Handlingsprogrammet för belysning - Uddevalla kommun

Handlingsprogram för belysning
i centrala Uddevalla
Uddevalla kommun
Ljuslandskap Sverige AB
2011-06-30

FÖRORD
Det nu framarbetade handlingsprogrammet för belysning i centrala
Uddevalla har sin bakgrund i ett givet politiskt utredningsuppdrag i Tekniska
nämndens styrkort 2008 – 2010.
Uppdraget var att utveckla synen på belysning i den offentliga miljön.
Belysningen skulle stödja centrums attraktionskraft (vara inbjudande och
vacker), dels bidra till ökad säkerhet, dels stödja attraktiviteten i särskilda
miljöer som till exempel parker, fasader, gångstråk, uppehållsplatser eller
annan fysisk utformning. En kombination av olika ljuskällor förutsattes
samt att belysningen skulle vara resurseffektiv.
Utredningen skulle också redovisa konkreta belysningsförslag, investeringsoch
driftkostnader samt tidplan för genomförande.
UDDEVALLA KOMMUN
TEKNISKA KONTORET
451 81 Uddevalla | Telefon (vx) 0522-69 60 00
www.uddevalla.se
Handlingsprogrammet är den sista delen i en trestegsraket för uppdragets
färdigställande där de övriga delarna innehållit ljussättningen av
Margretegärdeparken samt Bäveån bägge sidor mellan Järnbron och
Träbron.
Programmet innehåller bl.a. förslag till riktlinjer för belysning av Uddevalla
centrum samt prioriteringsordning för kommande insatser.
Under utredningen har en tät kontakt etablerats med Fastighetsägarna och
Centrumföreningen vilket lett till sponsring av en brobelysning samt att ett
antal fastigheter utmed södra och norra Hamngatorna fasadbelysts som en
extra förstärkning till helhetsbilden av ett säkrare och vackrare Uddevalla
centrum.
Arbetsgruppen för framtagandet av belysningsprogrammet har bestått av
Marianne Lind (Ljuslandskap Sverige AB) samt Sten-Anders Olsson och
Seppo Räikkönen (tekniska kontoret) i samverkan med representanter från
miljö- och stadsbyggnad, kultur- och fritid, polisen, fastighetsägarna och
centrumföreningen.
Uddevalla den 23 juni 2011
Sten-Anders Olsson
Gatu- och Parkchef
Ljuslandskap Sverige AB
Västra Ågatan 16
753 09 Uppsala
0722-70 20 32
marianne.lind@ljuslandskap.se
www.ljuslandskap.se
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla
antogs av Tekniska nämnden i Uddevalla 2011-08-18.
HANDLINGSPROGRAM FÖR BELYSNING I CENTRALA UDDEVALLA
© Ljuslandskap Sverige AB 2011
Projektgrupp:
Sten-Anders Olsson, Tekniska kontoret Uddevalla kommun
Seppo Räikönnen, Tekniska kontoret, Uddevalla kommun
Marianne Lind, Ljuslandskap Sverige AB
Text, foto & layout: Marianne Lind, Ljuslandskap Sverige AB
2

INNEHÅLL
HANDLINGSPLANEN 4
Syfte
Ställningstagande
Metod
Läsanvisning
Områdesavgränsning 5
VARFÖR NYTT LJUS? 6
Identitet & nya levande stadsrum
Trygghet & folkhälsa
Bättre ljusmiljö
Trafiksäkerhet 7
Turism & ekonomi
Miljöaspekter & nya EU-direktiv
VISIONER FÖR UDDEVALLAS BELYSNING 8
IDENTITET 9
Berg
Vatten
Den historiska staden
RIKTLINJER FÖR BELYSNING AV
UDDEVALLA CENTRUM 10
Samspel med miljön
Minimera ljusföroreningar
Orientering & Vägledning
Provbelysningar
Belysning för trygghet 11
Ljusfärg & färgåtergivning 12
Alltid bländfritt ljus
Ljusnivå & ljusfördelning
Skuggor & reflexer 13
Färgsättning
Djur & växters påverkan av ljus
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
Skötsel & underhåll 14
Kontroller och åtgärder
Helhetstänkande i gestaltningen
Ljuskällor 15
Armaturer
SITUATIONEN IDAG - LJUSKÄLLOR 16
SITUATIONEN IDAG - ARMATURER 18
KATEGORISERING AV ÅTGÄRDER 20
PRIORITERING AV SAMMANHÄNGANDE OMRÅDEN 22
PARKER 24
BERG 26
VATTEN 28
HISTORISKA MILJÖER 29
TRAFIKSÄKERHET 30
GATOR 31
GÅNG- & CYKELVÄGAR 32
GÅGATOR & TORG 33
FASADBELYSNING 34
RIVNINGSTOMTER 36
KONSTVERK 38
CHECKLISTA FÖR BESTÄLLARE AV BELYSNING 40
BELYSNINGSFAKTA 42
3

HANDLINGSPLANEN
SYFTE
Handlingsplanen är ett vägledande dokument
som upprättats för att underlätta och strukturera
upp beställning av ny belysning inom
projektområdet. Syftet är att på ett överskådligt
och enkelt sätt visa på hur belysningssituationen
ser ut i Uddevalla idag och klargöra i vilken
prioritetsordning nya belysningsprojekt bör
utföras. Handlingsplanen ger även allmänna
rekommendationer för vilken kvalitet nya belysningsprojekt
bör hålla och vad man bör tänka på
som beställare och planerare. Handlingsplanen
tar upp karaktäristiska och estetiska aspekter av
Uddevalla som är viktiga att lyfta fram med ny
belysning.
STÄLLNINGSTAGANDE
Vid beställning av handlingsprogrammet beslöts
att inte ta fram ett komplett Belysningsprogram
med rekommendationer för ny belysning i de
olika delområdena. Vi valde istället att göra ett
Handlingsprogram med prioritetsordning för
nya belysningsprojekt, för att sedan satsa mer
resurser på att utföra dessa projekt. Eftersom
armaturer och framförallt ljuskällor är i snabb
utveckling, så kan det vara en fördel att bestämma
vilken armatur och ljuskälla man ska välja
när tiden är inne. Det som tas upp i denna handlingplan
är främst allmänna rekommendationer
för belysning, viktiga egenskaper hos ljuskällor
och armaturer samt prioriteringsordning för nya
belysningsprojekt i Uddevalla centrum.
METOD
Handlingsplanen har tagits fram genom inventering
och analys av Uddevalla innerstad på dag
och kvällstid där ljuskällor, armaturer, ljusets
kvalitet, platsens karaktär och användning samt
trygghet har beaktats. Analys har gjorts av vilka
områden som är attraktiva i staden och vilka
platser som skulle kunna användas även under
dygnets mörka timmar om de fick en ändamålsenlig
och vacker belysning. Polis, kommunala
tjänstemän, representanter för Uddevalla City,
promenerande Uddevallabor och andra personer
med god kunskap om Uddevalla ur olika perspektiv
har kontaktats.
Handlingsplanen har tagits fram av Ljuslandskap
Sverige AB på uppdrag av och i samarbete med
Tekniska kontoret i Uddevalla kommun.
LÄSANVISNING
Handlingsplanen ska användas som ett levande
dokument, då meningen är att belysningsanläggningarna
växer fram under en längre tid. Handlingsplanen
ger inga belysningsförslag utan tar
upp vissa av de områden som bör omgestaltas.
I val av armaturer och ljuskällor för nya projekt
bör en ljusdesigner kontaktas.
På sidorna 40-41 finns en checklista som stöd
för beställning av ny belysning i kommunen. På
sidan 42 förklaras olika ljustekniska begrepp.
4

Områdesavgränsning
OMRÅDESAVGRÄNSNING
Projektområdet har avgränsats till innerstaden (se
rödmarkerat område), men principerna för belysning
kan även användas för en utvidgad del av
staden. Det överkryssade området tas inte med då
detta område kommer att byggas om.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
5

VARFÖR NYTT LJUS?
IDENTITET & NYA LEVANDE STADSRUM
• Med ny belysning kan man öppna upp stadsrum
som utan belysning är för mörka att
vistas i. Belysningen inbjuder till att göra
staden levande kvälls- och nattetid.
• Med ny belysning kan man förstärka Uddevallas
identitet genom att lyfta fram stadens
unika bergväggar, vattenrum, historiska
stadsrum, parker och konstverk.
• Vackert belysta platser som tas omhand bidrar
till en trevlig stad som invånarna kan
känna sig stolta över.
TRYGGHET OCH FOLKHÄLSA
• Enligt Uddevallapolisen sker få brott i Uddevalla
innerstad på kvällen, vilket talar för att
fler människor borde våga gå ut då.
• En stad med välplanerad belysning lockar ut
fler människor ur olika generationer kvällstid,
vilket ökar den sociala kontrollen. Detta
är den starkaste faktorn för en tryggare stad.
• Folkhälsan ökar i och med att fler personer
går ut med hunden, joggar eller promenerar
i staden även efter mörkrets inbrott.
BÄTTRE LJUSMILJÖ
• Effektivare och bättre ljuskällor och armaturer
finns på marknaden idag. Utvecklingen
går fort och ger möjlighet att skapa en vacker
ljusmiljö med naturlig färgåtergivning.
• Vid ny ljussättning kan man se till att inget
ljus bländar och att varje plats ljussätts i
samspel med omgivningen. En förbättrad
ljusmiljö där inga armaturer bländar är särskilt
viktigt för äldre och synskadade personer.
• All ny belysning gestaltas med åtanke att
minska ljusföroreningarna i staden, vilket
gör att natthimlen syns bättre än idag.
6

TRAFIKSÄKERHET
• Modernare armaturer och ljuskällor kommer
att skapa en säkrare trafikmiljö. Det nya ljuset
är klarare och återger färger bättre vilket
gör att bilister upptäcker fotgängare lättare.
• Ny specialanpassad belysning av övergångsställen
kommer att göra dessa platser säkrare.
• Gång- och cykelvägar blir tryggare när inte
bara vägbanan utan även omgivningen blir
belyst.
TURISM & EKONOMI
• Nya ljuskällor är effektivare än gamla vilket
gör att både ljusmiljön blir attraktivare och
energikostnaderna minskar. Investeringskostnaderna
är endast en liten del av den
totala livscykelkostnaden, vilket gör att en
ny belysningsanläggning betalas igen på sikt
genom minskade energikostnader.
• En välbelyst stad är attraktiv och kan marknadsföras
på ett sätt som lockar fler turister.
• Restauranger, krogar, hotell och kvällsöppna
affärer vinner på att Uddevalla blir en attraktivare
stad på kvällstid.
MILJÖASPEKTER & NYA EU-DIREKTIV
• Nya ljuskällor och armaturer är effektivare,
vilket minskar miljöpåverkan.
• Vid nya belysningsanläggningar finns möjlighet
att styra ljuset, så att energi sparas.
• Kvicksilverljuskällan utfasas och förbjuds
2015 enligt EU-direktiv. Eftersom stora delar
av Uddevalla centrum har kvicksilverljuskällor
är detta viktigt att åtgärda i god tid.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
7

VISIONER FÖR UDDEVALLAS BELYSNING
• Uddevalla ska upplevas som
en trygg och vacker stad
• Med välplanerad belysning
rör sig invånare mer i staden
även kvällstid, vilket förbättrar
folkhälsa och trivsel
• Ökad jämställdhet i och med
ökad trygghet och bättre ljusmiljö
för synsvaga
• Stadens karaktärer så som
berg och vatten ska bli visuella
nattetid
• Vackert belysta platser ska
locka till fler besök
• Stadens parker ska bli attraktiva
platser att promenera i
kvällstid
• Uddevalla ska bli mer attraktivt
som turiststad
• Stadens historiska områden
ska få en karaktäristisk belysning
• Ljusstråk ska bindas ihop till
fina promenadslingor
8

IDENTITET
BERG
Uddevallas läge är unikt på grund av att staden
är omringad av vackra bergväggar. Dessa är en
tydlig karaktär på dagen men försvinner in i
mörkret på natten. Ett mål är att belysa dessa
bergväggar på ett hänsynsfullt sätt så att denna
karaktärsfulla upplevelse även översätts till nattens
ljuslandskap.
VATTEN
Uddevalla är en kuststad med nära till havet och
med Bäveån som en pulsåder genom staden.
Denna karaktär kan förstärkas genom att lyfta
fram vattenrummet även nattetid. Ett bra sätt att
belysa vatten är att låta omkringliggande omgivning
spegla sig i vattnet. Ett exempel är den befintliga
belysningen av lindarna mellan Järnbron
och Träbron, där träden och klocktornet speglar
sig i vattnet.
DEN HISTORISKA STADEN
Uddevalla har fina historiska kvarter i innerstaden.
Exempel på historiska gator är St Hellevigsgatan,
delar av Södergatan och Jörgens gränd. I dessa
kvarter bör användas klassiska armaturer och lägre
stolpar som passar i dimension till byggnader och
smala gator. Ett flertal parker har historisk karaktär.
Ett exempel är Margretegärdeparken som upprustades
med trädbelysning och historiska lyktor hösten
2009.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
9

RIKTLINJER FÖR BELYSNING AV UDDEVALLA CENTRUM
SAMSPEL MED MILJÖN
- TÄNK FÖRST, HANDLA SEDAN
Det är en viktig policy att man alltid ska tänka
igenom vad man vill belysa och varför. Detta ökar
chansen att Uddevalla ska få en välplanerad och sammanhållen
belysning. Innan belysning beställs bör
man svara på följande frågor, eller göra utredningen i
samarbete med en ljusdesigner.
Utse gärna en belysningsansvarig på kommunen som
är intresserad av och har överblick över all ny belysning
i staden.
1. Vad ska belysas?
För varje projekt ska man gå ut på platsen och fundera
igenom vad man vill belysa. Vilka områden och
objekt skapar mervärden, atmosfär och rumslighet?
2. Hur ser omgivningen ut?
Vad ligger i närheten av platsen som ska belysas?
Hur ser omgivningens ljus ut nattetid? Vad kan en
ny belysning få för konsekvenser på omgivningen?
(Positivt och negativt).
3. Varför ska denna plats få ny belysning?
Det är viktigt att tänka igenom varför just denna plats
ska belysas. Hur ser befintlig belysning ut. Vad skapar
den nya belysningen för mervärden?
4. Ta fram ett belysningskoncept
Ta fram ett belysningskoncept i samarbete med en
ljusdesigner. Kontrollera att de nya belysningsidéerna
passar in med belysningen i staden som helhet.
MINIMERA LJUSFÖRORENINGAR
Ljusföroreningar är en benämning på allt ljus som i
onödan lyser upp mot natthimlen. Detta ljus innebär
att man har svårare att se stjärnhimlen samt att det
är ett slöseri med energi, då ljuset lyser där det inte
gör någon nytta. Största problemet är ljus från vägoch
gatubelysning. För att undvika ljusföroreningar är
det viktigt att alla armaturer är väl avskärmade och
att trafikarmaturer förses med planglas. Strålkastare
ska vara nogrant riktade mot det objekt man ämnar
belysa, så att man inte får något omotiverat spilljus.
ORIENTERING & VÄGLEDNING
För att göra det lättare att hitta i staden är det viktigt
att belysa landmärken och riktningar. I Uddevalla
utgör stadsbergen och vissa byggnader viktiga landmärken.
Bäveån anger en riktning genom staden.
Klocktornet är ett viktigt landmärke i Uddevalla såväl dag
som kvällstid. Bäveån markerar en riktning, vilket underlättar
orienteringen i staden.
PROVBELYSNINGAR
En provbelysning i fullskala på plats är det bästa
sättet att ta reda på hur ett belysningsförslag kommer
att se ut i verkligheten. Här kan ljusdesigner och
beställare resonera om förslaget på plats och tillsammans
komma fram till ett förslag som lyfter stadsmiljön
på ett tilltalande sätt.
Som regel ska provbelysningar alltid göras vid annat
än standardbelysningar. Det är extra viktigt att provbelysa
fasader och områden nära vatten, då speglingar
och reflexer kan ge oväntade effekter.
Liksom Bäveån provbelystes Margretegärdeparken i Uddevalla
i samarbete mellan ljusdesigner och beställare på Tekniska
kontoret.
10

BELYSNING FÖR TRYGGHET
Inför arbetet med handlingsprogrammet
konsulterades Uddevallapolisen och tillfrågades
bland annat om brottsstatistik. Svaret blev att det
inte skedde brott i samband med mörker, vilket ökar
motivationen att förbättra Uddevallas belysning så att
staden upplevs lika trygg som den är.
För att öka trygghet och säkerhet nattetid samspelar
flera faktorer. Det handlar om såväl fysisk utformning
av miljön som god belysning och möjligheten att
öka den sociala kontrollen genom att locka fler
människor till platsen. Det är viktigt att platsen
i sig är utformad så att den är överblickbar. I
utformningen bör man undvika vegetation, hörn
och vrår där det går att gömma sig. Det är viktigt att
området är lätt att orientera sig i. Med en välplanerad
belysning kan man belysa mörka buskpartier och
mörka vrår så att de upplevs tryggare. En rätt
utformad belysningsgestaltning kan göra området
mer överblickbart och underlätta orienteringen i
området.
En trygghetsfaktor är att man lätt hittar dit man
skall med hjälp av siktlinjer till landmärken, tydliga
entréer och övergångar mellan olika områden samt
identifierbara mål längs vägen. Detta ger en känsla av
att man har grepp om helheten i rummet. Området
bör vara lättillgängligt. Man skall inte behöva passera
mörka passager så som tunnlar för att nå sitt mål.
Rumsgestaltningen skall tydligt visa vilka ytor som är
privata och offentliga. Det är viktigt att området sköts
väl. Platser där mycket är trasigt, nedklottrat och
skräpigt ger ett otryggt intryck. Välvårdade platser
som det märks att någon bryr sig om upplevs som
tryggare.
Det är viktigt att överväga risken att belysning av
en park kan locka ensamma fotgängare till en falsk
trygghet, eftersom belysning inte kan garantera
säkerhet mot brott. Denna risk är dock liten i Uddevalla
på grund av låg brottslighet. På en upplyst plats går
det dock inte att utföra brott i skydd av mörkret, vilket
kan minska vissa typer av brott. Belysning ger en
upplevelse av trygghet, som i sig lockar fler människor
att vistas utomhus under kvällstid, vilket gör att
staden blir säkrare för ensamma fotgängare.
MINSKA RISKEN FÖR VANDALISERING
För att hålla ett område tryggt är det viktigt att
armaturer och ljuskällor inte vandaliseras. Här
kommer några goda råd:
- Det är viktigt att byta ut trasiga armaturer och ta
bort klotter så snart som möjligt. I ett område där
synbar vandalisering skett ökar skadegörelsen.
Detta är ett långsiktigt arbete som på sikt minskar
vandaliseringen.
- Man bör placera armaturerna så att de är svåra
att nå. Strålkastare bör sitta på över 3 meters höjd.
Man bör tänka en extra gång innan man använder
belysningspollare, då de är lätta att vandalisera.
- Papperskorgar bör placeras separat från
belysningsstolparna. Är en papperskorg fäst på en
stolpe är det lättare att nå armaturen och risken för
skadegörelse ökar.
- Man bör bara använda okrossbara material i
armaturerna. I stället för glas bör man använda
vandalsäker glasliknade plast, som t ex uv-beständig
polycarbonat.
- Ytbehandlingen för stolpar bör vara termoplastade
i områden där stolparna utsätts för mycket klotter.
På dessa stolpar är det lätt att ta bort klottret med
lacknafta utan att ytan på stolpen tar skada.
- Är ett område fint upplyst och välskött minskar
vandaliseringen.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
11

LJUSFÄRG & FÄRGÅTERGIVNING ALLTID BLÄNDFRITT LJUS LJUSNIVÅ & LJUSFÖRDELNING
Allt ljus bör återge de naturliga färgerna i staden.
Lägger man in ett färgat ljus ska detta vara väl genomtänkt
och anpassat till övrig gestaltning. Riskerna
med färgat ljus är att det tar ALL uppmärksamhet och
hela stadens gestaltning sjunker i värde.
Använd 3000 Kelvin (=varmvitt ljus) som generell
ljusfärg. Detta ljus upplevs som atmosfärsskapande
och trevligt.
Man ska vara uppmärksam på att det finns en risk
med att variera färgtemperaturen. Används gulare
färger vid sidan av varmvit (som till exempel högtrycksnatrium)
upplevs den varmvita ljusfärgen som
vitare än när den enbart omges av varmvitt ljus. Används
kallare färger i omgivningen upplevs det varmvita
ljuset som varmt. Detta kan utnyttjas i särskilda
effektbelysningar, men man ska vara uppmärksam på
detta fenomen som ögat besitter.
Bländning innebär att ögat möter en ljus yta som
i kontrast till sin omgivning upplevs obehaglig.
Starkast bländningsirritation ger en yta om
avgränsningen till omgivningen är skarp. Bländas
man av en lampa upplevs området runtomkring
som mörkt, även om ljusnivån egentligen är god.
Detta beror på att ögat anpassar sig till den ljusaste
punkten i sin omgivning. Även starka kontraster av
belysta föremål kan upplevas som bländande om
omgivningen relativt sett är mörk. För att undvika
bländning i stadsmiljö är det viktigt att använda
sig av väl avbländade armaturer. Det är viktigt att
gestalta ljusbilden så att man belyser mark, träd,
fasader mm som reflekterar ljuset tillbaka till
omgivningen. Detta ger en dynamisk ljusfördelning
med mjuka övergångar mellan ljus och mörker.
Det är viktigt att styrkan på ljuset är anpassad till och
harmoniserar med omgivningens ljusnivå.
Kontrollera att varje nytt belysningsobjekt inte belyses
för starkt i förhållande till omkringliggande
belysning. Belyser man ett objekt starkare än omgivningens
ljus vänjer sig våra anpassningsbara ögon
vid detta ljus och allt annat upplevs som mörkare än
det egentligen är. För att komplettera det starka ljuset
måste hela omgivningen belysas starkare, vilket bör
undvikas. Detta ovälkomna fenomen kallas för ljusinflation.
Ljusfördelning innebär var i ett rum det är mörkare
respektive ljusare. Detta är viktigt för upplevelsen av
orienterbarhet. Människans rumsuppfattning beror
av kontrasten mellan ljus och mörker. I en öppen park
kan det exempelvis vara lämpligt att belysa utvalda
träd, som är placerade så att man upplever ett perspektiv
och får grepp om parkens storlek.
Belysning av Margretegärdeparkens lekplats. Här används
keramisk metallhalogen på 3000 Kelvin med RA >80.
I Hasselbacken används glober som bländar. Dessa bör bytas.
I Margretegärdeparken används lyktor som inte bländar och
ljuset fördelas över parken med mark- och trädbelysning.
12

SKUGGOR & REFLEXER FÄRGSÄTTNING DJUR & VÄXTERS PÅVERKAN AV LJUS
Skuggor som bildas av det artificiella ljuset påverkar
upplevelsen av rummet. I gestaltningen är det
viktigt att vara medveten om verkningarna av
skuggorna som uppkommer av belysningen och de
som rör sig i området. Skuggor kan även innebära
att platser blir mörka nära en väl belyst plats. Detta
kan innebära att kontrasten mellan ljus och mörker
gör att skuggan upplevs som hotfull. En medveten
gestaltning kan dock göra att skuggorna spelar med i
ljusfördelningens dynamik mellan ljus och mörker.
Reflexer är speglingar av ljuskällor och andra ljusa
ytor. Reflexer av ljus uppkommer exempelvis på
våta vägbanor, vattenytor och som blänk i blanka
material. Reflexer kan upplevas som bländande men
även tillföra estetiska värden. Reflexernas påverkan
på omgivningen är en sak att ta hänsyn till i varje
enskilt fall av ljussättning. Det är särskilt viktigt att
beakta ljusreflexers påverkan på Bäveån. Här ska
provbelysningar alltid föregå ett belysningsförslag.
Uddevalla har sedan tidigare följande färger i sin
stadsmiljö:
RAL 6005 (mossgrön)
RAL 6012 (svartgrön)
NCS 7010-B90G
NCS 5010-B90G (se bild)
Svart (utan RAL)
Till detta föreslås tillägg av en ljusgrå färg motsvarande
RAL 7040/7042. Denna färg smälter in i miljön
och är vanlig som standardfärg på armaturer.
RAL 9005 föreslås som standardfärg för svart.
Det underlättar att ha en specificerad svart färg vid
beställning av nya armaturer och stolpar.
En viktig aspekt av ljussättning utomhus är hur det
påverkar djur och växter. Man vet till exempel att
fåglar kan desorienteras på grund av ljus mot himlen.
Insekter dras till ljuskällor och bränns eller blir lätta
byten. Fiskar kan reagera negativt på ljusreflexer
i vattnet genom att inte våga simma förbi. Det är
viktigt att vara medveten om hur djur och växter påverkas
när man gör en ny ljussättning. En forskningsrapport
i ämnet finns på:
http://www.nyttljus.se/ljus&djur.asp
Armaturernas placering och riktning påverkar hur skuggor
uppkommer.
Stolpen på bilden har NCS 5010-B90G och står placerad på
södra delen av södra Drottninggatan.
Man bör även tänka på hur fåglarna påverkar armaturerna,
vilket bör influera val av färgsättning och armaturtyp.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
13

SKÖTSEL & UNDERHÅLL
En ny belysningsanläggning behöver skötsel och underhåll.
Kostnader för detta ska räknas in i budgeten
innan man utför ett nytt belysningsprojekt. Skötseln
innebär att rengöra armaturer med jämna mellanrum
och att byta ljuskällor. Man kan även behöva beskära
grenar som skymmer armaturerna. Det är bra om ett
skötselprogram upprättas i samband med ljussättningen.
KONTROLLER OCH ÅTGÄRDER
Det är även viktigt med regelbundna kontroller och att
fel man upptäcker åtgärdas så fort som möjligt. Man bör
nattvandra minst två gånger om året, gärna tidigt på våren,
då snön kan ha missriktat armaturer, samt en gång
på hösten inför den mörka årstiden. Man bör även ha ett
tydligt marknadsfört telefonnummer dit personer kan
ringa om de upplever att en belysningsanläggning inte
lyser som den ska. Det är viktigt att snabbt vidta åtgärder
så att belysningen fungerar som den är planerad.
HELHETSTÄNKANDE I GESTALTNINGEN
Det är av stor betydelse att en person eller en grupp
av personer inom kommunen har ett helhetsansvar
för all ny belysningsgestaltning. Detta handlar om
översiktlig planering för ny belysning i staden och för
att undvika ljusinflation i stadsbilden. Det är också
viktigt att detaljer fungerar, allt från att inga armaturer
bländar till att elinstallationer och el-skåp blir så
osynliga som möjligt.
Lika självklart som en park behöver skötsel ska man ta hand
om en effektbelysningsanläggning.
Det är viktigt att kontrollera att armaturerna är rätt riktade
med jämna mellanrum.
Det är viktigt el-skåp placeras så att man inte lägger märke till
dem. I Hasselbacken har el-skåpet en alltför framträdande plats.
14

LJUSKÄLLOR
I dagsläget förändras ljuskällemarknaden ständigt,
vilket gör det svårt att rekommendera ljuskällor på
lång sikt. LED utvecklas fort, men problematiken
med dessa ljuskällor är just den snabba utvecklingen.
Reservdelar till en armatur anpassad till LED idag
kanske inte finns på marknaden om bara två år. En
stabilare och idag fortfarande mer effektiv ljuskälla
än LED är keramisk metallhalogen.
Vill man läsa mer om ljuskällor finns bland annat Annells
ljuskällekompendium som man hittar på:
www.annell.se under fliken ”bibliotek”.
För att komma direkt till webbsidan är adressen:
http://viewer.zmags.com/publication/e51fb3bd#/
e51fb3bd/52
De ljuskällor som kan vara aktuella i stadsmiljö är:
1. Keramisk metallhalogen
2. Kompaktlysrör
3. Lysrör (där det passar i gestaltningen)
4. LED (vilket kommer att utökas i framtiden)
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
ARMATURER
Vid val av armaturer bör man i första hand utgå
från vilken ljusbild de ger. Det är viktigt att välja en
armatur som inte bländar. Risken att bli bländad
av en armatur beror på en kombination av hur
armaturen är placerad, armaturens utformning samt
vilken ljuskälla man väljer. Det är viktigt att välja
rätt armatur för rätt plats. Vid val av armatur skall
man även ta hänsyn till de fysiska påfrestningar som
armaturen utsätts för. Armaturer har olika IP-klass,
ett mått på hur tät en armatur är med avseende på
beröring och yttre påfrestningar som regn och vatten.
Normalt använder man armaturer med IP-klass 65 i
utomhusmiljöer. Skall man ha en armatur som klarar
att ligga i vatten skall man använda sig av IP-klass 68.
Det är viktigt att välja en armatur där det är lätt att
byta ljuskälla.
Helavskärmade armaturer innebär att ljuskällan
ofta är helt dold och lyser endast rakt ner. Dessa har
ofta avancerade reflektorer och ställbar spegeloptik
som förstärker ljusnivån och sprider ljuset på valbara
sätt. Tillsätter man dessutom ett opalt glas under
ljuskällan blir risken för bländning minimal.
Rundstrålande armaturer innebär ofta
problem i stadsmiljö då de bländar. I
Uddevalla föreslås dessa bytas ut. Denna
typ av armatur passar dock bra i valv där
omgivningen är ljus och det är positivt
att ljuset sprids åt alla håll.
Halvavskärmade armaturer innebär att ljus
sprids både nedåt och åt sidorna och ibland även
uppåt. Parklyktor är vanligtvis halvavskärmade
armaturer som används i parker och längs gångoch
cykelvägar, där man vill ha en armatur som
även ger ljus i horisontalled. Det är mycket viktigt
att välja en halvavskärmad armatur med bra optik,
så att ljuset sprids på ett fint sätt utan att blända.
Halvavskärmade gatuarmaturer kan med
fördel användas där fasader runt gatan belyses av
armaturernas sidoljus och skapar en mer överskådlig
rumsbild.
Armaturer med en
indirekt ljusspridning
är ett elegant inslag i
stadsbilden. Armaturerna
är ofta väl avbländade. Man
bör dock vara uppmärksam
på att visst ljus kan stråla
ut och upp förbi skärmen,
vilket kan bli störande för
boende.
Strålkastare riktar ljuset åt ett visst håll och används
främst vid effektbelysning. Ljusspridningen från
strålkastare kan vara allt från 4 grader till 160 grader
och vara symmetriska eller asymmetriska. Även om
olika fabrikanter beskriver strålkastarna på samma
sätt kan ljusspridningen i verkligheten skilja mycket
från armatur till armatur. Därför är det viktigt att
provbelysa med rätt armatur.
15

SITUATIONEN IDAG - LJUSKÄLLOR
KVICKSILVER BYT ALLA INNAN 2015
Kvicksilverljuskällorna är de som är viktigast att byta
ut, då de förbjuds 2015 på grund av högt kvicksilverinnehåll.
De har ett vitt ljus men sämre färgåtergivning
än Keramisk metallhalogen. Det finns ersättningslampor
för kvicksilver idag, men eftersom även
armaturerna bör bytas är det bättre att göra armaturbyten
så snart som möjligt.
KOMPAKTLYSRÖR BRA
Kompaktlysrör används med framgång i fasadarmaturer
men även i parkarmaturer. Kompaktlysrören
har fördelen att de ger ett mjukt diffusare ljus, vilket
är användbart på många ställen. Det finns olika färgtemperaturer,
bland annat varmvitt som föreskrivs.
TECKENFÖRKLARING
Högtrycksnatrium
Kvicksilver
Kompaktlysrör
Keramisk metallhalogen
Kungsgatan är belyst med kvicksilverljuskällor, som ger ett kallt
vitt aningen grönaktigt ljus.
De historiska armaturerna på Stora Hellevigsgatan är bestyckade
med kompaktlysrör, liksom alla globarmaturer i stan.
LED
HÖGTRYCKSNATRIUM
BYT GÄRNA
Högtrycksnatrium har liksom kvicksilver dålig
färgåtergivningsförmåga, men lyfter fram det gulröda
spektrat. Detta gör att ljuset blir diffust och det
mänskliga ögat upplever inte ljuset lika bra som en
luxmätare gör. Enligt en luxmätare är högtrycksnatrium
effektivt, men verkligheten ser annorlunda ut.
LED PÅ GÅNG
LED finns på ett ställe i Uddevallas stadsbelysning.
Det är i markstrålkastarna vid skulpturen på Kungstorget.
LED har utvecklats i snabb takt under flera år
och idag finns det LED-armaturer som klarar både
park- och gatubelysning enligt tillverkarna. Armaturerna
upplevs dock som regel mycket bländande.
Chansen för användning av LED är att gömma de
skarpa små ljuspunkterna under ett opalt glas. LED
anses hålla i många år, men problematiken ligger i att
de dyra LED-modulerna ofta går sönder i förtid. Eftersom
LED är på så snabb framfart är det inte säkert att
det finns reservdelar bara ett par år efter man köpt
armaturen, vilket inte är ekonomiskt hållbart. Men
LED är som sagt i snabb utveckling så om bara några
år kan det vara det bästa alternativet.
KERAMISK METALLHALOGEN
BÄST
Keramisk metallhalogen har en klar varmvit ljusfärg
(om man väljer 3000 Kelvin i färgtemperatur) och
god färgåtergivning. Det ljusspektra som Keramisk
metallhalogen ger uppfattas bättre av det mänskliga
ögat än det ljus som högtrycksnatrium och kvicksilver
ger. Därför upplever vi omgivningen ljusare i ett
sken av Keramisk metallhalogen, även om de beräkningsmetoder
man använder visar på att de andra
ljuskällorna är effektivare.
Keramisk metallhalogen är i dagsläget den bästa
ljuskällan både i gatuarmaturer och strålkastare i
stadsmiljön.
Högtrycksnatrium på Kungstorget.
16

Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
17

SITUATIONEN IDAG - ARMATURER
BYT UT
BEHÅLL
A Koffert, högtrycksnatrium
B Koffert (eller motsvarande), kvicksilver
Problem: Dålig optik och
ljusspridning. Kupan gör att
armaturen bländar samt att
det blir ljusföroreningar.
F Armatur Stockholm (Ateljé Lyktan)
Detta är en bra armatur med god
ljusspridning som passar både i
historiska områden som bostadsområden.
På befintliga armaturer
bör ljuskällan bytas från högtrycksnatrium
till keramisk metallhalogen
vid nästa ljuskällebyte.
K Klassisk brobelysning
Klassisk armatur speciell för
Järnbron.
C Byhatt
Problem: Obefintlig optik samt att
armaturen bländar.
Dessa armaturer står på södra delen
av Södra Drottninggatan. De har fina
stolpar som bör återanvändas när
armaturen byts ut.
G Viktor (Thorn)
Denna armatur är väl avskärmad
och har bra optik. Den är uppsatt
på prov på några ställen i innerstaden
och fungerar utmärkt som
linspännsarmatur. Det är viktigt
att den bestyckas med keramisk
metallhalogen.
L Specialbelysning för övergångsställe
Specialbelysning för övergångsställen är ett
bra komplement för att öka trafiksäkerheten.
STRÅLKASTARE
D Glober
Problem: 70% av ljuset lyser upp mot
himlen (=ljusföroreningar och energislöseri),
de bländar mycket (även med
avbländningsraster) och de blir lätt
nedsmutsade av fåglar.
H Iberia (GE)
Iberia med opalt planglas bestyckad
med keramisk metallhalogen sattes
upp på prov på Träbron och ger ett
utmärkt ljus som passar bra för gatubelysning
inom området.
Strålkastare väljs så att de passar varje enskilt gestaltningsprojekt.
Här följer några av de strålkastare som finns i Uddevalla
och som hålller bra kvalitet.
Margretegärdeparken:
Bäveån:
E Halvavskärmad armatur
Problem: Det finns bra halvavskärmade
armaturer, men just denna armatur har
ingen bra optik, vilket gör att den får
dålig ljusspridning. De flesta av denna
typ av armatur i Uddevalla är bestyckade
med kvicksilver.
I Kungslyktan (Jenaro)
Kungslyktan från Jenaro med opalt
planglas bestyckad med keramisk
metallhalogen finns i Margretegärdeparken.
Den ger en bra ljusspridning
och väl avbländat ljus.
J Historiska lyktor
Dessa äldre historiska lyktor har problemet att
de bländar, eftersom ljuskällan sitter i mitten av
armaturen. Se sidan 31.
Belysning av parklek
Belysning av träd
M
N
O
Gångväg och trädbelysning
P
Fasadbelysning
18

F
L
G
N
I
M
E
B
J
J
N
A
P
J
D
O
K
O
H
L
M
C
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
19

KATEGORISERING AV ÅTGÄRDER
Områdena har kategoriserats efter vilka översiktigliga
återgärder som bör utföras för att ge en tydlig
överblick. Detta kan vara till hjälp för kostnadsberäkningar
och långsiktig planering av ny belysing som
bör ske enligt den prioritetsordning som redovisas på
sidorna 22-23.
TOTAL OMGESTALTNING
I dessa områden behövs ett helt nytt belysningsförslag.
Det handlar om viktiga platser i staden där en
ny ljusdesign skulle lyfta området väsentligt. (I detta
område finns ett stort antal kvicksilverbestyckade
armaturer, se sidan 17).
RIVNINGSTOMTER
Rivningstomterna ska behandlas speciellt. Läs mer
om detta på sidorna 38-39.
NYA ARMATURER & LJUSKÄLLOR
På grönmarkerade gator finns armaturer bestyckade
med kvicksilver. Här rekommenderas byte av armaturer
och ljuskällor. Kvicksilverljuskällan förbjuds inom
EU 2015. I vissa områden kan det vara fördel att även
byta stolpar.
NYA ARMATURER
Alla globarmaturer bör bytas ut mot armaturer med
ändamålsenlig ljusspridning. I vissa områden kan
även stolpar behöva bytas i samband med installation
av nya armaturer.
Inom område ”total omgestaltning” finns flera gång
och cykelvägar med glober, som bör bytas i samband
med att området får ny belysning.
NYA DON & BESTYCKNING PÅ SIKT
De historiska lyktor som finns på Kungstorget,
Trädgårdsgatan, Torggatan, Jörgens gränd och Stora
Hellevigsgatan har ljuskällan i mitten av lyktan, vilket
ökar risken för bländning. På Kungstorget bör högtrycksnatriumlamporna
bytas till keramisk metallhalogen.
Vid inköp av nya historiska lyktor ska alla vara
bestyckade med ljuskällan i hatten av armaturen. Om
möjligt bör även befintliga lyktor bestyckas om, så att
ljuskällan placeras i taket på armaturen.
ENDAST LJUSKÄLLEBYTE, NYTT PÅ SIKT
I detta område är armaturerna är bestyckade med
högtrycksnatrium. Dessa har dålig färgåtergivning,
vilket gör att trafiksäkerheten minskas, då fotgängare
är svårare att se. Det går ofta bra att byta högtrycksnatriumlampor
direkt i armaturen till keramisk
metallhalogen, om armaturen klarar detta. På sikt
bör armaturerna bytas, då det finns betydligt bättre
armaturer på marknaden än de befintliga koffertarmaturerna.
BRA SOM DET ÄR
På dessa platser är anläggningarna nya och ljuskällan
i huvudsak keramisk metallhalogen.
TECKENFÖRKLARING
Total omgestaltning
Rivningstomter
Nya armaturer & ljuskällor
Nya armaturer
Nya don & bestyckning på sikt
Endast ljuskällebyte, nytt på sikt
Bra som det är
20

Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
21

PRIORITERING I SAMMANHÄNGANDE OMRÅDEN
För att skapa en sammanhållen belysning bör
man arbeta strategiskt utifrån sammanhängande
områden. Områdena har prioriterats från A-F.
OMRÅDE A - PRIORITERING 1
- Södra Hamngatan
- Södergatan
- St Mikaelsgatan
- Parkering på St Mikaelsgatan
- Södra Drottninggatan
- Stora Hellevigsgatan
- Bergväggar på Håljuteberget
OMRÅDE C - PRIORITERING 3
- Fasadbelysning Margretegärdeskolan
- Kilbäcksgatan (mellersta delen)
- Skolgatan
- Torggatan (norra delen)
- Trädgårdsgatan (norra delen)
- Kålgårdsbergsgatan
- Bergväggar på Kålgårdsberget
OMRÅDE E - PRIORITERING 5
- Teaterplantaget
- Södra kajen
- Museiparken
- Norra kajen
- Pingstparken
- Parkeringen vid Brattgatan
- Bävebäcksgatan
- Skansberget
OMRÅDE B - PRIORITERING 2
- Hasselbacken
- Fasadbelysning Hasselbackshuset
- Bergväggar på Sankt Mikaels berg
- Norra Hamngatan
- Kungstorget
- Trädgårdsgatan (södra delen)
- Torggatan (södra delen)
- Fasadbelysning Kungstorget
- Kunggatan
- Norra Drottninggatan
- Kilbäcksgatan (västra delen)
- Bergväggar på Klocktornsberget
OMRÅDE D - PRIORITERING 4
- Kilbäcksgatan (östra delen)
- Jacob Trahnsgatan
- Zachaus gränd
- Stora Nygatan
- Kyrkogatan
- Strömhagsvägen
OMRÅDE F - PRIORITERING 6
- Göteborgsvägen/Västerlånggatan
- Lagerbäcksgatan
- Asplundsgatan
- Östergatan
- Bergväggar på Hökeberget
- Bergväggar på Vadbacksberget
22

C
E
F
B
A
D
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
23

PARKER
Uddevallas parker är stadens gröna lungor och
sköna rekreationsområden. Målsättningen med
förbättrad belysning av Uddevallas parker är att göra
dem mer tillgängliga kvälls- och nattetid. Detta kan
åstadkommas genom att man belyser parkerna så
att de blir överblickbara och därmed upplevs som
tryggare. En vackert belyst park lockar till sig fler
besökare vilket ökar den sociala kontrollen i parken.
Det som bidrar till att parkerna behöver ny belysning
är att det endast är gångvägarna som är belysta.
Dessutom används globarmaturer som upplevs
bländande i kontrast till den mörka omgivningen.
För att få parkerna överskådliga bör man belysa även
träd och buskar. Genom belysning av utvalda träd
och stammar kan man gestalta ett överblickbart rum
där man ser om folk är i rörelse. Detta underlättar
orienteringen i området. För att en park skall
upplevas överskådlig och trygg måste belysningen
samspela med växtligheten. Vid installation av
belysningen bör försiktighet vidtas för att inte
befintlig växtlighet skall skadas. Viss växtlighet kan
behöva beskäras regelbundet för att hålla parken
överskådlig och inte störa ljusbilden.
1. Hasselbacken
(Område B)
Hasselbacken är en fantastiskt fin, historisk och karaktäristisk
park. Den innehåller alla element som är viktiga för Uddevalla
så som vatten, berg och en historisk byggnad. Idag upplevs
Hasselbacken som mörk och ogästvänlig kvällstid. Med en ny
välplanerad belysning skulle den kunna bli en av Uddevallas
mest attraktiva platser för kvällspromenader.
2. Teaterplantaget
(Område E)
3. Museiparken
(Område E)
Museiparken är en speciell och karaktäristisk plats i Uddevalla
med sin stora öppna gräsyta, vackra alléer och sitt läge vid
hamnen och museet. Parken passar med en modernare belysning
som samspelas med hamnens nya ljussättning.
4. Pingstparken
(Område E)
I dagsläget är Margretegärdeparken belyst.
Klocktornsparken är idag mörk och föreslås så förbli
eftersom det är onödigt att locka upp folk till denna
ensliga plats på kvällen. Belysningen av klocktornet
har stor betydelse för stadsbilden.
Teaterplantaget är en naturligt fortsättning på stråket längs
Bäveån. Den har nyligen upprustats med en lekplats, vilket
ökar motivet att göra platsen trygg och överblickbar med ny
belysning. Teaterplantaget liksom Hasselbacken bör belysas
med historiska armaturer.
Denna lilla park har en strategisk placering när man kommer in
i Uddevalla norr ifrån. En belysning av parken skulle försköna
entrén till staden.
24

4
3
2
Margretegärdeparken
Klocktornsområdet
1
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
25

BERG
RIKTLINJER
Uddevallas unika stadsberg omsluter staden. De
bidrar till stadens unika karaktär och gör det
lättare att orientera sig i staden, då de syns på
långt håll. Att på sikt lyfta fram dessa berg med
belysning skulle både stärka Uddevallas karaktär,
dess atmosfär, samt göra staden lättare att
hitta i.
Även mindre berg och bergväggar inne i staden
är karaktäristiska och vackra. Flera av vägarna
inne i staden har berg i fonden. Bergväggar
förstärker karaktären i parker, som till exempel
Hasselbackens- samt Klocktornsbergets bergväggar.
Även dessa berg bör belysas på sikt.
Bergen belyses i samband med respektive delområde
A-F.
Utsikt mot Klocktornsberget från Kyrkogatan.
Utsikten mot Skansberget syns från flera håll i staden.
Utsikt mot Kålgårdsberget från Margretegärdeparken.
Utsikt från Östergatan norr ut.
26

UTBLICKAR MOT BERG
C
Hökeberget
F
Skansberget
E
B
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
A
Sankt
Mikaels
berg
B
F
Klocktornsberget
Håljuteberget
Kålgårdsberget
Vadbacksberget
27

VATTEN
Vatten i alla dess former är karaktäristiskt för Uddevalla.
Vid ljussättning i anslutning till vattenytor är
det extra viktigt att provbelysa, då bland annat ljusreflexer
i vattnet kan ha stor påverkan på omgivningen.
Det bästa sättet att ljussätta vatten är att låta omgivningen
spegla sig i vattnet.
Ljusreflexer från våta vägbanor kan också påverka
omgivningen, vilket är något man bör ha i åtanke.
BÄVEÅN
Bäveån, mellan Järnbron och Träbron, är ljussatt genom
att de belysta lindarna speglar sig i ån. Lindarna
mellan Järnbron och Västerbron bör belysas i samband
med belysningen av Norra och Södra Hamngatan.
Lindarna speglas i Bäveån
Kajen vid Museiparken
BROAR
Varje bro bör få sin individuella belysning som passar
in på platsen och formas efter brons unika karaktär.
Järnbron och Hanssonska bron har ny belysning. Belysningen
under Träbron bör ses över och eventuellt
omgestaltas.
KAJER
Områdets kajer ligger i anslutning till Teaterplantaget
respektive Museiparken. Dessa kajplatser bör få en ny
karaktärsfull belysning i samband med att parkerna
ljussätts.
Hanssonska bron
Kajen vid Museiparken från vattnet
Exempel på
”karaktärsfull”
belysning i
form av en
armatur med
indirekt ljus.
Järnbron
28

HISTORISKA MILJÖER
Historiska miljöer ska ljussättas med särskild hänsyn
och respekt för att ljusmiljön harmoniskt ska samspela
med omgivningen. Det behövs tillstånd från
Länsstyrelsen och eventuellt från riksantikvarieämbetet
om installationer sker på K-märkta byggnader.
Anpassa skalan på belysningen efter omgivningen.
Belysningsstolparna ska ha en höjd som passar in
i miljön. Det är viktigt att noggrant placera ut varje
stolpe genom att passa in dem i miljön ute på plats.
Klassiska typer av armaturer bör användas.
Vid inköp av nya armaturer typ ”Runda gasverkslyktan”
bör man använda armaturer med ljuskällan
i hatten på armaturen, så att de inte bländar och ger
god ljusspridning. Detta gäller såväl för parker som
för gator och torg.
Vid effektbelysning bör armaturerna placeras så att
de inte syns. Exempel på detta är att belysa en fasad
genom att gömma armaturer under takutsprång. Om
armaturerna syns ska de vara så diskreta att man inte
lägger märke till dem, alternativt vara anpassade till
miljön på ett smakfullt sätt.
Historiska miljöer ska belysas med ett neutralt varmvitt
ljus med god färgåtergivning. Det är viktigt att
miljöerna lyfts fram på ett hänsynsfullt och känsligt
sätt.
Södergatan kvällstid, belyst med en koffertarmatur på hög
stolpe bestyckad med en kvicksilverljuskälla. Platsen upplevs
mörk och otrygg med den glest placerade storskaliga belysningen.
St Hellevigsgatan har en anpassad historisk belysning.
Södergatan: Denna belysning upplevs för storskalig i förhållande
till miljön och bör bytas.
Armatur Stockholm och Kungslyktan passar i historiska miljöer.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
29

TRAFIKSÄKERHET
Det är viktigt att anpassa trafikbelysningen till alla trafikanter
såväl bilister som cyklister och fotgängare. För att göra en säker
och estetisk trafikbelysning som tillfredställer alla brukare måste
man i varje enskilt fall utgå från det specifika stadsrummet. För
behovet av belysning i trafikmiljöer har omkringliggande områdens
belysning stor betydelse.
I områden i innerstaden, där det är liv och rörelse, finns stort
behov av att trafikområdet är väl belyst. Detta innefattar belysning
av gator såväl som omkringliggande ytor såsom trottoarer och
parkytor. Risken för olyckor utanför en nattklubb är förhöjd,
eftersom människor i berusat tillstånd oberäkneligt kan komma
ut i vägbanan. Det är även viktigt med omsorgsfull belysning av
trafikområden vid skolor och lekparker. Inte förrän barn är 12 år
gamla blir vidvinkelseendet lika bra som hos vuxna.
För att bilförare skall upptäcka föremål på vägbanan krävs
kontrastverkan mellan vägbanans luminans och hinder som
kan uppkomma på vägen. Är omgivningen mörk anpassar sig
ögat efter vägbanans ljusnivå och det blir svårare att upptäcka
föremål utanför vägen. Därför är det bra att belysa området
utanför körbanan för att förbättra sikten och därmed förmågan
att upptäcka hinder. I en omgivning där risken är stor att någon
springer/vinglar ut i vägbanan är det fördelaktigt att ljusnivån
är någorlunda lika på trottoar och körbana. Ljusfördelningen bör
utformas så att människor i rörelse framträder tydligt. Det är även
viktigt att använda ljuskällor med bra färgåtergivningsförmåga.
Färger på kläder framträder då tydligare vilket underlättar
kontrastverkan för bilisten. För cyklister och fotgängare ökar
trivseln och tryggheten på trottoarer, gång- och cykelbanor när
dessa är väl belysta.
Att använda sig av lägre stolpar vid gatubelysning gör att bilister
naturligt minskar hastigheten. Det ger även en trivsammare miljö
för fotgängarna. Detta gäller såväl i bostadsområden som i centrum.
Ringleden har en belysning som framförallt är anpassad för
bilister. På sikt bör man byta från högtrycksnatrium till keramisk
metallhalogen för att förbättra säkerheten. Man bör belysa
övergångsställen och korsningar så att de upplevs tryggare. Man
bör även komplettera med en ljussättning anpassad för fotgängare
och cyklister.
1
2
Bilden ovan visar korsningar (cirklar) och övergångställen (fyrkanter) som saknar trafikljus och belysning.
Detta bör ses över av trafiksektionen.
Bilden till vänster visar specialbelysning
av övergångsställe på Asplundsgatan (1).
Det finns även en speciell belysning för
övergångsställen vid korsningen Bastionsgatan/Bävebäcksgatan
(2). Dessa
platser är bra att besöka i mörkret när
man studerar utökningen av belysning vid
övergångsställen i centrum.
30

GATOR
Uddevallas gator har olika karaktär och belysningens
karaktär ska bedömas utifrån varje enskild gata. Som
övergripande strategi bör gator med koffertarmaturer
bestyckade med kvicksilver åtgärdas först. På
flera ställen behöver stolpar respektive linspännsplaceringar
förtätas för att man ska uppnå fullgod belysning.
På gator som har siktlinjer mot stadsbergen bör
helavskärmade armaturer placeras, så att utsikten
inte förstörs. På sikt bör hela innerstaden belysas
med ett varmvitt ljus med god färgåtergivning. På
vissa gator (som t ex Brattgatan) kan man helt enkelt
byta till keramisk metallhalogen vid nästa ljuskällebyte.
På de flesta andra gator krävs att man byter hela
armaturen.
Norra delen av Trädgårdsgatan är belyst med koffertarmaturer
på linspänn bestyckade med kvicksilver. Dessa armaturer kan
bytas mot Viktor från Thorn med keramisk metallhalogen.
Göteborgsgatan/Västerlånggatan är belyst med koffertarmaturer
på höga stolpar. På sikt bör dessa bytas mot elegantare
stolpar bestyckade med varmvitt ljus.
Träbrons vägbana är belyst med armaturen Iberia från GE. Armaturen
är bestyckad med keramisk metallhalogen 70W och
är försedd med ett opalt bländskydd. Denna armatur sattes
upp på prov för att kunna beskådas på plats. Den rekommenderas
för ny trafikbelysning på stolpe i Uddevalla.
Kålgårdsbergsgatan är belyst med armatur Viktor från Thorn.
Denna armatur passar bra för belysning från linspänn. I de
befintliga armaturerna bör man dock byta ljuskälla från
högtrycksnatrium till keramisk metallhalogen.
Inspirationsbild från Västerås där ringleden i anslutning till
centralstationen är belyst med armatur Viktor på elegant formade
stolpar vilket ger en stadsmässig karaktär till området.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
31

GÅNG OCH CYKELVÄGAR
Belysningen av cykel- och gångvägar bör ses över. På
många ställen saknas gångvägsbelysning och fotgängarna
får nöja sig med det orangea spilljuset från
de högtrycksnatriumlampor som lyser upp bilvägen.
Detta gäller framförallt ringleden på Asplundsgatan
och Östergatan. Problemet med högtrycksnatrium är
att färgåtergivningen är låg, vilket gör att fotgängarna
syns sämre. Ett komplement till detta kan vara att
särskilt belysa övergångsställen. På sikt bör alla gångvägar
få egen belysning. Ett sätt kan vara att använda
stolpar med två armaturer, där en armatur på till
exempel 8 m höjd lyser upp bilvägen och en armatur
på 4 m höjd lyser upp GC-vägen.
Östergatan bör på sikt få ny belysning som även är anpassad
för gång- och cykeltrafikanter.
På gång- och cykelvägar i närheten av bostäder (Strömhagsvägen)
bör belysningen bytas inom några år då koffertarmaturerna
är bestyckade med kvicksilver. Här kan med fördel
användas en halvavskärmad parkarmatur med bra optik för att
ge ljus åt både GC-väg och dess närmaste omgivning.
Gångvägen längs Asplundsgatan saknar egen belysning och får
endast spilljus från gatubelysningens högtrycksnatriumlampor.
På delar av Asplundsgatan skulle armaturer fastsatta på
fasaden ge både grönska och gångväg en trevlig belysning och
platsen skulle upplevas mer överblickbar.
Gångvägen längs Bäveån vid Norra- och Södra Hamngatan
mellan Järnbron och Träbron har fått ny belysning.
32

AFFÄRSGATOR, GÅGATOR & TORG
Gågator och torg ska upplevas ljusa, trygga och
attraktiva. Dessa platser är välbesökta kvällstid, på
grund av intensiteten av krogar och restauranger.
Gågatornas gestaltning skapar därmed en viktig
karaktär för staden.
Idag belyses stadens gågator med parkarmaturer
bestyckade med kvicksilver. Hela gågatans ljussättning
bör omgestaltas för att skapa ett bättre ljus och
en mer stadsmässig gågata.
En stor del av belysningen på gågatorna kommer av
skyltfönsterbelysning. Släcks skyltfönstren upplevs
gatan som mörk. Är däremot ytterbelysningen
släkt medans skyltfönstren är släckta upplevs inte
så stor skillnad. Det är viktigt att samspela den nya
belysningen med ljussättningen i skyltfönster på ett
medvetet sätt. Samordning bör här göras i samarbete
med representanter från Uddevalla City.
Även belysning av fastighetsägarnas fasader bör
diskuteras och samordnas, så att detta planeras in i
omgestaltningen av Kungsgatan.
För att skapa rumslighet på Kungstorget bör Rådhuset,
fasaderna öster om torget samt Hasselbackshuset
belysas. Belysning av skyltfönstren i husen väster om
torget skulle bidra till trygghetskänslan på platsen.
Belysta skyltfönster gör att gatan blir ljus även om lyktstolparnas
armaturer är släckta.
Kungsgatan skulle vinna på en designad belysning där ny ljussättning
och skyltfönsterbelysning samspelar.
Är skyltfönstren däremot släckta upplevs platsen som mörk
och otrygg.
Kungstorget skulle bli mer överblickbart om ljuskällorna i
lyktorna byttes till keramisk metallhalogen och fasaderna runt
torget belystes.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
33

FASADBELYSNING
Fasadbelysning är ofta ett positivt inslag i stadsbilden,
då den betonar stadens karaktär och gör att
rummet upplevs ljusare och mer överblickbart.
Fasadbelysning kräver bygglov. Tanken bakom detta
är att en fasadbelysning betydligt kan försämra
stadsbilden om den görs ovarsamt, till exempel med
för starkt ljus, bländande ljus, färgat ljus etc. En bra
och väl anpassad fasadbelysning kan däremot göra
staden trivsammare och mer attraktiv. Det är positivt
att fastighetsägare ljussätter sina fasader. Det är även
viktigt att alla följer checklistan på nästa sida för att
få en harmonisk ljusmiljö, en bra fasadbelysning är
noggrant planerad och provbelyst. På vissa ställen
fungerar även en indirekt fasadbelysning väl, där
fasader belyses av spilljus från gatuarmaturer.
PRIORITERING AV FASADBELYSNING
Område A:
• Byggnader och skyltfönster på Södra Hamngatan
Område B:
• Byggnader och skyltfönster på Norra Hamngatan
• Hasselbackshuset
• Fasader och skyltfönster längs Kungsgatan i samband
med ny belysningsgestaltning
• Rådhuset
• Övriga byggnader runt Kungstorget
Område C
• Margretegärdeskolan.
Område E
• Gamla badhuset
• Museet
Kyrkan har en fin och väl avpassad fasadbelysning.
Fastighetsägare längs Norra Hamngatan har ljussatt sina fasader
efter det att lindarna längs Bäveån blivit ljussatta våren
2010. De nya fasadbelysningarna passar väl in på platsen och
lyfter fram miljön runt Bäveån.
Bäveån belyst nattetid.
Längs Torggatan invid Margretegärdeparken belyses fasaden
indirekt av gatuarmaturer på ett fint sätt. Detta gör att platsen
upplevs överblickbar. Här bör dock högtrycksnatriumlamporna
bytas mot keramisk metallhalogen, för att skapa ett varmvitt
ljus på fasader och omgivningar. I de flesta fall bör gatuarmaturer
avskärmas, men i dessa fall när armaturen med sitt
spilljus har en positiv dubbelverkan, bör man låta armaturen
vara kvar eller byta den mot en nyare med samma funktion.
På andra sidan Margretegärdeparken ligger Skolgatan. Här
står ett fåtal armaturer bestyckade med kvicksilver långt från
Margretegärdeskolan (område C), som upplevs som ett stort
mörker i stadsrummet. Skolan bör få en väl avpassad fasadbelysning
för att skapa trygghet och balans i omgivningen.
34

Hasselbackshuset (område B) upplevs som en mörk vägg sett
från parken. Hasselbackshuset bör belysas i samband med att
Hasselbacken ljussätts. En belysning av Hasselbackshuset kommer
även att ge en vacker vy från Kungstorget eftersom hela
huset bör belysas.
Margretegärdeskolan (område C) i dagsljus. Byggnaden utgör
även en fond till Margretegärdeparkens lekplats, vilket även
den skulle upplevas tryggare när skolan belyses.
Rådhuset (område B).
Gamla badhuset (område E).
CHECKLISTA
FASADBELYSNING - FASTIGHETSÄGARE
• Ta fram en belysningsidé och presentera den för
belysningsansvarig på kommunen.
• Sök bygglov. Skyltbelysning och fasadbelysning
har bygglovsplikt.
• Montage på K-märkt fastighet ska godkännas av
Länsstyrelsen alternativt Riksantikvarieämbetet.
• Anpassa fasadbelysningen med skyltfönsterbelysning.
Kanske kan en ljussättning inomhus
ge fina effekter utomhus samtidigt som det ger
reklam för den egna verksamheten.
• Anpassa ljusnivån till omkringliggande område,
så att miljön upplevs harmonisk.
• Använd ljuskällor med varmvitt ljus på 3000
Kelvin och god färgåtergivning, så att byggnaden
framträder så naturligt som möjligt.
• Se till att inget ljus bländar från något håll.
• Se till att inga grannar får ljus in i sina lägenheter.
Gå upp och kontrollera om det behövs.
• Om armaturer fästs på fasaden ska man tänka på
att göra snygga kabeldragningar, där rören helst
färgas in i samma färg som fasaden.
• Provbelys alltid!
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
35

RIVNINGSTOMTER
Rivningstomter blir lätt stadens glömda rum.
De används antingen som tillfälliga parkeringsplatser
eller inte alls. De upplevs som en baksida
trots att de ofta ligger mitt i centrum.
Om man ser dessa platser som möjligheter, ett
omålat papper eller en fri yta, kan stadens tråkigaste
rum bli dess roligaste.
Alla idéer är välkomna, här kommer några:
• Bio i stadsrummet
• Medialinjen visar sina egna filmer
• Konstutställningar
• Kreativa tillfälliga fasadmålningar
• Ljusspel
• Projektioner med kloka citat
• Bilder från Uddevalla
• Projicering av hav
• Tillfälliga parker som ljussätts
• Vuxenlekparker med träningslekredskap
• Hoppborg för barn
PRIORITERING
I vilken ordning rivningstomterna tas omhand
beror på vilken plats som passar för vilken verksamhet
och detta bedömas från fall till fall.
Tänkbara konstnärer kan vara estetiska programmet
på gymnasiet, filmklubbar, fotoföreningar,
eventljussättare, museet etc.
Filmprojecering av hav på fasader är en idé...
36

TILLGÄNGLIGA RIVINGSTOMTER
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
37

KONSTVERK
Uddevalla har ett antal karaktäristiska konstverk. Alla
har sin egen historia att berätta. Om ett konstverk ska
få belysning eller inte bedöms i varje enskilt projekt.
Ett konstverk måste alltid provbelysas. Om konstnären
i fråga lever ska denne tillfrågas och konsulteras
innan man tar fram ett belysningförslag.
Generellt bör konstverken belysas i och med att
delområdet belyses. Det finns även tillfällig konst där
belysning välkomnas om den passar in i miljön.
3
5
1
4
6
2
7
38

1
2
5
6
7
4
3
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
39

CHECKLISTA - FÖR BESTÄLLARE AV BELYSNING
STEG 1 - FÖRBEREDELSER
1. Utse en belysningsansvarig på kommunen
som tar det samordnande och estetiska
ansvaret för all ny belysning.
2. Tillsätt gärna en belysningsgrupp bestående
av olika intessenter från kommunen
och näringslivet.
3. Arbeta med utgångspunkt från Handlingsprogrammets
prioritering.
4. Klargör vilket specifikt projekt som står
på tur och tänk/diskutera med utgångspunkt
från frågorna på sidan 10 i detta
handlingsprogram.
4:1. Vad ska belysas?
4:2 Hur ser omgivningen ut?
4:3 Varför ska denna plats få ny belysning?
5. Kommer bygglov och/eller tillstånd från
Länsstyrelsen behövas. Räkna med den extra
tid detta kan ta i planering av projektet.
6. Klargör en projektbudget.
7. Kontakta en ljusdesigner.
STEG 2 - GESTALTNINGSSKEDE
8. Håll en öppen dialog med ljusdesignern under
processen och bolla gärna idéer.
9. Belysningsansvarig (och belysningsgrupp)
bör delta vid provbelysning. Vid provbelysningen
ska följande beaktas:
9:1. Harmoniserar den nya ljussättningen med
omgivningens ljus? Kontrollera att det inte
uppkommer ljusinflation.
9:2. Finns det risk att någon armatur kommer
att blända? Ingen armatur får blända från
något håll.
9:3. Upplevs armaturerna som ”osynliga” alternativt
passar de väl in i miljön även på dagen?
9:4. Är belysningen funktionell?
9:5. Är belysningen estetiskt tilltalande?
9:6. Har ljuset en färgtemperatur på 3000 Kelvin?
Om undantag görs ska detta motiveras, då
det stör ljusfärgbalansen i stadsrummet.
9:7. Om annan ljuskälla än keramisk metallhalogen
används: Har ljuskällan en god färgåtergivning
på minst RA >80?
10. När ett förslag är framtaget. Sök ev
bygglov med handlingarna som underlag.
11. Ljusdesignern färdigställer handlingarna.
12. Kontrollera att följande tekniska åtgärder
fullföljs:
12:1. Använd rätt IP-klass, minst IP54 för
fasadarmaturer, minst IP65 för strålkastare
och minst IP67 (helst IP68) markstrålkastare.
12:2. Använd planglas på gatuarmaturer
(med undantag när armaturen ska belysa
fasaderna).
12:3. Använd opaliserat glas i både parkoch
gatuarmaturer för att minska bländningen.
12:4. Vid inköp av nya lyktor, använd armaturer
med ljuskällan i hatten på armaturen,
för att minska bländning och ljusföroreningar.
40

STEG 3 - INSTALLATION
13. Kontakta en elinstallationsfirma.
14. Tar reda på armaturleverantörernas
priser, så att ingen mellanhand gör orimligt
stora påslag.
15. Ljusdesigner och elinstallatör ska ha
kontakt och reda ut eventuella oklarheter
innan anläggningen påbörjas.
16. Ljusdesignern ska vara med vid riktning
av armaturer.
17. Upprätta gärna ett underhålls avtal med
elinstallatören, så att de tar ett långsiktigt
ansvar för den anläggning de installerat.
18. När allt är installerat ska anläggningen
kontrolleras och utvärderas av belysningsansvarig
och belysningsgrupp.
STEG 4 - SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL
19. En effektbelysningsanläggning ska
skötas om som en parkanläggning. Ta med
denna arbetskostnad i budgeten.
20. Låt ljusdesignern upprätta en skötsel
och underhållsplan för varje ny belysningsanläggning.
21. Rengör armaturer regelbundet.
22. Trasiga armaturer ska bytas snarast.
23. Gör regelbundna kontroller att anläggningen
fungerar som den ska. Människor
blir lätt besvikna när de är vana vid en fint
belyst anläggning, som plötsligt är mörk.
24. Kontrollera att inga grenar växer för och
skymmer armaturens ljusbild.
Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30
41

BELYSNINGSFAKTA
FÄRGTEMPERATUR
Färgtemperatur innebär den färg man uppfattar att
omgivningen får i skenet av belysningen. Färgtemperatur
beskriver om ett ljus upplevs varmt, vitt eller
kallt. Det mäts i grader Kelvin. En glödlampa har en
färgtemperatur på 2700 Kelvin, högtrycksnatrium ca
2200 Kelvin och dagsljus på över 6000 Kelvin.
Keramisk metallhalogen finns från 2800 - 4200 Kelvin.
I Uddevalla rekommenderas en grundfärgtemperatur
på 3000 Kelvin för ny belysning.
Färgtemperaturen är relativ! Det är viktigt att använda
en jämn färgtemperatur över ett område. Om man
sätter ett varmt ljus bredvid ett varmvitt upplevs det
varmvita som kallt. Är det varmvita ljuset ”ensamt”
upplevs detta som varmvitt. Placerar man ett kallare
ljus i närheten upplevs det som varmt.
FÄRGÅTERGIVNING
Färgåtergivning är ett mått på hur bra en ljuskälla
återger färgerna i omgivningen på ett naturligt sätt.
Idealet hur färgerna upplevs i dagsljus och glödljus.
Färgåtergivningsförmågan mäts i ett RA-index. Det
högsta värdet är 100, vilket står för hur dagsljus
och glödljus återger färgerna. För ljuskällor anses
ett värde på RA högre än 80 som bra. RA-skalan är
dock inte idealisk. Nya sätt att mäta färgåtergivning
utarbetas ständigt, men fortfarande är det detta sätt
att mäta som dominerar på marknaden.
HUR MAN LÄSER BETECKNINGAR
För ljuskällor skrivs färgåtergivning och färgtemperatur
som ett tresiffrigt nummer, t. ex. 830.
Här står ”8” för att ljuskällan har Ra-index 80 och
”30” för att färgtemperaturen är 3000 grader Kelvin.
LJUSFLÖDE
Det ljus en ljuskälla totalt
avger i alla riktningar.
Mäts i lumen (lm).
BELYSNINGSSTYRKA
Det ljusflöde som träffar
en viss yta. Mäts i Lux (lx)
(1 lux = 1 lumen/m2)
EFFEKT
En ljuskällas effekt är den energi som ljuskällan förbrukar
per tidsenhet.
Mäts i watt (W)
LJUSUTBYTE (VERKNINGSGRAD)
Förhållandet mellan ljusflöde (lm) och effektförbrukning
(watt) visar ljuskällans effektivitet.
Mäts i lumen/watt.
IP-KLASS
En armaturs IP-klass visar på hur tålig en armatur
är för vatten och damm. En strålkastare bör ha minst
IP65, en väggarmatur IP54 och en markstrålkastare
IP67 (alternativt IP68 om det är risk att den blir stående
under vatten, då IP68 är helt vattentät).
IK-KLASS
En armaturs IK-klass visar på hur vandalsäker armaturen
är. IK10 är högsta värdet på skalan, men det
finns nu varianter med +++ för extra tåliga armaturer.
42

Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 2011-06-30

Handlingsprogrammet för belysning i
Uddevalla centrum är framtaget av Ljuslandskap i
samarbete med Tekniska kontoret i
Uddevalla kommun under
våren 2011.
UDDEVALLA KOMMUN
TEKNISKA KONTORET
451 81 Uddevalla | Telefon (vx) 0522-69 60 00
www.uddevalla.se