KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

More documents

Recommendations

Info

Jan Strid Om vi kopplar detta till vilket val som var viktigast visar det sig att i de resursstarka områdena var kyrkorådsvalet viktigare medan kyrkomötesvalet var viktigast i de resurssvaga. Detta skulle möjligen kunna tolkas så att man i de resursstarka områdena har mera kontakt med och utnyttjar i högre grad kyrkans aktiviteter på församlingsplan medan man i de resurssvaga utnyttjar i mindre grad men har en högre grad av religiositet. Ett annat faktum som stöder tanken att kontakten är starkare i resursstarka områden är att församlingsbladet som delas ut i församlingarna läses i långt högre grad i de resursstarka områdena, 19 procent läser varje nummer, mot endast 8 procent i de resurssvaga områdena. När det däremot gäller tidningen Amos som är mera knuten till tro än till församling läses den i högre grad i de resurssvaga områdena 9 procent mot 7 procent i de resursstarka områdena. Totalt sett läser 14 procent varje nummer av församlingsbladet medan 22 procent läser ibland. Motsvarande siffror för Amos är 2 respektive 5 procent. På samma sätt är det med lyssnandet på kyrkans båda radiokanaler. Radio 37 som inte är församlingsknuten utan har en mera allmänreligiös profil avlyssnas till under 1 procent (någon gång per vecka) i de resursstarka områdena mot 2,3 procent i de resurssvaga områdena. Samma mönster gäller kyrkans ungdomsradio, Radio Plus, som har under 1 procents lyssnande i de resursstarka områdena mot 1,2 procent i de resurssvaga. Totalt i Göteborg lyssnar 3,6 procent någon gång på Radio 37 medan motsvarande siffra för Radio Plus är 4,3 procent. På frågan om det var någon speciell fråga som gjorde att intervjupersonen röstade i kyrkovalet har mycket få svarat. Majoriteten av de som svarat i resursstarka områden har angivit politiska frågor (stoppa främlingsfientliga partier, demokratisk plikt) vilket endast förekommit i något enstaka fall i de resurssvaga områdena. I övrigt har kvinnliga präster nämnts liksom de homosexuellas ställning. Dessutom är det så att man är i högre grad intresserad av politik i de resursstarka områdena (16 procent är mycket intresserade) än i de resurssvaga (11 procent är mycket intresserade). Om vi knyter detta till modellen tidigare så skulle det innebära att om vi enbart ser till tro så skulle röstandet var högst i de resurssvaga områdena och om vi ser till politik så skulle röstandet vara högre i de resursstarka. 148
Kyrkan mellan politik och religion Kyrkovalet 2005 Modellen igen I nedanstående modell har vi lagt in sambanden mellan de olika faktorerna och deltagande i kyrkorådsvalet. Siffrorna står för sambandsmåttet Pearsons r och siffrorna inom parentes är samma sambandsmått för kyrkorådsvalet 2001. Intresse för religion och tro Intresse för politik .19 (.17) .16 (.20) Deltagande i kyrkorådsval .30 (.29) .11 (.19) Intresse för kyrkans ”inre” verksamhet Intresse för kyrkans ”yttre” verksamhet Kommentar: Intresse för religion och tro är mätt genom att fråga hur ofta man ber till Gud. Intresse för politik genom frågan hur intresserad man i allmänhet är av politik. Intresse för kyrkans inre verksamhet är mätt genom att skilja ut dem som besökt gudstjänst eller religiöst möte minst någon gång per månad och intresset för kyrkans yttre verksamhet genom att skilja ut dem som går i kyrkan någon gång per halvår eller år. Vi kan då se att sambanden med den religiösa ”sidan” av modellen har ökat något medan de politiska ”sidan” har minskat” sedan valet år 2001. Intresse för religion och tro. Att be till Gud har det näst starkaste sambandet med att delta i kyrkoval. Sambandet är detsamma för valet till kyrkomötet som till kyrkorådsvalet. Vidare har sambandet ökat när det gäller kyrkorådsvalet sedan 2001 men är detsamma för kyrkomötesvalet. Intresse för kyrkans inre verksamhet. Det starkaste sambandet mellan att delta i kyrkoval och kyrkans inre verksamhet har de som går i kyrkan minst en gång per vecka. Detta samband har dessutom ökat jämfört med valet år 2001. Sambandet är också starkare med valet till kyrkoråd än till kyrkomötet. Intresse för kyrkans yttre verksamhet. Det finns ett samband mellan att någon gång gå i kyrkan och att delta i kyrkoval även om sambandet är svagast av de fyra faktorer vi har med. Sambandet minskar från 2001 men är detsamma för deltagande i valet till kyrkoråd och till kyrkomötet. Intresse för politik. Sambandet mellan intresse för politik och deltagande i kyrkoval minskar från 2001 och är starkare när det gäller valet till kyrkomötet än till kyrkoråd. Vidare är det mycket svaga samband mellan intresse för politik och att 149
Page 1 and 2: Kyrkan mellan politik och religion
Page 9: Kyrkan mellan politik och religion

KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?