade för att Sverigedemokraterna inte skulle komma in i de olika beslutande kyrkliga organen. (Strid 2005). Det problem som ligger bakom SOM-undersökningarna i detta avseende är: varför minskar valdeltagandet och kommer det att fortsätta att minska. Man kan tillägga att problemet möjligen kommer att försvinna eftersom kyrkan alltmer börjat ifrågasätta meningsfullheten att ha val när mindre än 10 procent deltar. Redan 1992 tillsattes en utredning i vars direktiv man kunde läsa ”Vid 1991 års val var valdeltagandet på vissa håll så lågt att det från demokratisk synpunkt måste betecknas som ytterst allvarligt” (Kyrkofullmäktigevalen 1994:4 sid 7). Valet 2005 Inför valet 2005 hade kyrkan stora förhoppningar om ökat valdeltagande. Bland annat hade en SIFO-undersökning visat att närmare 20 procent av de röstberättigade tänkte gå och rösta. Vad man inte tänkte på var att inför valet 2001 hade en liknande SIFO-undersökning visat något högre siffror på hur många som tänkte rösta. På motsvarande sätt genomförde SOM-institutet en undersökning inför valet 2005 där 16 procent av de röstberättigade uppgav att de skulle rösta. Valforskarna i Göteborg har visat att andelen som uppger att de tänker rösta i de borger- 141
Page 1: Kyrkan mellan politik och religion
Page 5 and 6: Kyrkan mellan politik och religion

KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?