Lokal tillgänglighet till Nationalstadsparken i ... - Spacescape

Nationalstadsparkens 

lokala tillgänglighet 

- gångavstånd och orienterbarhet för boende och arbetande samt det 

lokala besöksunderlaget till Nationalstadsparkens friluftsområden 

Urbana analyser & strategisk design 

Stockholm 2006-05-29

2 

— Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet —

Innehåll 

BAKGRUND OCH SYFTE 6 

METODIK OCH BEGREPP 7 

Fotgängares tillgänglighet och olika avstånd 

Besöksunderlag och besökstryck 

GIS-modell – Place Syntax 

GIS-UNDERLAG OCH AVGRÄNSNINGAR 11 

Analysområde 

Kartunderlag 

Befolkningsstatistik 

RESULTAT OCH SLUTSATSER 16 

Tillgänglighet – gångavstånd och orienterbarhet 

Lokalt besöksunderlag och besökstryck 

INFÖR FORTSATT PLANERING 34 

BEHOV AV VIDARE STUDIER 36 

ORDLISTA OCH REFERENSER 37 

— Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet — 3

Sammanfattning 

Med utgångspunkt från stadsbornas behov av 

naturupplevelser och friluftsliv har Spacescape på 

uppdrag av Länsstyrelsen i GIS analyserat fotgängares 

gångavstånd och orienterbarhet från bostäder 

och arbetsplatser kring Nationalstadsparken samt 

det lokala besöksunderlaget till entréerna till Nationalstadsparkens 

friluftsområden. 

Metodik 

Metoder som använts är Place syntax- och Space 

syntax-analyser. Gångavstånd och orienterbarhet mäts 

som kvantitativt i meter respektive axialsteg (riktningsförändringar) 

i gång- och gatunätet från varje unik 

adress. Fotgängares räckvidd har satts till 1000 meter, 

enligt samtida rekreationsforskning vid SLU. 

Resultat och slutsatser 

Analyserna visar på flera intressanta resultat för både 

stadsplaneringen och parkförvaltningen. 

4 

rådena är KTH och Östermalm. E4: an utgör i båda 

avseenden en stark barriär för många stadsdelar i Solna. 

”Den gröna bron” gör dock att östra Hagalund klarar 

sig relativt bra. Det är anmärkningsvärt att Hjorthagen 

är den stadsdel som ligger näst längst bort upplevelsemässigt 

sett. Det finns också intressanta skillnader 

mellan analyserna för gångavstånd och orienterbarhet. 

Den mest märkbara är att västra Östermalm, tack vare 

integrerat gatunät och esplanadsystem, har långt gångavstånd 

men hög orienterbarhet. Tvärtom för norra 

Vasastaden, på grund av Norrtulls trafikplats, har nära 

gångavstånd men låg orienterbarhet. 

Analyserna till specifika friluftsområden visar att Södra 

Djurgården är mycket integrerat i innerstadens bebyggelse, 

tack vare gatustruktur och esplanadsystem. 

Norra Djurgården är mycket mer isolerat från innerstaden 

på grund av landskapets topografi, institutioner 

som ligger i vägen och därav parkentréernas skymda 

lokalisering. Hagaparken och Östra Brunnsviken är 

effektivt avskärmat av stora trafikbarriärer. Ulriksdal- 

Sörentorp ligger också avskärmat på detta sätt förutom 

en god kontakt med Bergshamra. 

Space syntax-analyserna pekar på att Östermalm och 

City är mycket effektiva stadsstrukturer, vilket är 

väntat eftersom de sammanbinds av ett gatunät samt 

ett esplanadsystem som leder direkt ut till friluftsområdena. 

Bergshamra och Gärdet har också god koppling 

— Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet — 

Lokal tillgänglighet 

Alla stadsdelar inom Nationalstadsparken har mycket 

kort gångavstånd och god orienterbarhet till parkens 

friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken 

så har man lätt att komma till och hitta till dess 

friluftsområden. Nära gångavstånd har även bebyggelsen 

kring Roslagstull, Norrtull, samt östra Hagalund 

och östra Östermalm. Stadsdelar som ligger upplevelsemässigt 

mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsomtill 

Nationalstadsparkens friluftsområden. Orsaken är 

att parkens friluftsområden skjuter in som gröna stråk 

i bebyggelsen samt att entréerna ligger i direkt anslutning 

till flera av stadsdelarnas huvudstråk. Samtliga 

stadsdelar väster om E4:an i Solna har en märkbart 

låg tillgänglghet. Anledningen till detta är motorvägens 

barriärverkan och den uppbrutna svårframkomliga 

stadsstrukturen inom dessa stadsdelar. Hagalund 

uppvägs delvis av ”den gröna bron”. Andra stadsdelar 

där motorvägars barriäreffekter är stora är Hjorthagen, 

KI/KS och Vasastaden. 

Lokalt besöksunderlag 

Norra Djurgården och Östra Brunnsviken har klart 

störst besöksunderlag, beräknat utifrån den givna 

befolkningsstatistiken. Detta beror främst på alla 

studenter och anställda i institutionsområdena Frescati 

och KTH. Brunnsviken får även många boende nära 

tack vare ett väl integrerat Bergshamra. Lika många 

boende har Södra Djurgården, som ju ligger väl integrerat 

i både Gärdet och Östermalm. Hagaparken och 

Ulriksda-Sörentorp har klart minst på grund av sin 

isolering och låga omgivande befolkningstäthet. 

Lokalt besökstryck 

Det lokala besökstrycket har beräknats utifrån en antagen 

frekvens på ett besök/vecka. För hela Nationalstadsparken 

blir det potentiella besökstrycket 11,5 

miljon besök/år. I jämförelse med de besökssiffror som

finns för de stora rekreationsanläggningarna är detta 

’lokala’ besökstryck relativt stort, t.o.m. för Södra 

Djurgården. 

Inför fortsatt planering 

Mycket kan göras för att förbättra fotgängares tillgänglighet. 

Stadsutvecklingsområden och stadsbyggnadsprojekt 

som kan få stor betydelse för den lokala tillgängligheten 

är Norra stationsområdet (för KI, KS och 

Vasastaden), Husarviken (för Hjorthagen, Ropsten, 

och Värtahamnen), Frösunda, Sörentorp (för Silverdal), 

Knutpunkt Danderyd (för Danderyd), Storängsbotten 

(för Gärdet), och Albano (för Ruddammen). 

Här är exempel på åtgärder som kan förbättra den 

lokala tillgängligheten: nya gångbroar och tunnlar, 

tydligare och synligare entréer, enklare och tydligare 

gatuanslutningar, utökning av park och naturområden 

samt grönstråk och gröna gator, säkrare och tryggare 

gångvägar, gator och entréer. I rapporten föreslås ett 

antal nya strategiska kopplingar till parken, entrézoner 

samt ett internt stomnät för gång- och cykeltrafiken. 

Entrézoner som behöver utvecklas är: Norrtull, Storängsbotten/Husarviken, 

”Sophiaparken” bakom Sophiahemmet, 

Albano, Bergianskas ängar/Bergiusvägen 

vid Lappkärrsbergen, Ulriksdalsvägen, Sörentorp/ 

Kymlinge. 

Behov av vidare studier 

Kunskapen om Nationalstadsparkens bruk, brukare 

och tillgänglighet är långt ifrån fullständig. De fakta 

som tagits fram om den lokala tillgängligheten bör 

kompletteras med studier av den regionala tillgängligheten 

för kollektivtrafik och biltrafikanter. En 

annan viktig studie vore att studera vissa grupper mer 

noggrant - Hur är barns respektive funktionshindrades 

tillgänglighet till parken, och hur kan den förbättras. 

Det finns heller idag ingen kunskap om faktiskt 

besökstryck. Detta skulle, som för rekreationsanläggningarna 

(museer etc), behöva mätas i fält. En 

annan viktig fråga, som är kopplat till besökstrycket, 

är slitage och nedskräpning. Frågor måste redas ut om 

beökstryck, ekologisk tålighet och parkens underhållsoch 

renhållningsbehov. Tillgänglighet har också med 

information att göra. Ett sammanhållet program för 

lokalisering och utformning av skyltar skulle ge Nationalstadsparken 

en enhetlig bild utåt. Detta skyltprogram 

bör integreras med en webbsida med fördjupad 

information. 

Om målet är att öka antalet potentiella och reella besökare 

till parken för att få ett effektivare nyttjande bör i 

detta avseende också exploateringsgraderna öka kring 

parken. I slutändan beror ju Nationalstadsparkens 

attraktivitet och hävd som kollektiv nyttighet av dess 

brukare. 

Gångavstånd till Nationalstadsparken. Kartan redovisar fastigheternas 

metriska avstånd till nationalstadsparkens entréer avseende 

gångtrafik. 

Orienterbarhet till Nationalstadsparken. Kartan redovisar fastigheternas 

avstånd till Nationalstdsparken i axialsteg, dvs. antalet 

riktningsförändringar i gång- och gatustrukturen. 


2. Bakgrund och syfte 

Människors behov och krav på tillgänglighet till 

parker, natur, rekreation och friluftsliv har varit stora i 

alla tider som det funnits städer, från de första antika 

städerna till 2000-talets postmoderna stadslandskap. 

Först och främst har detta varit en fråga om hälsa, 

fysisk som mental. De senaste åren har flertalet internationella 

och svenska forskningsrapporter visat att 

vårt hälsoläge blir allt sämre, särskilt när det gäller 

övervikt och stressrelaterade sjukdomar. Samtidigt visar 

samtida forskning hur viktig utevistelse och naturupplevelser 

är för hälsa och välbefinnande. Inte minst 

barns behov av utevistelse och lek har på senare tid 

blivit mycket uppmärksammat. 

Mindre uppmärksammat och utforskat är grönområdenas 

betydelse för ekonomisk utveckling. Vissa studier 

har visat att närheten till grönområde har en påverkan 

på fastighetsvärden. Om man tittar i tidningarnas 

bostadsannonser blir det tydligt hur närheten till park 

och natur är försäljningsargument. Som det största och 

mest centrala parkoch naturområdet i Stockholm har 

således Nationalstadsparken en avgörande social och 

ekonomisk betydelse, utöver de stora historiska, estetiska 

och ekologiska värdena. 

Uppdraget 

Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag av 

regeringen att ta fram ett program för samordning, 

förvaltning, skötsel och utveckling av Nationalstadsparken. 

I uppdraget ingår att behandla tillgängligheten 

för boende och arbetande i och kring Nationalstadsparken. 

Länsstyrelsen har gett Spacescape Ab uppdraget 

att utreda vissa stadsstrukturella tillgänglighetsaspekter 

med hjälp av ny GIS-teknik utvecklad vid 

Arkitekturskolan KTH. 

Syfte 

Utredningens syfte är att noggrant mäta och analysera 

fotgängares gångavstånd och orienterbarhet från bostäder 

och arbetsplatser kring Nationalstadsparken samt 

det lokala besöksunderlaget av boende och anställda till 

entréerna till Nationalstadsparkens friluftsområden. 

Medverkande 

Beställare 

Björn-Axel Beier, Länsstryrelsen i Stockholms län 

Rebecca Strömberg, Länsstryrelsen i Stockholms län 

Utförare 

Alexander Ståhle, Spacescape AB 

Tobias Nordström, Spacescape AB 

6 


Metodik och begrepp 

Analyserna redovisade i denna rapport utgår från 

fotgängarens perspektiv, dvs. gångtrafiken, och är 

av i princip två slag: tillgänglighet och besöksunderlag. 

Tillgängligheten handlar om möjligheten att nå 

en målpunkt, i detta fall att gå till friluftsområden. 

Besöksunderlaget handlar om hur många människor 

som bor och arbetar inom ett visst gångavstånd från 

målpunkten. 

Analyserna innefattar inte tillgängligheten till Nationalstadsparken 

med kollektivtrafik eller bil, dvs. vad 

man skulle kunna beskriva som Nationalstadsparkens 

regionala tillgänglighet. Besöksunderlag med mera tar 

inte hänsyn till besök på olika rekreationsanläggningar 

inom området, t.ex. museer och caféer. 

Fotgängares tillgänglighet och 

olika avstånd 

Tillgänglighet kan beskrivas på en mängd olika sätt. 

Idag relateras ofta ordet tillgänglighet till funktionshindrades 

möjligheter att tillgodogöra sig sin miljö. 

Begreppet har också använts mycket inom transportforskningen. 

Nationalencyclopedien definierar tillgänglighet 

inom geografin som ”möjlighet att ta del av 

något eftersträvansvärt. För en bestämd person beror 

dessa möjligheter exempelvis på hennes fysiska rörlighet 

och den geografiska närheten till det eftersökta.” 

Fågelavstånd, gångavstånd och orienterbarhet 

I denna rapport analyseras fotgängares tillgänglighet 

i form av olika avstånd. Det vanligaste sättet att mäta 

avstånd i geografiskt informationssystem (GIS) är fågelavstånd. 

Det betyder närmaste avståndet mellan två 

punkter på karta. I denna rapport ligger tyngdpunkten 

på de mer realistiska och verklighetsnära måtten gångavstånd 

och orienterbarhet. 

Gångavstånd mäts som faktiskt gångavstånd, där man 

kan gå, från en punkt till en annan i landskapet, dvs. 

det tar hänsyn till gång- och gatuvägnätets sträckning 

som begränsas av både kvartersformer och andra 

avstängda områden. Gångavstånd mäts i meter. 

Orienterbarhet mäts här i hur många gångar man 

måste byta riktning för att nå ett mål. Detta är ett 

nytt mått som kan mätas med hjälp av axiallinjer. 

En axiallinje definieras som en siktlinje som också är 

möjligt att gå längs med. Orienterbarheten, som mäts 

med hjälp av en axiallinjekarta, är alltså det minsta antalet 

gånger man måste byta axiallinje för att nå ett mål. 

Space synyax-analys 

Axiallinjen och axiallinjekartan har tagits fram inom 

den så kallade Space syntax-forskningen som bedrivits 

på Bartlett School of Architecture vid University 

College London i England. Sk. integrationsanalyser av 

axiallinjekartor har visat sig fånga gångtrafikens rörelsemönster 

och människors sätt att navigera sig, på ett 

sätt som inte vanligt metriskt gångavstånd kan förklara. 

Mer integrerade stadsrum och stråk kan sägas ha mer 

’centrala’ och orienterbara lägen vilket gör att de drar 

till sig mer gångtrafik. Detta samband har undersökts 

Fig. Axiallinjer. Principer för hur axiallinjer karteras för en rak gata, 

kurvig gata (plan) och backig gata (sektion). 


empiriskt i en rad vetenskapliga studier i både svenska 

och utländska städer (Hillier 1984, 1993, 1996). 

Ståhle (2005) har visat att axiallinjeavstånd även har 

betydelse för upplevd närhet till grönområden i Stockholm. 

Samma studie har också visat att grönområem 

som ligger mer integrerat enligt space syntax-analyserna 

används mer frekvent, just därför att ligger integrerat 

i framförallt gatunätet, och så att säga ”i vägen” 

för många vardagsrörelser i staden. Ett välintegrerat 

grönområde får således många spontana besökare. 

Represenatationer av det offentliga rummet. Högst upp det kontinuerliga 

rummet av gator och torg och längst ner samma stadsområde 

beskrivna med minsta antalet axiallinjer. (Hillier 1996). 

Fotgängares räckvidd är ca 1000 m 

Vägverket et al (2004) menar att räckvidden för en 

frisk vuxen fotgängare är 1-1,5 km, med hänvisning 

till Forwards resvanestudier i Göteborg (1998). Detta 

stämmer i stort med Hörnstens och Fredmans enkätundersökning 

i Sverige om avstånd till tätortsnära 

rekreationsskog (Hörnsten & Fredman 2000). 

Fig. Resesätt till rekreationsskog. Andel inom avståndsklasser. 

(Hörnsten & Fredman 2000) 

Hörnstens och Fredmans slutsatser är att 1,0 km är det 

kritiska avståndet till tätortsnära rekreationsskog för 

friska vuxna fotgängare. 

Med stöd i Space syntax-forskningen går det även att 

hävda att tre axialsteg är en slags navigerbar räckvidd för 

fotgängare i stadsmiljö (Hillier et al 1984, 1993, 1996). 

Genhetskvot och orienterbarhetskvot 

Genhetskvot och orienterbarhetskvot är två mått som 

avser att fånga hur effektiv stadsstrukturen för att tillgängliggöra 

en viss nyttighet, i detta fall friluftsområden 

i Nationalstadsparken. Ett område med mycket 

barriärer får således en låg genhetskvot och orienterbarhetskvot. 

Barriärer är dock inte alltid så tydliga utan 

avgörs på ett mer diffust sätt av stadsstrukturen i sig 

själv, organisationen av dess gatunät. 

Genhetskvoten mäts vanligen inom transportforskningen 

som fågelavståndet dividerat med gångavståndet. 

Det betyder att om de båda avstånden är samma 

så är genheten 1, dvs. så hög den kan bli. Om man får 

gå dubbelt så långt som det är fågelvägen är genheten 

0,5 osv. 

Orienterbarhetskvot prövas i denna rapport som 

ett mått på hur effektiv stadsstrukturen är att synliggöra 

målpunkter och definieras som fågelavståndet/ 

(gångavståndet x axiallinjeavståndet). En konsekvens 

av detta mått är t.ex. att långa raka gator genom bebyggelsen 

ut i naturen, som esplanadsystemet på Östermalm, 

skapar en hög orienterbarhetskvot. Orienterbarhetskvoten 

går som genhetskvoten från 0 till 1, men 

den tidigare är naturligen generellt lägre. 

8 


Tillgänglighet för friska vuxna 

Analyserna utgår från gruppen friska vuxna, d.v.s. 

den rör i mindre utsträckning rörelsehindrade och 

barn som inte har samma räckvidd. Drygt en miljon 

svenskar anser sig ha begränsad rörlighet och av dessa 

använder drygt 220 000 hjälpmedel såsom rullstol, 

rollator eller käpp (SCB 1999). Det handlar således 

som ca 10 %, av befolkningen, funktionshindrade och 

äldre, som har begränsad rörlighet. Barn är en annan 

grupp, som inte ingår i dessa siffror. Barn under 12 år, 

dvs. ca 10 % av befolkningen, har i forskningen visat 

sig ha svårigheter att hantera större trafikmängder och 

i lägre åldrar har de kortare räckvidd. Barn går dock 

sällan på egen hand ut i naturen utan tar ofta hjälp av 

vuxna; föräldrar, förskolepersonal och lärare. 

Sammanfattningsvis ska analysen av tillgänglighet läsas 

gällande friska vuxna som kan ta sig ut på egen hand. 

Detta motsvarar följaktligen ca 80 % av befolkningen. 

Besöksunderlag och besökstryck 

Analyser av besöksunderlag och besökstryck baseras 

på tillgänglighet till befolkning i analysområdets fastigheter. 

Analyserna som utförs för både boende och 

anställda, dvs. både dagoch nattbefolkning, kan leda 

till vissa överlappningar för dem som både bor och 

arbetar inom analysområdet. 

Besöksunderlag 

Besöksunderlag definieras här som tillgänglig befolkning, 

dvs. den mängd boende och arbetande som finns 

inom gångavstånd. Beräkningarna av besöksunderlaget 

görs på två sätt, som potentiellt och realistiskt. 

Potentiellt besöksunderlag innebär antal människor 

som bor och arbetar inom gångavståndet 1000 meter. 

Räckvidden 1000 meter har valts med stöd i Hörnstens 

och Fredmans forskning (2000). 

Realistiskt besöksunderlag innebär antal människor 

som bor och arbetar inom gångavståndet 1000 meter, 

men viktat för antalet axialsteg de har till närmaste 

entré. Denna beräkning grundar sig på resultat som 

framkommit i Ståhles forskning vid KTH (2005) där 

korrelation fanns mellan upplevd besöksfrekvens och 

faktiskt axialavstånd till närmaste rekreationsområde. 

Enkelt förklarat så betyder det att ju lättare rekreationsområdena 

är att hitta ju oftare går man dit. 

Besökstryck 

Medelsvensken gör 1-2 besök i skog eller större naturområde 

var fjortonde dag enligt aktuell forskning 

(Lindhagen & Hörnsten 2002). När det gäller besöksvanorna 

för Nationalstadsparken skiljer sig detta 

sannolikt kraftig beroende på var man bor och verkar, 

men det kan vara en rimlig uppskattning att de som 

finns inom gångavstånd i genomsnitt går minst en 

gång i veckan till Nationalstadsparken. De flesta av de 

som har arbetsplats inom parken, t.ex. Frescati, besöker 

också denna indirekt på vägen till jobbet. Denna, 

i stadsrumsforskaren Jan Gehls termer, ”passiva” 

användning av parken är precis lika viktig som den 

målstyrda aktiva rekreationen. 

Det lokala besökstrycket, som antalet besök per år, kan 

således räknas ut som besöksunderlaget, potentiellt 

eller realistiskt, multiplicerat med 52. Det ska betonas 

att detta är en högst grov uppskattning, och att 

denna siffra endast gäller besök till fots från bostäder 

och arbetsplatser till friluftsområdena i Nationalstadsparken. 

Till dessa besök kommer resande med kollektivtrafik 

och bil samt besök till olika rekreationsanläggningar. 


GIS-modell – Place Syntax 

Alla analyser har genomförts med en GIS-modell som 

utvecklats vid Arkitekturskolan KTH, kallad Place 

syntax. Place syntax-analyser utförs i GIS-programmet 

MapInfo med applikationen Place Syntax Tool (PST). 

För att kunna utföra de olika beräkningarna behövs 

ett sammansatt geografiskt informationssystem (GIS), 

som innehåller alla nödvändiga geografiska data. Det 

GIS som använts består principiellt av databärande 

ytor, axiallinjer och entrépunkter. 

De databärande ytorna är friluftsområdena och fastigheter 

(med t.ex. befolkningsstatistik). Axiallinjerna 

utgör en modell av det tillgängliga gång- och gatusystemet. 

Entrépunkterna som utgör länken mellan ytorna 

och linjerna är dels fastighetsentréer (adresspunkter), 

dels entréer till friluftsområdena. Ytor, linjer och punkter 

knyts ihop till ett enhetligt GIS där tillgänglighet 

(avstånd) kan beräknas. 

Modellens noggrannhet 

Noggrannhet i GIS-modellen begränsas främst av 

kopplingen mellan linjer och punkter. Punkterna är 

mycket noggrant lokaliserade, medan axiallinjernas 

positionering, längs t.ex. en gata, är mindre exakt. När 

punkterna kopplas till linjerna finns således en trubbighet 

i systemet, särskilt gäller de punkter som ligger i 

anslutning till axiallinjekorsningar. Det är då inte självklart 

till vilken axiallinje en adress i t.ex. en T-korsning 

skall kopplas. (Place Syntax Tool väljer automatiskt 

den linje som är närmast). Detta innebär mycket liten 

påverkan på gångavståndet i meter, men för axiallinjemåttet 

kan det innebära ett extra steg. När det gäller 

analyser för en stor mängd adresspunkter (> 1000), 

som i denna studie, blir felmarginalen så liten att den 

betraktas som försumbar. 

Place Syntax Tool har noga testats i ett forskningsprojekt 

på Arkitekturskolan KTH. Testen finns publicerade 

i internationell refereegranskad forskningspublikation 

(Ståhle et al 2005). 

Fig. Geografiskt informationssystem bestående av databärande ytor 

(fastigheter och friytor – här skrafferad), axial-linjer, och entrépunkter 

(fastighetsentréer – små stjärnor, parkentréer – stora stjärnor). 

Kartbilden är ett urklipp över Klara kyrkogård med omgivning. 

10 


GIS-underlag och 

avgränsningar 

Analyserna av tillgänglighet och besöksunderlag bygger 

på en stor mängd geografisk information. Det geografiska 

informationssystem (GIS) som byggts upp för 

analyserna innehåller friluftsområden, deras entrépunkter, 

axiallinjer, fastigheter och deras adresspunkter. 

I GIS-sammanhang är de genomförda analyserna att 

betrakta som mycket detaljerade. 

Analysområde 

Analysområdet innefattar bebyggelse som ligger inom 

1500 meter fågelvägen från Nationalstadsparkens 

gräns. I resultatredovisningen indelas analysområdet 

dels i olika stadsdelar (Östermalm, Hjorthagen, 

Frösunda etc.) och dels i olika friluftsområden (Hagaparken, 

Norra Djurgården, Sörentorp-Ulriksdal). 

Indelningen i stadsdelar är ej officiella administrativa 

enheter utan baseras i stort på kartan i telefonkatalogen 

för att göra redovisningen begriplig även för bredare 

allmänhet. 

Fig. Analysområde. Nationalstadsparkens avgränsade friluftsområde är skrafferat i grönt. 

Fig. Stadsdelar inom analysområdet. 


12 

Fig. Kartunderlag. Skala 1:50000. 


Kartunderlag 

Det GIS som använts för analyserna består av fem 

kartskikt: 

• Nationalstadsparkens friluftsområde (1338 ha) 

• Entrépunkter till Nationalstadsparkens friluftsområden 

(282 st) 

• Axiallinjer (4519 st) 

• Adresspunkter (13440 st) 

• Fastigheter (6027 st) 

GIS-underlaget är således mycket omfattande och 

detaljerat, vilket borgar för en stor precision i analyserna. 

Nationalstadsparkens friluftsområde 

och entrépunkter 

Friluftsområde definieras som sammanhängande parkoch 

naturområden, större än 50 ha. Koloniområden 

ingår i friluftsområden, men inte idrottsplatser. 

Friluftsområdenas avgränsning i Solna kommun 

följer Översiktsplanens avgränsning av ”grönområde 

viktig för rekreation och biologisk mångfald”. I 

Stockholms stad har Stockholms grönkarta använts 

som underlag för friluftsområdets avgränsning. Här 

har större sammanhängande friområden med värdena 

skogskänsla, promenader och rofylldhet avgränsats som 


Friluftsområdenas entrépunkter har karterats där 

axiallinjer och friluftsområde möts. Stöd för karteringen 

i Stockholms stad har även varit utredningen 

”Nationalstadsparkens entréer” (Stockholms stadsbyggnadskontor 

2004). 

Axiallinjekartan 

Axiallinjekartan har karterats av Spacescape under 

åren 2001-2005 utifrån karteringsmetodiken utvecklad 

vid Space Syntax Laboratory vid UCL i London 

(se t.ex. Hillier 1996). Linjerna karteras först utifrån 

en flygbild (ortofoto) och kontrolleras sedan i fält. 

Pga karteringens ålder så har vissa förändringar i gång 

och gatustrukturen som gjorts senare år inte kommit 

med. En sådan är den nya bron mellan Ruddamen och 

KTH. (Analysresultaten tydligt på behovet av denna 

bro.) 

Fastighetsytor och adresspunkter 

Fastighetsytorna i Stockholm kommer från Stockholm 

stadsbyggnadskontor. I Solna, Sollentuna och 

Danderyd kommer fastighetsytorna från Lantmäteriet, 

via Länsstyrelsen. Spacescape har även karterat 

de detaljplaner som vunnit laga kraft och avser att 

byggas inom kort. Det gäller framförallt detaljplaner 

för Silverdal och Frösunda i Solna, vilka kommer från 

Solnas stadsarkitektkontor. Institutionsområden som 

KTH och KI har delats upp i mindre ”fastighetsytor”, 

för att få en bättre upplöst resultatbild. Principen för 

uppdelningen har varit att dela in ytor utifrån mindre 

byggnadsgrupper eller stora enskilda byggnader. 

Adresspunkterna i Stockholm kommer från Stockholm 

stadsbyggnadskontor. I Solna kommer de från 

Solna arkitektkontor. I Sollentuna och Danderyd 

kommer de från Lantmäteriet, via Länsstyrelsen. I 

Sollentuna är adresspunkterna endast en mittpunkt 

i fastigheterna. För detaljplanerna som karterats av 

Spacescape har även adresspunkter karterats. 

GIS-underlag och koordinatsystem 

För att sammanställa GIS-underlaget från både Stockholms 

stadsbyggnadskontor och Länsstyrelsen har 

GIS-skikten projicerats till Stockholms lokala koordinatsystem 

ST74. Anledningen till att ST74 valts är 

att det mest exakta GIS-underlaget finns i Stockholms 

kommun. 

Projiceringen har utförts med stöd av konsultexpertis 

och programvara från Geografiteknik AB. Projiceringen 

innebär en felmarginal på 5-15 meter i de 

yttre delarna av analysområdet. Detta ska beaktas vid 

läsningen av statistiken. T.ex. för räckvidden 1000 

meter innebär det en felmarginal på +- 1 %, vilket är 

att betrakta som försumbar, vid den sorts övergripande 

tolkningar av analyserna som görs i denna utredning. 


14 

Fig. Källor för befolkningsstatistik. Skala 1:50000. 


Befolkningsstatistik 

Befolkningsstatistiken kommer från olika källor. 

Huvuddelen är dock från Stockholms stad och Lantmäteriet. 

• Befolkningsstatistiken om boende och anställda 

kommer inom Stockholms stad från Utrednings- och 

statistikkontoret (USK) från år 2005. 

• Befolkningsstatistiken för Solna, Sollentuna och 

Danderyd för år 2001 kommer från Lantmäteriet via 

Länsstyrelsen, men gäller endast boende. 

• Befolkningsstatistiken för större institutionsområde 

och arbetsplatser har inventerats av Spacescape via 

Internet och telefon. Institutionens totala befolkning 

har spridits ut på institutionens olika fastighetsytor 

(om det är fler) baserat på fastighetsytans area, dvs. ju 

större area ju mer befolkning. 

Polishögskolan: 906 studenter, 90 anställda 

GIH: 556 studenter 100 anställda 

KI: 2 000 studenter, 1440 anställda, 800 doktorander 

KS: 8 000 anställda 

Sofiahemmet: 370 anställda, 360 studenter 

Stockholms universitet: 37 000 studenter och 6000 

anställda (Frescati, Fysikcentrum och Kräftriket) 

KTH: 11000 studenter och 3000 anställda 

Danderyd sjukhus: 4 500 anställda 

Moderna museet: 130 anställda 

SAS/Frösundavik: 1200 anställda 

SAS institute: 94 anställda 

• Övriga fastighetsytor inom analysområdet som 

saknar befolkningsstatistik är av två slag. Dels är det 

fastighetsytor utan befolkningsdata från USK eller 

Lantmäteriet och dels är det detaljplaner som vunnit 

laga kraft. Befolkningsmängderna för dessa ytor har 

beräknats utifrån ett uppskattat exploateringstal. 

Befolkningsmängden i varje unik fastighet har beräknats 

genom att exploateringstalet har multiplicerats 

med fastighetsytan och sedan dividerats med 50 (kvm/ 

pers). Kvoten 50 kvm/pers kommer från ett beräknat 

snitt för befolkningsstatistiken inom Stockholms stad. 

Silverdal: 650 bostäder x 2,5 = 1625 boende, 65 000 

kvm kommersiella lokaler/50. 1300 totalt= 2925 anställda 

= exploateringstal 0,77 (Södra Silverdal (detaljplan 

har vunnit laga kraft): 916 = exploateringstal 

0,77) 

Frösunda (detaljplan har vunnit laga kraft): exploateringstal 

2,0 

Fastigheter där uppgift om befolkning saknas inom 

Stockholms stad: 

Stockholms stenstad: exploateringstal 2,0 

Institutioner och idrottshallar samt arbetsplatser 

och bostadsområden i Solna, Sollentuna och 

Danderyd: exploateringstal 1,0 

Villaområden och trådgårdsstad: exploateringstal 0,2 

• Småhusbebyggelsen inom Nationalstadsparken har 

inte räknats med på grund av att information om fastighetsytor 

eller befolkningsstatistik har inte funnits 

tillgänglig. För Nationalstadsparken i sin helhet utgör 

dessa en mycket liten del av besöksunderlaget. 


Resultat och slutsatser 

Resultaten redovisas här för tillgänglighet och besöksunderlag 

i form av kartor och tabeller. Statistiken i 

tabellerna läses helst mot kartorna så att siffrorna blir 

begripliga i sitt geografiska sammanhang. 

Tillgänglighet – gångavstånd och 

orienterbarhet 

Tabellen till vänster visar resultaten av GIS-analyserna 

för gångavstånd och orienterbarhet till närmsta entré 

till Nationalstadsparkens friluftsområden. Resultaten 

visar ett genomsnitt för alla adresspunkter inom stadsdelen. 

Fågelavståndet i tabellen har emellertid bara 

översiktligt mätts från stadsdelens mittpunkt, vilket 

avser representera ett snitt för adresspunkterna inom 

stadsdelen. Fågelavståndet är således, till skillnad från 

gångavstånd och orienterbarhet, en mycket grov generalisering. 

Därför tas heller inte stadsdelar med som 

i princip ligger inneslutna i friluftsområdena. Fågelavståndet 

redovisas för att bedöma genhetskvot och 

orienterbarhetskvot. Kvoterna är mått på stadsstrukturen 

effektivitet, och de kan i förlängningen visa på 

möjligheter att förbättra tillgängligheten. 

Resultaten för fågelavstånd, genhetskvot och orienterbarhetskvot 

ska läsas mycket översiktligt och mer som 

en fingervisning om situationen. Särskilt intressanta 

siffror är markerade, där grönt är anmärkningsvärt bra 

och rött är anmärkningsvärt dålig tillgänglighet. 

Tillgängligheten till alla Nationalstadsparkens 

friluftsområden 

Gångavstånd: Generellt sett har alla stadsdelar inom 

Nationalstadsparken mycket kort gångavstånd till 

parkens friluftsområden. Stor metrisk närhet har även 

bebyggelsen kring Roslagstull, Norrtull, samt östra 

Östermalm. På kartorna syns hur E4: an utgör en stark 

barriär för många stadsdelar i Solna. Stadsdelar inom 

analysområdet som ligger utanför 1000 räckvidd är 

norra Silverdal, Stocksund-Inverness, västra Hagalund, 

KI, norra Hjorthagen, sydvästra Östermalm, södra 

Vasastaden, City och Gamla stan. 

Orienterbarhet: Generellt sett har alla stadsdelar inom 

Nationalstadsparken mycket god orienterbarhet till 

parkens friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken 

så har man lätt att hitta till dess friluftsområden. 

Andra stadsdelar som ligger upplevelsemässigt 

mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsområdena 

är KTH och Östermalm. Det är anmärkningsvärt 

att Hjorthagen är den stadsdel som ligger näst längst 

bort upplevelsemässigt sett. Det finns flera intressanta 

skillnader mellan analyserna för gångavstånd och 

orienterbarhet. Den mest märkbara är att östra Östermalm, 

tack vare integrerat gatunät och esplanadsystem, 

har fått hög orienterbarhet men att norra Vasastaden, 

på grund av norrtulls trafikapparat , har fått väsentligt 

lägre orienterbarhet. 

16 


Stadsdel 

Gångavstånd 

(m) 

Orienterbarhet 

(ax) 

Ca Fågelavstånd* 

(m) 

Ca Genhets-kvot 

(F/G) 

Fig. Resultat för gångavstånd och orienterbarhet till närmsta entré till Nationalstadsparkens friluftsområden, som genomsnitt 

för alla adresspunkter inom stadsdelar i (*) och kring Nationalstadsparken. Grön ruta indikerar mycket god tillgänglighet och 

röd markerar särskilt dålig tillgänglighet. 

Ca Orienterbarhetskvot 

(F/(GxO)) 

Albano* 150 1,9 - - - 

Bergshamra* 200 1,5 150 0,8 0,5 

City 1750 4,1 1600 0,9 0,2 

Stocksund-Inverness 2240 4,6 1000 0,4 0,1 

Djurgårdsstaden* 480 2,9 400 0,8 0,3 

Frescati* 90 0,9 - - - 

Frösunda 840 6,2 400 0,5 0,1 

Frösundavik* 80 0,1 - - - 

Gamla Stan 2560 7,4 1100 0,4 0,1 

Gärdet* 420 1,9 300 0,7 0,4 

Hagalund 1450 6,9 500 0,3 0,1 

Hjorthagen 1070 7,7 700 0,7 0,1 

Karolinska institutet 1380 8,7 1100 0,8 0,1 

Karolinska sjukhuset 660 6,3 500 0,8 0,1 

KTH 290 1,9 200 0,7 0,4 

Lappkärrsberget* 90 1,1 - - - 

Ruddammen 520 4,9 200 0,4 0,1 

Silverdal 1080 5,5 700 0,6 0,1 

Skeppsholmen* 2280 7,5 - - - 

Sörentorp* 90 0,4 - - - 

Ulriksdal 1490 7,4 500 0,3 0,0 

Vasastan 1340 4,6 900 0,7 0,1 

Östermalm 830 1,9 800 1 0,5 

Hela analysområdet 1 380 5,8 - - - 


1000 meter Gångavstånd 

till Nationalstadsparkens 


Mätt i faktiskt avstånd från byggnadsentré till 

närmaste parkentré. Skala 1:50000. 

1000 meter 

18 


1000 meter Orienterbarhet 

till Nationalstadsparkens 


Mätt i faktiskt avstånd från byggnadsentré till 

närmaste parkentré. Skala 1:50000. 

1000 meter 


Stadsdelar med anmärkningsvärt hög tillgänlighet 

till Nationalstadsparkens friluftsområden 

Bergshamra 

Fig. Gångavstånd - Bergshamra. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde 

från varje entré. 

Fig. orienterbarhet - Bergshamra. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde 


20 


Östermalm 

Fig. Gångavstånd - Östermalm. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde 


Fig. Orienterbarhet - Östermalm. Orienterbarhet till Nationalstadsparkens friluftsområde 



Stadsdelar med anmärkningsvärt låg tillgänglighet 

till Nationalstadsparkens friluftsområden 

KI/KS/Birkastaden 

Fig. Gångavstånd - KI/KS/Birkastaden. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde 


Fig. Orienterbarhet - KI/KS/Birkastaden. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde 


22 


Hjorthagen 

Fig. Gånavstånd - Hjorthagen. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde 


Fig. Orienterbarhet - Hjorthagen. Orienterbarhet till Nationalstadsparkens friluftsområde 



2500 

Fig: Resultat för orienterbarhet till närmaste entré till Nationalstadsparkens friluftsområden, som genomsnitt för alla adresspunkter 

2000 

1500 

1000 

3000 500 

25000 

Meter 

2000 

1500 

Frösundavik* 

1000 

Sörentorp* 

Lappkärrsberget* 

Frescati* 

Albano* 

Bergshamra* 

KTH 

Gärdet* 

Djurgårdsstaden* 

Ruddammen 

Karolinska sjukhuset 

Östermalm 

Frösunda 

Hjorthagen 

Silverdal 

Vasastan 

Karolinska institutet 

Hagalund 

Ulriksdal 

City 

Stocksund-Inverness 

Skeppsholmen* 

Gamla Stan 

500 

Fig. Resultat för gångavstånd till närmaste entré till Nationalstadsparkens 

friluftsområden, som Fig: genomsnitt Resultat för för gångavstånd alla adresspunkter till närmaste inom stadsdelar entré till Nationalstadsparkens i 

friluftsområden, som genomsnitt för alla adresspunkter 

(*) och kring Nationalstadsparken. 

inom men stadsdelar att norra i Vasastaden, (*) och kring Nationalstadsparken. 

på grund av norrtulls trafikplats, har fått väsentligt lägre orienterbarhet. 

Axiallinjesteg 

Fig. Resultat för orienterbarhet till närmaste entré till Nationalstadsparkens 

friluftsområden, Fig: Resultat som genomsnitt för orienterbarhet för alla adresspunkter till närmaste inom entré till Nationalstadsparkens friluftsområden, som genomsnitt för alla adresspunkter 

stadsdelar i (*) och inom kring stadsdelar Nationalstadsparken. i (*) och kring Nationalstadsparken. 

24 

0 

Frösundavik* 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Frösundavik* 

Sörentorp* 


Sörentorp* 

Fig: Resultat för gångavstånd till närmaste entré till Nationalstadsparkens friluftsområden, som genomsnitt för alla adresspunkter inom 

stadsdelar i (*) och kring Nationalstadsparken. 

Frescati* 

Albano* 

Bergshamra* 

KTH 

Orienterbarhet: Generellt sett har alla stadsdelar inom Nationalstadsparken mycket god orienterbarhet till parkens 

friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken så har man lätt att hitta till dess friluftsområden. 

Andra stadsdelar som ligger upplevelsemässigt mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsområdena är KTH och 

Östermalm. Det är anmärkningsvärt att Hjorthagen är den stadsdel som ligger näst längst bort upplevelsemässigt 

sett. Det finns flera intressanta skillnader mellan analyserna för gångavstånd och orienterbarhet. Den mest 

märkbara är att östra Östermalm, tack vare integrerat gatunät och esplanadsystem, har fått hög orienterbarhet 

Gärdet* 


Ruddammen 


Östermalm 

Frösunda 

Hjorthagen 

Silverdal 

Vasastan 


Hagalund 

Ulriksdal 


City 


Skeppsholmen* 

Gamla Stan 

Orienterbarhet: Generellt sett har alla stadsdelar inom Nationalstadsparken mycket god orienterbarhet till 

parkens friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken så har man lätt att hitta till dess friluftsområden. 

Andra stadsdelar som ligger upplevelsemässigt mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsområdena är KTH 

och Östermalm. Det är anmärkningsvärt att Hjorthagen är den stadsdel som ligger näst längst bort upplevelsemässigt 

sett. Det finns flera intressanta skillnader mellan analyserna för gångavstånd och orienterbarhet. Den 

mest märkbara är att östra Östermalm, tack vare integrerat gatunät och esplanadsystem, har fått hög orienterbarhet 

men att norra Vasastaden, på grund av norrtulls trafikplats, har fått väsentligt lägre orienterbarhet. 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Frescati* 


Frösundavik* 

Bergshamra* 

Sörentorp* 

Frescati* 

Albano* 


Gärdet* 

Bergshamra* 

Albano* 

KTH 

Östermalm 

Gärdet* 

KTH 


City 

Östermalm 



City 

Vasastan 


Vasastan 

Ruddammen 

Ruddammen 

Silverdal 


Frösunda 

Silverdal 


Frösunda 

Hagalund 

Gamla Stan 

Hagalund 

Gamla Stan 

Ulriksdal 

Skeppsholmen* 

Ulriksdal 

Hjorthagen 

Skeppsholmen* 


Hjorthagen 

Karolinska institutet

Tillgängligheten till Södra Djurgården 

Gångavstånd 

Inte oväntat har de som bor och arbetar på Gärdet och 

östra Östermalm mycket nära till Södra Djurgården. 

Fig. Gångavstånd till Södra Djurgårdens friluftsområde. 


Tack vare ett integrerat gatunät och esplanadsystem 

upplevs Södra Djurgården som mycket nära för de 

som bor och arbetar på Gärdet och Östermalm. Till 

och med de östra delarna av City och Vasastaden ligger 

bara inom några få riktningsförändringar. Hjorthagen 

avskärmas emellertid effektivt av Lidingövägen. 

Fig. Orienterbarhet tillSödra Djurgårdens friluftsområde. 


Tillgängligheten till Norra Djurgården 

Gångavstånd 

KTH, Sophiahemmet och Frescati ligger naturligen 

mycket nära. I övrigt är det bebyggelsen kring Östra 

Station (Lärkstan Villagatan, Starrbäcksängen) samt 

södra Hjorthagen och de allra sydligaste delarna av 

Bergshamra som ligger inom gångavstånd. 

Fig. Gångavstånd till Norra Djurgårdens friluftsområde. 


Denna analys visar hur starkt isolerad Norra Djurgården 

faktiskt upplevs. Det är bara KTH och Frescati, 

som i princip ligger omslutet av friluftsområdet, 

som har god orienterbarhet. Sett från City, Vasastaden 

och Östermalm så är entréerna till Norra Djurgårdens 

friluftsområden mycket svårare att hitta än de 

till Södra Djurgården. Detta kan förklaras både av en 

uppbruten gatustruktur till följd av landskapts topografi, 

institutioner som ligger i vägen och därav parkentréernas 

skymda lokalisering. 

Fig. Orienterbarhet till Norra Djurgårdens friluftsområde. 

26 


Tillgängligheten till Östra Brunnsviken 

Gångavstånd 

Östra Brunnsviken är ett smalt heterogent parkområde 

som sträcker sig från Bellevue i söder till Pipers park 

i norr. Bergshamra, Frescati och norra Vasastaden har 

detta strandområde inom gångavstånd. Vid Ulriksdals 

station har man också relativt nära. 

Fig. Gångavstånd till Östra Brunnsvikens friluftsområde. 


Orienterbarheten liknar analysen för gångavstånd men 

visar även god tillgänglighet för fastigheter längs långa 

raka gator som Sveavägen och Roslagsgatan. 

Fig. Orienterbarhet till Östra Brunnsvikens friluftsområde. 


Tillgängligheten till Hagaparken 

Gångavstånd 

Närheten till Hagaparken är i princip helt beroende av 

gångbroar och gångtunnlar för att överbrygga de stora 

trafikbarriärerna, framförallt E4: an. Närheten är följaktligen 

mer punktvis. Inom gångavstånd ligger endast 

Frösunda, östra Hagalund, KS och i Vasastadsbebyggelsen 

kring Norrtull. 

Fig. Gångavstånd Hagaparkens friluftsområde. 


Orienterbarhetsanalysen visar hur isolerad Hagaparken 

faktiskt upplevs, naturligen med undantag för 

Frösundavik. Någorlunda närhet upplevs sannolikt 

bara vid Ulriksdals station och östra Hagalund, tack 

vare ”den gröna bron”. Frösunda, KS, KI och hela 

Vasastaden är upplevelsemässigt mycket isolerade från 

Hagaparken. 

Fig. Orienterbarhet till Hagaparkens friluftsområde. 

28 


Tillgängligheten till Ulriksdal-Sörentorp 

Gångavstånd 

Nära gångavstånd har Bergshamra, Ulriksdal (kring 

stationen), Sörentorp och södra Silverdal. På grund av 

att Sörentorpsområdet är till stora delar avstängt och 

inhängnat blir Silverdal ändå relativt isolerat. 

Fig. Gångavstånd till Ulriksdal-Sörentorps friluftsområde. 


Orienterbarheten är mycket lik gångavstånden för 

Ulriksdal-Sörentorp. 

Fig. Orienterbarhet till Ulriksdal-Sörentorps friluftsområde. 


Entréer, barriärer och stadsstrukturens yteffektivitet 

– möjligheter till förbättrad tillgänglighet 

Friluftsområdenas entréer i stadsstrukturen 

Space syntax-analysen visar gång- och gatunätets rumsliga 

integration, dvs. stadstrukturens övergripande 

tillgänglighet. Ju rödare stråk desto mer tillgängligt, 

orienterbart och sannolikt mer befolkat. Denna analys 

förklarar mycket av resultaten för Nationalstadsparkens 

orienterbarhet. Tittar man på hur stadsstrukturen 

ansluter Nationalstadsparkens friluftsområden och 

dess entréer blir det tydligt hur viktigt det är med en 

sammanhängande grön- och gatustruktur. Allra tydligast 

är Valhallavägen som utgör en mycket viktig länk 

och entrézon till Nationalstadsparken. Tydligt är hur 

isolerade Norra Djurgårdens entréer ligger, relativt 

Södra Djurgården. Stadsstrukturen pekar också ut Sveavägen, 

Norrtullsgatan och Erik Dahlbergsgatan som 

potentiellt viktiga anslutningar. När det gäller anslutningar 

från beyggelsen i Solna, Sollentuna och Danderyd 

till Nationalsstadsparken pekar Space syntax-analysen 

ut vägbarriärerna och samtidigt hur bebyggelsens 

uppbrutenhet utgör hinder för orienterbarheten. Ett 

intressant undantag är i Bergshamra där Björnstigen 

ligger som ett centralt integrerat stråk som också ansluter 

väl till friluftsområdets entréer, vilket förklarar Bergshamras 

goda orienterbarhet til parken. Analysen visar 

också att friluftsmrådenas interna gångnät har en mångfald 

av integration, dvs. den erbjuder både välbefolkade 

stråk och mer avskilda lugnare promenader. 

30 

Yteffektiva stadsstrukturer 

Space syntax-analysen, genhetskvoten och orienterbarhetskvoten 

pekar på att Östermalm och City är yteffektiva 

stadsstrukturer, vilket är väntat eftersom de 

sammanbinds av ett gaturutnät samt ett esplanadsystem 

som leder direkt ut till friluftsområdena (bekräftar 

tidigare forskningsresultat i Ståhle 2005). Även Bergshamra 

och Gärdet har en effektiv koppling till Nationalstadsparkens 

friluftsområden, trots sin uppbrutenhet. 

Orsaken är dels att parkens friluftsområden skjuter 

in som gröna stråk i bebyggelsen samt att entréerna 

ligger i direkt anslutning till flera av stadsdelarnas 

huvudstråk, som t.ex. Björnstigen och Tessinparken. 

Ineffektiva stadsstrukturer 

Samtliga stadsdelar väster om E4: an i Solna har en 

märkbart låg effektivitet både mätt som genhetskvot 

och orienterbarhetskvot. Anledningen till detta är 

motorvägens barriärverkan och den uppbrutna svårframkomliga 

stadsstrukturen inom dessa stadsdelar. 

Denna effekt uppvägs delvis av ”den gröna bron” för 

stadsområdet Hagalund. Andra stadsdelar där barriäreffekterna 

är stora är Hjorthagen, KI/KS och Vasastaden. 

För dessa områden finns således en stor potential 

att förbättra tillgängligheten inom de pågående stadsbyggnadsprojekten; 

Norra Station, Husarviken och 

Frösunda. Det mest påfallande exemplet på en stadsdel 


som, trots sin närhet (i fågelavstånd), är helt isolerad 

från Nationalstadsparkens friluftsområden är Ruddammen. 

Barriärer 

De olika tillgänglighetsanalyserna pekar på ett systematiskt 

sätt ut de starkaste barriärerna kring Nationalstadsparken. 

Dessa är E4 (Uppsalavägen), E18 

(Bergslagsvägen), Roslagsvägen, Cederdalsvägen, 

Lidingövägen, samtliga järnvägar, norra stationsområdet 

samt industriområdena i Frihamnen, Värtahamnen, 

Storängsbotten och Sörentorp. Naturliga barriärer 

är brant topografi, som t.ex. vid KTH och vattenområden 

som t.ex. vid Stocksundet i Danderyd. 

Fig. Barriärer. De starkaste barriärerna kring Nationalstadsparkens 

friluftsområden.

Orienterbarhet och 

tillgänglighet i gångoch 

gatunätet 

Mätt i lokal integration. Skala 1:50000. 

Space syntax-analys 

Lokal integration 

— Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet — 31 

Fig. Orienterbarhet och tillgänglighet i gång- och gatunätet i och kring Nationalstadsparken. Skala 1:50000.

Lokalt besöksunderlag och 

besökstryck 

Det lokala besöksunderlaget är ett mått på hur många 

som bor och arbetar inom gångavstånd från Nationalstadsparkens 

entréer. Lokalt besökstryck är översiktligt 

bedömt utifrån ett antagande om besöksfrekvens. 

Metodiken och underlaget för beräkningar redovisas 

i tidigare kapitel. Dessa siffror inbegriper inte de 

människor som kan komma till Nationalstadsparken 

med kollektivtrafik eller bil. 


Besöksunderlaget är beräknat dels som potentiellt, dvs. 

befolkning inom 1000 meter, och dels realistiskt, dvs. 

befolkning inom 1000 meter viktat för axialavstånd. 

Statistik finns även separat för boende, arbetande samt 

funktionshindrade och barn. Den sammanlagda (dagoch 

natt) befolkningen (boende och anställda) inom 

analysområdet (inom 1500 meter fågelavstånd) är 455 

039. 

Norra Djurgården och Östra Brunnsviken har klart 

störst besöksunderlag, beräknat utifrån den givna 

befolkningsstatistiken. Detta beror främst på alla 

studenter och anställda i institutionsområdena Frescati 

och KTH. Brunnsviken får även många boende 

nära tack vare ett väl integrerat Bergshamra. Lika många 

boende har Södra Djurgården, som ju ligger väl integrerat 

i både Gärdet och Östermalm. Denna rumsliga 

integration (närhet) blir tydlig när man jämför potentiellt 

och realistiskt besöksunderlag. Södra Djurgården 

har här nämligen nästan lika stort realistiskt som Norra 

Djurgården och Östra Brunnsviken. För Hagaparken är 

det realistiska ännu mindre relativt sett, vilket beror på 

de starka trafikbarriärerna E4 och Norrtull. Ulriksdal 

som bara har 16 % av Östra Brunnsvikens besöksunderlag 

ligger således långt från tätare bebyggelse och avskärmas 

dessutom av trafikbarriärer. 

Lokalt besöksunderlag - anställda 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

Södra Djurgården Norra Djurgården Hagaparken Östra Brunnsviken Ulriksdal-Sörentorp 

Potentiellt besöksunderlag anställda (inom 1000 meter) 

Realistiskt besöksunderlag anställda (viktat med orienterbarhet inom 1000 meter) 

Lokalt besöksunderlag - boende 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

Södra Djurgården Norra Djurgården Hagaparken Östra Brunnsviken Ulriksdal-Sörentorp 

Potentiellt besöksunderlag boende (inom 1000 meter) Realistiskt besöksunderlag boende (viktat med orienterbarhet inom 1000 meter) 


120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

Södra Djurgården Norra Djurgården Hagaparken Östra Brunnsviken Ulriksdal- 

Sörentorp 

Potentiellt besöksunderlag (inom 1000 meter 

Realistiskt besöksunderlag (viktat med orienterbarhet inom 1000 meter) 

Område 

Potentiellt 

besöksunderlag (inom 

1000 meter 

Realistiskt 

besöksunderlag (viktat 

med orienterbarhet inom 

1000 meter) 

Potentiellt 

besöksunderlag boende 

(inom 1000 meter) 

Realistiskt 

besöksunderlag boende 

(viktat med 

orienterbarhet inom 1000 

meter) 

Potentiellt 

besöksunderlag 

anställda (inom 1000 

meter) 

Realistiskt 

Potentiellt 

besöksunderlag besöksunderlag (inom 

anställda (viktat med 1000 meter) exkl. 

orienterbarhet inom 1000 funktionshindrade och 

meter) 

barn 

Realistiskt 

besöksunderlag (viktat 

med orienterbarhet inom 

1000 meter) exkl. 

funktionshindrade och 

Södra Djurgården 65 000 27 000 33 000 13 000 32 000 14 000 52 000 22 000 

Norra Djurgården 96 000 34 000 26 000 6 000 70 000 28 000 77 000 27 000 

Hagaparken 41 000 11 000 17 000 4 000 24 000 7 000 33 000 9 000 

Östra Brunnsviken 96 000 33 000 33 000 10 000 63 000 23 000 77 000 26 000 

Ulriksdal-Sörentorp 15 000 5 000 10 000 2 800 5 000 2 200 12 000 4 000 

Alla friluftsområden 221 000 81 000 90 000 30 000 130 000 51 000 177 000 66 000 

Fig. Beräknat lokalt besöksunderlag för Nationalstadsparkens olika friluftsområden. 

32 


Lokalt besökstryck för alla Nationalstadsparkens 

friluftsområden 

Om varje person inom ett gångavstånd på 1000 meter 

går till Nationalstadsparkens friluftsområden 1 gång/ 

veckan, vilket bedöms som rimligt utifrån samtida 

forskning (Lindhagen & Hörnsten 2002), så blir 

besökstrycket som i tabellen nedan. 

Om man jämför besökssiffror som finns för anläggningarna 

Siffrorna pekar i vilket fall på att det ”lokala” besöks- 

2003 (Stockholm Visitor Board) med det underlaget är definitivt något att räkna med i plane- 

potentiella lokala besökstrycket på friluftsområdena ter utom rings- av trafikbarriärer. och förvaltningssammanhang. Det gäller till och 

det senare sig anmärkningsvärt stort. 11,5 milj. potentiella 

med för Södra Djurgården där det potentiella lokala 

besöksunderlag, besök/år kan i detta beräknat hänseende utifrån inte betraktas den givna som Lokalt 

Norra Djurgården och Östra Brunnsviken har klart störst befolkningsstatistiken. 

besökstrycket till för friluftsområdet alla Nationalstadsparkens är nästan friluftsområden lika stort 

Detta beror främst på att institutionsområdena lokal fråga, Frescati i jämfört och med KTH, tex. där Skansen det finns som har en 1,3 stor mängd som besökstrycket på de så populära museerna, attrak- 

Det studenter ska betonas och anställda. att besökstrycksberäkningarna Därefter kommer Södra är Djurgården, milj. och som Dramaten ju ligger 270 väl 000 integrerat besök/år (2003), i både Gärdet vilka ju och tionerna Östermalm. 

Detta blir tydligt när man jämför potentiellt och realistiskt besöksunderlag. Södra Djurgården har här 

och sevärdheterna. 

mycket grova uppskattningar, och att de endast gäller är uttalade regionala och kommunala intressen. Om Område Potentiellt besökstryck Realistiskt besökstryck 

nämligen nästan lika stort realistiskt som Norra Djurgården och Östra Brunnsviken. För Hagaparken är det realistiska 

besök till 

ännu 

fots från 

mindre 

bostäder 

relativt 

och 

sett, 

arbetsplatser 

vilket beror 

till alla som har Nationalstadsparken inom gångavstånd 

på de starka trafikbarriärerna E4 och Norrtull. Ulriksdal som Södra bara Djurgården 

3,4 1,4 2,7 

friluftsområdena har 16 % av Östra i Nationalstadsparken. Brunnsvikens besöksunderlag Till dessa 

Norra Djurgården 

ligger skulle således gå till långt parken från varje tätare dag bebyggelse skulle detta och bli ofattbara 

Besökstryck för anläggningar 2003 

avskärmas dessutom 

kommer av trafikbarriärer. resande med kollektivtrafik och bil från 80 milj. besök/år. Siffran är högst hypotetisk men visar 

5,0 1,8 4,0 

Hagaparken 

2,1 0,6 1,7 

besök 

Södra Djurgården: 4,49 milj. besök/år 

Östra Brunnsviken 

5,0 1,7 4,0 

Stockholm, turister till friluftsområdena samt besök till ändå den ’lokala’ digniteten i detta nationellt och internationellt 

Övriga Nationalstadsparken: 1,76 milj. besök/år 

Ulriksdal-Sörentorp 

0,8 0,2 0,6 

uppmärksammade friområde. 

olika anläggningar. 

Lokalt besökstryck för alla Nationalstadsparkens friluftsområden 

Alla friluftsområden 11,5 4,3 9,2 

Om varje person inom ett gångavstånd på 1000 meter går till Nationalstadsparkens friluftsområden 1 

gång/veckan, vilket bedöms som rimligt utifrån samtida forskning, så blir besökstrycket enigt följande: 

(besökare inom 1000 m) 

(viktat axialsteg) 

Norra Djurgården och Östra Brunnsviken har klart störst besöksunderlag, beräknat u 

ningsstatistiken. Detta beror främst på att institutionsområdena Frescati och KTH, dä 

studenter och anställda. Därefter kommer Södra Djurgården, som ju ligger väl integre 

termalm. Detta blir tydligt när man jämför potentiellt och realistiskt besöksunderlag. S 

nämligen nästan lika stort realistiskt som Norra Djurgården och Östra Brunnsviken. F 

listiska ännu mindre relativt sett, vilket beror på de starka trafikbarriärerna E4 och No 

har 16 % av Östra Brunnsvikens besöksunderlag ligger således långt från tätare bebyg 

Om varje person inom ett gångavstånd på 1000 meter går till Nationalstadsparkens fr 

gång/veckan, vilket bedöms som rimligt utifrån samtida forskning, så blir besökstryck 

Potentiellt besökstryck 

utan funktionshindrade 

och barn 

Realistisk 

utan funk 

och barn 

Tabell. Olika typer av besökstrycksberäkningar för Nationalstadsparkens olika friluftsområden. Siffrorn 

mycket översiktligt. 

6 

Område Potentiellt besökstryck Realistiskt besökstryck 

Södra Djurgården 

Norra Djurgården 

Hagaparken 

Östra Brunnsviken 

Ulriksdal-Sörentorp 

Potentiellt besökstryck 

utan funktionshindrade 

och barn 

Realistiskt besökstryck 

utan funktions-hindrade 

och barn 

3,4 1,4 2,7 1,1 

5,0 1,8 4,0 1,4 

2,1 0,6 1,7 0,4 

5,0 1,7 4,0 1,4 

0,8 0,2 0,6 0,2 

Alla friluftsområden 11,5 4,3 9,2 3,4 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Södra 

Djurgården 

Norra 

Djurgården 

Hagaparken 

Östra 

Brunnsviken 

Ulriksdal- 

Sörentorp 

Tabell. Olika typer av besökstrycksberäkningar för Nationalstadsparkens olika friluftsområden. 

Siffrorna i miljoner besök/år skall läsas mycket översiktligt. 

Fig. Potentiellt och realistiskt lokalt besökstryck i miljoner besök/år 

Fig. för Potentiellt Nationalstadsparkens och realistiskt lokalt olika besökstryck friluftsområden. i miljoner besök/år för Nationalstadsparkens olika fril 

Tabell. Olika typer av besökstrycksberäkningar för Nationalstadsparkens olika friluftsområden. Siffrorna i miljoner besök/år skall läsas 

mycket översiktligt. 

— Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet — 33 

Det ska betonas att besökstrycksberäkningarna är mycket grova uppskattningar, och a 

till fots från bostäder och arbetsplatser till friluftsområdena i Nationalstadsparken. Til

Inför fortsatt planering 

Analyserna och den forskning de vilar på ger stöd för 

flera slutsatser som skulle kunna påverka stadsplaneringen 

kring Nationalstadsparken och utvecklingen av 

denna. Mycket kan göras för att förbättra fotgängares 

tillgänglighet och det lokala besöksunderlaget. Ett antal 

av de stora stadsutvecklingsområdena kring parken 

kan öka den lokala tillgängligheten till Nationalstadsparken. 

Strategiska stadsutvecklingsområden 

1. Norra stationsområdet är ett pågående projekt 

som avser att överdäcka järnvägar och motorvägar 

mellan Solna och Stockholms stad samt utveckla Norrtull. 

Projektet kan få en oerhört stor betydelse för KI, 

KS och inte minst hela Vasastaden när det gäller både 

gångavstånd och orienterbarhet. 

4 

2. Husarviken har minst lika stor potential att 

förbättra tillgängligheten för omgivande bebyggelse 

men här är det inte lika många människor som kan 

gynnas, då det endast handlar om Hjorthagen samt 

tillkommande bebyggelse i Ropsten och Värtahamnen. 

Den nya bebyggelsen får ändå en avgörande effekt som 

barriär eller länk beroende på hur den utformas. 

3. Frösunda där planering och byggande pågår har 

E4: an som stark barriär. Bättre anslutningar över eller 

under motorvägen kan förbättra tillgängligheten till 

Nationalstadsparken avsevärt. 

4. Sörentorp är ett i stora delar inhägnat område som 

utgör ett hinder kvällstid för Silverdalsborna. Genom 

att omlokalisera skjutbanan och öppna upp Sörentorp 

skulle Silverdalsbornas tillgänglighet förbättras väsentligt. 

6. Albano har redan börjat omvandlas från industri till 

kontorsområde. Med denna exploatering skulle entrén 

till Norra Djurgården kunna bli mycket tydligare och 

kopplingarna från Ruddammen betydligt enklare. 

7. Knutpunkt Danderyd är ett pågående utredningsområde 

kring Danderyds sjukhus, med avsikt 

att däcka över E18 samt skapa en mer sammanhållen 

stadsstruktur. En ny gångbro från Mörbylundsparken 

över Stocksundet mot Ulriksdal skulle förbinda hela 

Danderyd med Nationalstadsparken. 

Genom att kontinuerligt förbättra tillgänglighet och 

bebyggelsetäthet kring och i Nationalstadsparken ges 

förutsättningar för ett mer effektivt nyttjande och 

därmed kan också fler få glädje av parken. Följaktligen 

skulle högre exploateringsgrader närmare parken leda 

till fler potentiella besökare. 

3 

7 

6 

2 

5. Storängsbotten är ett industri- och idrottsområde 

som ligger mellan Gärdet och Norra Djurgården. 

Genom utveckling av området som friluftsområde, 

med ny natur, nya stråk, broar och tunnlar över 

Lidingövägen skulle Norra Djurgården kunna upplevas 

väsentligt närmare Gärdet. 

I slutändan beror Nationalstadsparkens attraktivitet 

och hävd som kollektiv nyttighet ytterst av att den kan 

användas av Stockholmarna. 

1 

5 

Fig. Stadsutvecklingsområden.som idag utgör barriärer, 

men som kan bli viktiga länkar till Nationalstadsparken. 

34 


Nya och förbättrade förbindelser 

Här är exempel på åtgärder som kan förbättra den 

lokala tillgängligheten till Nationalstadsparken: 

• Nya gångbroar och tunnlar 

• Tydligare och synligare entréer 

• Enklare och tydligare gatuanslutningar 

• Utökning av park och naturområden samt grönstråk 

och gröna gator 

• Säkrare och tryggare gångvägar, gator och entréer 

Varje åtgärd som genomförs eller planeras bör ske på 

ett ändamålsenligt och platsanpassat sätt. Det är också 

en balans mellan variation och tydlighet. 

Nya och förbättrade entrézoner 

Goda anslutningar och förbindelser till Nationalstadsparken 

säkrar förutsättningarna för att folk ska kunna 

använda parken. När de väl är inne i parken är det 

viktigt att besökarens hamnar i en väl utformad entrézon 

som naturligt leder vidare in i parken. Entrézoner 

som behöver utvecklas är: 

• Norrtull 

• Storängsbotten/Husarviken 

• ”Sophiaparken” bakom Sophiahemmet 

• Albano 

• Bergianskas ängar/Bergiusvägen vid Lappis 

• Ulriksdalsvägen 

• Sörentorp/Kymlinge 

Ett stomnät för gång- och cykeltrafiken 

Den absolut vanligaste formen av utevistelse och 

friluftsliv bygger på promenaden. Detta har visats i en 

stor mängd brukarundersökningar över åren (se tex. 

Stadsbyggnadskontoret 2003). För att stärka den tillgängligheten 

inom Nationalstadsparken, dvs. möjligheten 

att ta sig runt i parken, bör ett ”stomnät” för gångoch 

cykeltrafiken definieras och utvecklas. Detta nät av 

välupplysta välvårdade stråk ska knyta ihop parken till 

en helhet samt kopplar ihop parkens attraktivaste delar. 

Idag är flera länkar i detta nät alldeles för svaga och 

outvecklade. Trafikleder, buller, otrygghet, privatisering 

och bristande landskapsutformning är de största hoten 

mot en sammanhållen Nationalstadspark. 

Fig. Platser där det behövs nya och förbättrade förbindelser 

till Nationalstadsparkens friluftsområden. 

Fig. Entrézoner där Nationalstadsparken behöver utvecklas 

och förskönas. 

Fig. Förslag till ”stomnät” för gång- och cykeltrafiken. 


Behov av vidare studier 

Denna rapport har bidragit med en avsevärd mängd 

nya fakta om Nationalstadsparken, dess friluftsområden 

och tillgänglighet. Med tanke på parkens ställning 

som Stockholms och kanske Sveriges viktigaste urbana 

friområde, är det viktigt att området planeras och 

förvaltas med det allra bästa kunskapsunderlaget. Med 

utgångspunkt från kunskapläget våren 2006 skulle 

flera studier behöva genomföras. Förvånansvärt nog 

finns det mycket som ännu är okänt vad gäller brukandet 

av parken. Kunskapsunderlaget för de ekologiska 

och historiska värdena är i relation väsentligt mycket 

mer utrett. Hur mycket vet vi egentligen om vem som 

besöker parken? När? Hur ofta? Var? Hur? Varför? 

Här uppräknas några av de studier som skulle behövas 

för att stärka kunskapsunderlaget för planering och 

förvaltning av Nationalstadparken. 

Regional tillgänglighet 

För att få en helhetsbild av tillgängligheten till parken 

och dess friluftsområden behöver den lokala bilden 

som utretts i denna rapport kompletteras med en regional 

bild. Trots allt finns det en hel del besökare som 

kommer till parken med kollektivtrafik och bil. Detta 

kan tex. analyseras som potentiella besökare inom 10, 

20, 30 min etc. 

Tillgänglighet för olika grupper 

I denna studie har potentiella besökare betraktrats i 

stort sett som en enhetlig befolkning. Förmågan att 

röra sig i staden är emellertid olika för olika människor. 

Här finns två grupper som framförallt skulle 

behöva närstuderas; barn och funktionshindrade. Barn 

har, beroende av åldern, enligt forskningen olika räckvidd, 

orienteringsförmåga och möjligheter att hantera 

trafik. Idag kommer de flesta barn sannolikt till Nationalstadsparken 

med hjälp av vuxna, tex. förskolepersonal. 

När det gäller funktionshindrade består de av 

flera grupper beroende på vilken funktion (rörelse, syn, 

hörsel) som är nedsatt. Hur kan man förbättra för alla 

dessa olika grupper att komma till och gå runt i parken 

är enannan viktig fråga. 

Besöksräkningar 

De beräkningar som här gjorts för det lokala och det 

som kan göras för det regionala är ju bedömningar. 

Vi vet fortfarande inte exakt hur många som besöker 

parkoch naturområdena. Detta skulle, som för rekreationsanläggningarna 

(museer etc), behöva mätas i fält. 

Det finns idag flera säkra metoder att mäta besökstrycket 

i grönområden som skulle kunna appliceras på 

Nationalstadsparken. 

Slitage och nedskräpning 

En viktig fråga, som är kopplat till besökstrycket, är 

slitage och nedskräpning. I förlängningen handlar det 

om parkens underhålls-, drift- och renhållningsbehov. 

Idag finns praktisk kunskap hos förvaltare, men det 

skulle behövas en ordentlig utredning av hur slitage 

uppkommer och vad det kostar. Det handlar om sociala 

och biologiska faktorer som besökares beteendemönster, 

trängseleffekter, slitagetålighet i mark, tillgängliga 

evenemangsytor, förebyggande åtgärder, behov 

av nya vägar och hårdgjorda ytor etc. 

Skyltprogram och 

informationsstrategi 

Tillgänglighet har också med information att göra. Ett 

sammanhållet program för lokalisering och utformning 

av skyltar skulle ge Nationalstadsparken en enhetlig 

bild utåt. Detta skyltprogram bör integreras med 

en webbsida med fördjupad information om parken 

samt möjlighet att gå virtuell promenad i parkens olika 

delar. 

Kommande stadsbyggnadsprojekt 

Inom pågående och kommande stadsplaneringsprojekt 

i och kring Nationalstadsparken bör noggranna utvärderingar 

göras av tillgänglighet, besökstryck, rekreation, 

lek, slitage och information. Projektens mål bör 

vara att utveckla parken i alla dessa avseenden. 

36 


Ordlista 

Adresspunkt: Läge för adress, oftast byggnadens eller fastighetens entré. 

Analysområde: Det stadsområde som analyseras, innefattar utredningsområde och influensområde. 

Axiallinjesteg: Avstånd i antalet riktningsförändringar mätt med axiallinjer. 

Axiallinje: Representation av gaturum eller gångväg som en rak siktlinje, en riktning. 

Entrépunkt: Den punkt där man går in i ett område. Kallas ibland ”port”. 

Fastighetsyta: Den landyta som har en definierad ägare. 

Friluftsområde: Större sammanhängande grönområde med friluftslivsvärden som promenader, rofylldhet 

och skogskänsla. 

Fågelavstånd: Det närmaste avståndet mellan två punkter på en karta. 

Genhetskvot: Fågelavståndet dividerat med gångavståndet. Mått på faktisk barriärverkan och stadsstrukturell 

effektivitet. 

GIS: Geografiskt informationssystem, d.v.s. kartor kopplat till databaser med geografisk information. 

Gångavstånd: Det faktiskt avståndet för fotgängare på marken mätt i meter. 

Influensområde: Det omland som behövs för att studera utredningsområdet. 

Lokalt besökstryck: Antalet besökare per år, vilket kan bedömas utifrån besöksunderlaget. 

Lokalt besöksunderlag: Det tillgängliga antalet människor inom gångavstånd. 

Orienterbarhet: Det upplevda avståndet för fotgängare på marken mätt i antal riktiningsförändringar 

(axiallinjesteg). 

Orienterbarhetskvot: Fågelavståndet dividerat med orienterbarheten gånger gångavståndet. Mått på upplevd 

barriärverkan och stadsstrukturell effektivitet. 

Place syntax: Forskningsinriktning initierad på Arkitekturskolan KTH som studerar rumsliga, oftast lokala, 

tillgängligheter med huvudsak kvantitativa mått. 

Utredningsområde: Det stadsområde/planområde som avses undersökas. 

Space syntax: Forskningsinriktning initierad på University College London som studerar rumsliga former 

och konfigurationer med huvudsak kvantitativa mått. 

Tillgänglighet: Möjligheten att nå eller ta del av något eftersträvansvärt. 


Referenser 

Hillier, B., Penn, A., Hanson, J., Grajewski, T. & Xu, J. 1993. Natural movement: or, configuration and 

attraction in urban pedestrian movement. Environment and Planning B: Planning and Design, volume 20, s. 

29:66 

Hillier, Bill & Hanson, Julienne. 1984. The social logic of space. Cambridge University Press. Cambridge 

Hillier, Bill. 1996. Space is the machine. Cambridge University Press. Cambridge 

Hörnsten, L. & Fredman, P. 2000. On the distance to recreational forests in Sweden. Landscape and Urban 

Planning 51, pp. 1:10 

Kardell, Lars. 1998. Anteckningar om friluftslivet på Norra Djurgården 1975:1996. Sveriges lantbruksuniversitet, 

Institutionen för skoglig landskapsvård. Uppsala 

Stadsbyggnadskontoret. 2000. Sociotop som redskap i grönområdesplanering: Ansats till kartering av upplevelsevärden 

med tillämpning av begreppet sociotop inom Stockholms del av Nationalstadsparken. Rapport 

SBK 2000:4. Stockholms stad 

Stadsbyggnadskontoret. 2002. Sociotopkarta för park och andra friytor i Stockholms innerstad: om metoden, 

dialogen och resultatet. Rapport SBK. Stockholms stad 

Stadsbyggnadskontoret. 2003. Sociotophandboken: Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna 

och sociotopkartan. Rapport SBK 2003:2. Stockholms stad 

Ståhle, Alexander., Marcus, Lars & Karlström, Anders. 2005. Place Syntax: Geographic accessibility with axial 

lines in GIS. Proceedings for the 5th International Space Syntax Symposium. Delft 

Ståhle, Alexander. 2005. Mer park i tätare stad: teoretiska och empiriska undersökningar av stadsplaneringens 

mått på friytetillgång. Licentiatavhandling Arkitekturskolan KTH. TRITA-ARK-Forskningspublikationer 

2005:2. Stockholm

Urbana analyser & strategisk design

Lokal tillgänglighet till Nationalstadsparken i ... - Spacescape

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?