KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet
KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet
KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Jan Strid<br />
En betydelsefull faktor som påverkar deltagandet i valen till Svenska kyrkan är<br />
dess bindning till den borgerliga staten via de politiska partierna. I Göteborg har<br />
vi tidigare lokalt haft ett opolitiskt block <strong>och</strong> ett socialdemokratiskt parti som ställt<br />
upp, dock har centern <strong>och</strong> folkpartiet ställt upp med egna listor i vissa församlingar.<br />
Det partipolitiska inslaget har traditionellt varit lågt i de lokala valen men<br />
det gäller inte i valet till kyrkomötet. Detta har i senare val dels inneburit en viss<br />
förvirring på lokalplanet där man kanske traditionellt röstat på ett parti men där<br />
partiet inte ställer upp lokalt dels att de politiska partierna ställer upp i kyrkomötesvalet<br />
där man kan säga att makten finns.<br />
För att man skall kunna välja skall det finnas alternativ att välja <strong>mellan</strong>. I kyrkovalet<br />
vill jag hävda finns alternativen <strong>mellan</strong> olika konstellationer av personer men<br />
knappast val <strong>mellan</strong> olika inställningar till sakfrågor. De stora sakfrågor som funnits<br />
är i huvudsak kvinnopräster, förbud för präster som vägrar samarbeta med kvinnliga<br />
präster att bli kyrkoherdar samt vigsel av homosexuella. I de två första hade det<br />
borgerliga samhället <strong>och</strong> de politiska partierna samma inställning vilket gjorde att<br />
frågorna inte synliggjordes i kyrkovalen utan var avgjorda.<br />
I <strong>SOM</strong>-undersökningen 1997 ställde vi frågan om respondenterna i Göteborg<br />
ansåg att det var ett bra eller dåligt förslag att förbjuda präster som var motståndare<br />
till kvinnliga präster att bli kyrkoherdar. Bland de som aldrig går i kyrkan eller<br />
endast någon gång i halvåret var det ca 50 procent som ansåg att det var ett bra<br />
förslag mot ca 20 procent bland de regelbundna kyrkobesökarna som ansåg att det<br />
var ett bra förslag. Men denna fråga förekom inte i kyrkovalet troligen eftersom de<br />
politiska partierna var överens. (Strid 1997)<br />
Frågan om vigsel av homosexuella är heller ingen fråga som de politiska partierna<br />
vill ha upp i ett val. På Kyrkomötet begraver man den istället i en utredning. På<br />
detta sätt finns knappast någon fråga centralt där man som väljare ser någon skillnad<br />
<strong>mellan</strong> de olika listorna.<br />
Däremot kan man se att det kan dyka upp någon fråga lokalt som innebär tydliga<br />
alternativ, ofta synliggjort genom nya partier, <strong>och</strong> där har valdeltagandet ökat.<br />
Vid de val vi undersökt har en nedgång alltid gällt samtliga församlingar liksom en<br />
uppgång också gällt samtliga församlingar. Men vid tre tillfällen har någon eller<br />
några få församlingar gått mot strömmen. Det ena gällde en personfråga så den är<br />
knappast intressant i detta sammanhang vilket däremot de två övriga är. Den andra<br />
gällde byggandet av en moske som ett nybildat parti motsatte sig. Här gavs ett<br />
tydligt alternativ <strong>och</strong> valdeltagande ökade där. Det tredje gällde frågan om ett orgelbygge<br />
då ett nystartat parti tog ställning <strong>och</strong> gav ett alternativ varvid valdeltagande<br />
ökade. Vid avgörandet försvann båda partierna <strong>och</strong> i nästa val återgick församlingarna<br />
till att vid valet följa strömmen.<br />
Sammantaget innebär ovanstående att kyrkovalet befinner sig <strong>mellan</strong> politik <strong>och</strong><br />
<strong>religion</strong> <strong>och</strong> att båda dimensionerna måste finnas med för att förstå valdeltagandet.<br />
I figur 1 har jag försökt att synliggöra kyrkovalet <strong>mellan</strong> politik <strong>och</strong> <strong>religion</strong>.<br />
140