KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet
KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet
KyrKan mellan politiK och religion KyrKovalet 2005 - SOM-institutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Jan Strid<br />
Om vi kopplar detta till vilket val som var viktigast visar det sig att i de resursstarka<br />
områdena var kyrkorådsvalet viktigare medan kyrkomötesvalet var viktigast<br />
i de resurssvaga. Detta skulle möjligen kunna tolkas så att man i de resursstarka<br />
områdena har mera kontakt med <strong>och</strong> utnyttjar i högre grad kyrkans aktiviteter på<br />
församlingsplan medan man i de resurssvaga utnyttjar i mindre grad men har en<br />
högre grad av religiositet. Ett annat faktum som stöder tanken att kontakten är<br />
starkare i resursstarka områden är att församlingsbladet som delas ut i församlingarna<br />
läses i långt högre grad i de resursstarka områdena, 19 procent läser varje<br />
nummer, mot endast 8 procent i de resurssvaga områdena. När det däremot gäller<br />
tidningen Amos som är mera knuten till tro än till församling läses den i högre grad<br />
i de resurssvaga områdena 9 procent mot 7 procent i de resursstarka områdena.<br />
Totalt sett läser 14 procent varje nummer av församlingsbladet medan 22 procent<br />
läser ibland. Motsvarande siffror för Amos är 2 respektive 5 procent.<br />
På samma sätt är det med lyssnandet på kyrkans båda radiokanaler. Radio 37 som<br />
inte är församlingsknuten utan har en mera allmänreligiös profil avlyssnas till under<br />
1 procent (någon gång per vecka) i de resursstarka områdena mot 2,3 procent i de<br />
resurssvaga områdena. Samma mönster gäller kyrkans ungdomsradio, Radio Plus,<br />
som har under 1 procents lyssnande i de resursstarka områdena mot 1,2 procent i<br />
de resurssvaga.<br />
Totalt i Göteborg lyssnar 3,6 procent någon gång på Radio 37 medan motsvarande<br />
siffra för Radio Plus är 4,3 procent.<br />
På frågan om det var någon speciell fråga som gjorde att intervjupersonen röstade<br />
i kyrkovalet har mycket få svarat. Majoriteten av de som svarat i resursstarka<br />
områden har angivit politiska frågor (stoppa främlingsfientliga partier, demokratisk<br />
plikt) vilket endast förekommit i något enstaka fall i de resurssvaga områdena. I<br />
övrigt har kvinnliga präster nämnts liksom de homosexuellas ställning.<br />
Dessutom är det så att man är i högre grad intresserad av politik i de resursstarka<br />
områdena (16 procent är mycket intresserade) än i de resurssvaga (11 procent är<br />
mycket intresserade). Om vi knyter detta till modellen tidigare så skulle det innebära<br />
att om vi enbart ser till tro så skulle röstandet var högst i de resurssvaga områdena<br />
<strong>och</strong> om vi ser till politik så skulle röstandet vara högre i de resursstarka.<br />
148